När det var dags för jordfästning så letade jag efter denna vita fjäril, men den var borta. Plötsligt ser jag en humla flyga mot mig. Denna humla har en färg som jag aldrig sett förr. Ljust orange, brun, svårt att beskriva men en mycket speciell humla. Jag stirrar på den när den sakta flyger mot mig och landar på en blomma vid den gravstenen jag står vid. Jag tittar ner för att studera den konstiga humlan men han är försvunnen och istället så ser jag något vitt skymta bland det gröna. Jag böjer mig ner och tittar och ser en vit fjäril som har fällt ihop sina vingar. Chockad stirrar jag på den och ser hur den fäller ut sina vingar och lyfter. Den vita fjärilen gör många cirklar i luften framför mig och flyger sedan iväg. Vart vet jag inte för tårarna i mina ögon skymmer sikten. Visst var det min mamma, min mammas ande.

På fredag åker jag vidare till Vetlanda för att därifrån åka vidare till begravning av min faster i Finland.

Sov gott alla vänner.

Igår gav jag mig iväg till stan för att handla. Behövde köpa bl.a linsvätska till yngsta dottern. Glad i hågen gick jag runt lite i affärer och kände mig glad. På hemvägen rasade avgasröret på bilen och jag fick ställa den i stan.

Sanningen är den att så fort jag känner mig lite glad så händer det något runt omkring mig. Är det någon som satt en förbannelse på mig?

Oron för pappa och sorgen efter mamma har lett mig till botten av alla bottnar. Jag har gråtit och gråtit och sörjt och sörjt. Ångrat allt jag inte gjort för mamma, att jag inte hann tala om för henne vad hon betydde för mig och för hela min familj. Undrat om jag missat något som hon ville tala om…. Varit förbannad på den jäkla sjukvården som missat hennes cancer trots att hon sökt läkare i över 10 års tid för sin mage. Många är de personer som sagt att jag måste gå vidare, att inte fundera över det som hänt o.s.v. Men det rådet har inte varit lätt att följa.

Sakta har jag börjat komma tillbaka till livet mycket tack vare både psykologhjälp och mediciner. Sakta har min livsglädje börjat återvända och äntligen har jag kunnat uppskatta vissa saker. Jag vet att min familj behöver en mamma som inte gråter och är ledsen hela tiden.

Men jag saknar min mamma så mycket.

Gud sa: Jag har två saker kvar till er, den ena är konsten att kissa stående…

Adam avbröt: – Jag, jag vill ha den, det skulle vara riktigt kul, livet skulle vara mycket lättare och roligare!

Gud tittade på Eva som nickade och sa: Varför inte, det är inte så nödvändigt för mig.

Så Gud gav Adam den här gåvan. Adam skrek av glädje, hoppade upp och kissade runtom, skvättande och sprang till stranden och
kissade och beundrade mönster han gjorde i sanden.

Gud och Eva tittade på Adams glädje och Eva frågade Gud: Och den andre saken som Du skulle ge bort som gåva?

Gud svarade suckande: Hjärnan Eva, hjärnan.

Jag behöver väl inte säga något mer…….

Och till er som trodde att det här var en fräckis – be genast 4 Fader Vår ….

Hoppas att detta hjälper,
Walter

Jag minns den dagen hon kom till världen som igår. Konstigt eftersom det faktiskt gått så många år!!!! Den lyckligaste dagen i din mammas och pappas liv var det i allafall.

Älskar dig……

(ledsen att vi inte kan vara där idag……..)

Jag har alltid undrat hur det fungerar, eller rättare sagt inte fungerar i en pedofils hjärna. Vad är det som har blivit fel vid skapandet av själva hjärnan? Vad är det för en skruv som saknas? Och kom inte dragandes med att han nog blivit utnyttjad som barn själv…. Det köper jag inte, oavsett så bör en som har alla hästar inne veta vad som är rätt och fel, vad de än varit med om….

Nej, lås in svenske Göran i en grotta, häng han för säkerhetsskull upp i ballarna, och släng sedan bort nyckeln… För all tid… Tro inte att han efter en kort tid i fängelset är frisk……..

På nästa våning när den gamla damen klev av släppte hon av en brakskit och vände sig till modellerna och sa
-Broccoli 17 kr Lidl.