Hej,
Nu har jag provat den första middagsmenyn från MatKomfort. Det blev stekt torsk med saffranssås, örtpotatispuré och sallad.
Både mamma och jag tyckte det var väldigt gott och så enkelt att tillaga.
Kan verkligen rekommendera den här s.k. matkassen.
Ikväll ska jag ta med en av hundarna på kurs. Vi går en vardagslydnadskurs under 4 veckor, en gång i veckan. Jag tyckte hon skötte sig ganska bra förra tisdagen. Får se hur det går den här gången.
Hejsan!
Så här såg matlådan ut.
Hej allihopa!
Jaha, så är man tillbaka på jobbet igen efter att ha haft en dag ledigt. Känns lite konstigt att vara ledig så här mitt i veckan. Tycker hela tiden att det måste vara måndag idag. Förvirrad!
Nu på förmiddagen hade vi uppvaktning. En medarbetare har fått tjänstens som enhetschef. Då fick han en sådan här fin bukett av vår hösta chef.
Visst är den vacker?
Nu ska jag ta och åka hem för att gå ut med hundarna.
Vi hörs!
Hoppas att ni har haft en trevlig Valborg. Vid 20-tiden nu i kväll gick jag ned till vår idrottsplats där ca 500 – 700 personer hade samlats för att titta på elden och fira Valborg. Man kunde ta en fika, köpa lotter eller bara ta en korv. Det är alltid många människor här i området som kommer just för att fira Valborg.
Innan alla samlades vid IP så utgick ett fackeltåg ifrån kyrkan. Så härligt att se det långa, långa tåget av människor med facklor i händerna.
Här kommer två bilder ifrån brasan.
Hoppas ni får en trevlig Första Maj.
Hej,
Oj, vad det var länge sedan jag var här inne på bloggen. Det har varit så mycket strul på jobbet som gjort att jag bara inte haft varken tid eller ork. Men jag ska försöka att bättra mig.
För ett par veckor sedan var min dotter på sin vanliga 3-månaderskontroll. Som vanligt var hon jättenervös. Tänk om cancern har kommit tillbaka? Men allting såg bra ut. Cancermarkören var nere på 7. Vilken underbar information! Vi är alla så lyckliga.
Lite sorgligt blev det när min dotter fick reda på att det var sista gången hon skulle träffa alla underbara sjuksköterskor och läkaren på KS. Det har varit en trygghet för henne att få träffa samma personal vid varje tillfälle. Nästa gång, som blir någon gång i oktober, kommer hon att få gå till Ersta sjukhus. Som tur är så fick hon välja läkare och kunde välja den läkare som en gång opererade henne. Den läkaren är också specialist på tumörsjukdomar. Det känns tryggt, tycker jag.
Ja, nu kan vi andas ut i ca 6 månader till nästa besök.
För 2,5 år sedan fick min dotter besked om att hon hade cancer och än så länge är hon frisk. Hoppas hon kommer att vara det i fortsättningen också.
Om ni vill får ni gärna stödja underlivscancer genom att köpa det GRÖNA BANDET
Gröna Bandet kostar 30 kr och man kan beställa det genom www.gynsam.se
Kram!
Stackars mamma, tidigt i morse 05:30 skulle hon ta första turen med hunden. Vad händer? Hon kommer inte ut genom porten. Det går inte att öppna låset. Så naturligtvis ringer hon till mig. Vi bor bara ett kvarter ifrån varandra, som tur är.
Usch, man blir så rädd när man vaknar av att telefonen ringer. Tror direkt att något farligt har hänt. Det var bara att slänga på sig lite kläder och springa bort till mammas port för att med nyckel öppna porten. För att inte porten skulle slå igen, lade vi en sten emellan.
Mamma har ringt till värden, Familjebostäder, men inget händer. Hoppas hon slipper detta problem framöver. Men det känns tveksamt.
Nu ska jag snart gå hem ifrån jobbet. Ska ta en tur till ungdomsgården senare på kvällen, där dottern jobbar som föreståndare. Kolla lite på renoveringen som hon håller på med.
Kanske hörs vi lite senare.
Hallå där!
Igår hade vi informationsfrukost i vår restaurang på jobbet. Vi fick bl.a. träffa Mattias Ekman, fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap som berättade om EU-projekt mot högerextrema rörelser och vad som görs inom EU. Väldigt intressant ämne. Till frukostmötet blev vi bjudna på kaffe och smörgås.
Resten utav dagen flöt på som vanligt på jobbet. Mycket att göra då vi var en person kort även då.
Hemma var det hela havet stormar, då en av tikarna höglöper. Hoppas det går över snart, för det är jobbigt för hanhundarna.
Tittade på nya programmet på TV 3, ”Kändishoppet”. Vad otroligt duktiga de var allihopa. Skulle aldrig våga göra sådana hopp från den höjden. Vad det någon som tittade på programmet?
Hej!
Så var det kväll igen. Den här dagen har varit helt otrolig. Morgonen var som vanligt åt frukost och sedan en tur ut med hundarna. Klockan 08.10 var jag på jobbet. Hade först möte med högsta chefen. Vi gick igenom hur förra veckan hade varit och hur den kommande veckan skulle bli. Alla som var med på mötet fick berätta om vad som var på gång för deras del. Efter detta möte var det dags för mig att träffa min närmaste chef, för att gå igenom hans kalender den kommande veckan.
