Saliga är de barmhärtiga, de skall möta barmhärtighet. -Matt 5:7
Jesus säger; Saliga är de barmhärtiga. Tydligen om du visar barmhärtighet mot människor så blir du salig, blir du glad. Men en del människor blir inte glada för någonting. Men ett faktum för oss alla är att när det kommer till att få vad vi förtjänar vill vi väl hellre bli visade barmhärtighet än rättvisa.
Vi lever i en värld som sätter stort värde på rättvisa. När någon gör något mot oss tycker vi att den personen ska betala. Vi vill bli visade barmhärtighet när vi gjort något fel, men när någon gör något mott oss vill vi ha rättvisa. När rättvisa skipas får vi en känsla av lycka. När det inte finns rättvisa känns något fel och livet känns som om något fattas. Och det är inget fel på rättvisa om vi inte låter rättvisa ändras till hämnd. När rättvisa skipas här på jorden kan det verka som om man får ett slut på den traumatiska upplevelsen som ledde fram till att man ville ha rättvisa. Vi sätter högt värde på rättvisa.
Men Jesus värderar barmhärtighet ännu högre. Välsignade är de barmhärtiga, säger Jesus. Jag tror inte att Jesus menar att rättvisa inte har någon plats i samhället. Men jag tror att Jesus ser bortom rättvisa till en högre och bättre väg att gå. Senare i kapitel 7 säger han ”Döm inte på det att ni inte själva blir dömda”, och i Lukas säger han ”Visa barmhärtighet så som er Fader visar barmhärtighet”. När vi läser Jesu ord, när vi ser hur han agerar, så ser vi att Jesus ser bortom rättvisa, han väljer en högre väg. Han värderar barmhärtighet mer än rättvisa.
Jag tror att vi kristna ibland missförstår vad barmhärtighet är. Ibland blandar vi ihop barmhärtighet med nåd. Nåd är en fri gåva som vi inte förtjänar. Barmhärtighet är att inte utmäta ett straff vi förtjänar att få. Barmhärtighet hör ihop med förlåtelse. Barmhärtghet är att förlåta när någon syndat mot dig istället för att ge dem den rättvisa de förtjänar. Det är att inte utmäta ett straff. Att förlåta de skyldiga, det är vad Jesus pratar om. ”Saliga är de som kan förlåta även när rättvisa är förtjänad.” Det är vad barmhärtighet är.
Vi har alla blivit visade den sortens barmhärtighet. Vi kanske inte har erfarit den från en annan människa, men vi har erfarit den från Gud. Vår synd har sårat Gud mer än något annat. Några av oss har sårat Gud genom att leva i alkoholism, droger, sexuell orenhet, lögn, och stöld. Vi förtjänar rättvisa på grund av våra synder. Men de flesta av oss har levat vad folk kallar ”normala, goda liv”. Men i våra hjärtan är vi ändå syndare. Det fanns lusta, det fanns hat, det fanns hämndlystnad, och det fanns fördomar mot andra. Ingenting som får dig kastad i fängelse, men ändå synder mot Gud. Och vi kastade oss själva på Guds barmhärtighet, vi litade på Jesu ord, och Gud visade sin barmhärtighet och förlät oss. Vi vet vilken sorts barmhärtighet Jesus talar om, vi som kristna har upplevt den själva. Gud har förlåtit oss även fast vi egentligen inte förtjänar det.
Om nu Gud kan visa oss barmhärtihet, ska inte vi visa barmhärtighet mot andra? Det är svårt att förlåta. Men hur kan vi inte förlåta om vi inser hur mycket Gud har förlåtit oss? Kommer ni ihåg den mannen som gick in i ett Amiskt sammhälle här i USA och sköt tio småflickor i en skola, och minst 5 av dem dog? Dessa oskyldiga småflickor blev nedskjutna, och det fanns ingen orsak till detta hemska brott. Alla sörjde vi över detta, men vad som verkligen fick världen att reagera var hur det Amiska samhället reagerade.
När de frågades om de var arga sa de nej, men de var sorgsna. Inom några timmar av vad som hänt gick flera av de Amiska kristna till huset där han som gjorde brottet hade bott, inte för att begära rättvisa, men för att trösta frun och barnen till brottslingen, för de hade förlorat någon de älskade också. De kom med mat, men mer än mat, de kom med kärlek och förlåtelse. De kom till hans begravning. När hans hustru sa att hon skulle flytta, bad de henne att stanna kvar. De förlät honom! Det är vad det är att vara en Kristen! Det är vad det är att visa barmhärtighet. När resten av världen såg barmhärtighet praktiserat på detta vis, så noterade de det, för världen har inte sett sådan barmhärtighet på länge.
Jag undrar hur världen skulle vara om alla Kristna praktiserade barmhärtighet på det sättet Jesus ville att vi skulle? Skulle inte världen lägga märke till Jesus om Kristna slutar att strida för en gångs skull? Tror du inte världen skulle förändras om Kristna slutar att klaga på att deras rättigheter har blivit trampade på, deras känslor är sårade, om vi slutar att dra varandra inför domstol och kräver hämnd varje gång någon syndar mot oss? Om kristna överallt reagerade mot oförrätter med barmhärtighet skulle stridigheter i världen snabbt försvinna. Det Amiska folket visade världen vad det betyder att vara kristen, för de visade världen vad det betyder att visa barmhärtighet. Och Gud välsignade dem.
Jesus vänder alltid upp och ned på saker. Vi kräver rättvisa och tror att om rättvisa skipas som vi tycker att det ska, då blir allt bra och vi blir lyckliga. Jesus vänder på det hela och kräver barmhärtighet. Hur kan någon kalla sig själv kristen och inte visa samma barmhärtighet mot våra medmänniskor som Gud visat oss? En dag snart ska vi alla stå inför Guds tron och dömas. En dag snart ska vi bli påminda om våra synder och komma ihåg att vi förtjänar rättvisa. Vad kommer att göra oss lyckliga på den dagen? Jag tror att vi skulle bli gladare över barmhärtighet än över rättvisa.
Låt oss visa barmhärtighet i denna världen, för Jesus sa: ”Saliga är de barmhärtiga, de skall möta barmhärtighet.”
Gud välsigne er alla!
Maria
