Ibland undrar jag hur det bara kan klumpa ihop sig en hög med importdeklarationer, där inte en enda av dem går att ”bara köra igenom”, utan alla kräver minst ett telefonsamtal för att få rätt på – det var ju ändå så att när dokumentet nådde mitt skrivbord så var det meningen att det skulle vara korrigerat och uppgifterna rättade till det enda rätta. Jomenvisst… Fast det är roligt också, att brottas lite ibland. Men inte varje dag, så därför hoppas jag få rätt på några av dagens ärenden i morgon, så att jag kan känna någon form av tillfredsställelse i alla fall. Vi hade möte i går, och det var väldigt höga tongångar emellanåt. Jag började betrakta gruppen från det externa perspektiv jag hade under tiden när jag pluggade och bara var på jobbet några dagar varje månad och insåg att vi nog faktiskt består av två grupper. En där vi kör på och en där det gnälls utav bara helskotta.

Började också fundera över personaldagen när vi fick gå och ställa oss i ”IKEAs fyrhörning” (som ju egentligen heter något annat) och insåg att visst kan någon tycka illa om förändringar och trivas bättre med det gamla invanda, men ingenting hindrar att denne person också har egenskaper som ändå innebär att man knegar på och tar ansvar för sitt arbete, man behöver inte ständigt gå runt med suraste minen… Men vissa är tydligen födda sådana…