Sedan var det dags för mig att ta hand om posten, boka om några möten och skicka iväg några beslut. Syrran tittade förbi på jobbet, hon behövde faxa över några papper till Danmark som jag hjälpte henne med.
Så var klockan helt plötsligt 11.30, dags för mig att åka hem för att gå ut med hundarna och få i mig lite mat. När jag siter på tunnelbanan och kollar igenom mina mail i mobilen, ser jag att en av cheferna just har mailat ut om sitt lunchmöte i morgon. ÅH NEJ! Jag har glömt bort att beställa lunchmat. Nu fick jag bråttom, först ut med hundarna, sedan försöka få tag i min chef för att kolla vad han ville att jag skulle beställa för mat. Med den informationen fick jag sedan maila till restaurangen vår beställning.
Efter en stund ringer mobilen, det är restaurangen som berättar att de tyvärr inte kan leverera lunchmaten före klockan 12.00, därför att vi kommer att få utländskt besök, och därför kommer alla ingångar att vara stängda. Då får jag ringa tillbaka till min chef för att kolla om han kan flytta sin lunch till kl 12.00 istället. Tack och lov gick det bra.
Jaha, det var min lunch. Sedan var det bara att sticka iväg till den kurs i engelska som jag går på varje måndag. Under hela engelskalektionen ringde min mobil konstant, men jag fick bara försöka att ignorera den. Kan ju inte sitta och svara i telefon samtidigt. Det går ju faktiskt att lämna meddelande på mobilen när jag inte kan svara.
Klockan 15.30 var jag tillbaka på jobbet. Hela mitt skrivbord var fullt utav olika handlingar som jag var tvungen att ta hand om. På mailen hade jag ca 15 nyinkommna frågor som jag var måste besvara. Ja, det var bara att ta itu med allt. När klockan var 17.00 kunde jag äntligen åka hem.
Väl hemma igen tog jag hundarna på ännu en promenad. Idag har det varit ganska kallt, så hundarna har inte velat vara ute så länge.
Lite mat har jag fått i mig, tittat lite på nyheterna och läst igenom lite papper som jag tog med mig hem ifrån jobbet.
Nej, nu ska hundarna ut en sista gång och sedan blir det sängen för min del. Jag hoppas morgondagen blir något lugnare.
God natt!
Hej igen!
Lika bra att skriva ännu ett inlägg när jag nu är igång.
Har precis läst klart Maria Svelands senaste bok Hatet. En bok om antifeminism.
En läsvärd bok, tycker jag.
Efter att ha läst denna bok så är den första fråga jag ställer mig, varför detta hat mot kvinnor? Hur kan personer skicka mail och brev där det står att de vill att just den här kvinnan borde dö? De känner inte ens henne, men ändå tycker de att hon inte har rätt att leva längre. Visst är det konstigt? Vi lever på 2000-talet! Har vi inte kommit längre i utvecklingen? Vad är det som gör att vissa män känner så här? Är vi så farliga, vi kvinnor? Hur blev dessa män så hatiska? Finns det några enkla svar? Nej, jag tror inte det.
Vad kan vi göra för att dessa män ska förstå? När jag säger vi, så menar jag både kvinnor och män. Vi måste göra något tillsammans.
För tack och lov så finns det massor med män som aldrig skulle hata, slå eller önska livet ur kvinnor. Jag önskar att alla dessa män skulle resa sig upp och säga ifrån. Skulle det bli någon skillnad? Hoppas och tro kan jag alltid göra.
Läs boken och lämna gärna sedan en kommentar här på bloggen om vad du tyckte. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst, men jag slutar här för att förhoppningsvis kunna skriva mer vid ett annat tillfälle.
Hejsan!
Ja, det kan man undra. Såg att jag inte har varit här inne och skrivit något sedan i december. Skäms på mig!
Fattar inte vart tiden har tagit vägen. Men det har varit mycket på jobbet. En omorganisation på chefsplanet där jag sitter har precis trätt ikraft. En person har blivit tvungen att sluta, ingen ersättare kommer att sättas in, utan vi 3 sekreterare som är kvar, ska dela på en heltidstjänst. Ja, så nu ska jag helt plötsligt jobba ca 133 % på en 100 %-tjänst. Ja, vi får se hur det blir. Just nu är det iallafall väldigt rörigt. Inte bara för oss, utan även för de som ringer och undrar varför vi nu helt plötsligt bara är 3 st istället för 4.
Det är inte så att jag inte vill lära mig nya saker eller utöka mina arbetsuppgifter. Men när de extra 33 % kanske inverkar på de uppgifter som jag redan har, då känns det inte lika roligt. Men men, det har bara gått en vecka med den nya arbetsordningen och vi har varit en person kort, så jag får ge det lite mer tid innan jag med bestämdhet kan avgöra om det kommer att fungera eller ej.
Nu ska jag försöka bli lite flitigare här inne på bloggen. Det finns faktiskt en hel del som jag skulle vilja skriva om.
