Jag har kommit hem nu. Till barndomsminnen och bortglömd självförakt.
Utanför förstret är gräset bokstavligt talat grönt. Man blir lurad.
Vi lämnade betongen bakom oss tillsammans med en handfull fina stunder.
Och imorgon tar även november farväl.
Känslan av att hela livet är en permanent semester.
