Intressant – tack för informationen! Men NT är inte skrivet på något semitiskt språk, utan på grekiska! Även om den kultur där den muntliga versionen av orden förmedlades innan de skrevs ner var i stort sett baserad i Mellanöstern, vilket kan ha påverkat lydelsen, om det du påpekar om dessa språk stämmer. Det är annars anmärkningsvärt hur sällan ordet ”familj” används i NT (nu syftar jag på den svenska översättningen). Så en liten poäng finns det nog i att antaga att Jesus var mera mån om den delade lärjungegemenskapen, och ville minska på de känslomässiga och ekonomiska familjebanden? Denna bibliska betoning av lojaliteten med de troende på bekostnad av traditionella familjevärderingar – vi pratar ju ändå om en påtagligt revolutionär rörelse, som bröt mot tidigare traditioner, eller hur? De delade allt, således tillämpade man en socialistisk tanke om hur samhället borde vara organiserat! – har ju tyvärr kunnat användas långt in i vår tid för att locka entusiastiska ungdomar att bryta med sina familjer och försvinna in i destruktiva sekter. Så det gäller att läsa Jesusorden med förstånd, ja. (Jag hittade en intressant blogg idag, när jag letade efter andras tolkningar av Luk 14:26, där det står mycket om att de flesta kristna inte läser Bibeln med egna ögon, utan bara genom den mänskliga auktoritetens filter. Ganska upprörande, så jag länkar inte.) Allt gott! /M

Nåja, Jesus hade tyvärr inte så mycket till övers för ”family values”, familjer och familjesammanhållning. Detta säger han enligt Luk 14:26:

”Om någon kommer till mig utan att hata sin far och sin mor och sin hustru och sina barn och sina syskon och därtill sitt eget liv, kan han inte vara min lärjunge.”

Maria, vi har inte träffats och du vet inte vem jag är – utan jag kom hit till bloggen av en slump, och är alltså varken personlig vän eller fiende till dig utan bara en läsare och medmänniska.

Jag vet inte mer om dig än vad som kommer fram genom att du publicerar dina tankar här, och av de enstaka träffar man får på Google på ditt och din mans namn.

Din historia väcker mitt medlidande, även om jag inser att jag inte vet särskilt mycket om vad som har hänt och inte kan förstå din situation och dina värderingar inifrån.

För några år sedan var jag i en allvarlig personlig kris av helt annat slag. Min erfarenhet från den säger att det är bra för ens egen själsliga kraftsamling – för att komma igenom krisen – att i huvudsak koncentrera sig på att tänka goda tankar både om sig själv och om dem man betraktar som sina motståndare, men att frustration, vanmaktskänslor och vrede över det som händer på något vis måste få ett utlopp också!

Annars kan bakslaget när man landar efter krisen tyvärr bli att man föraktar sig själv oerhört för att man i kampen för att överleva förvrängde både sin egen och andras verklighetsuppfattning, självbild och sanning. Och det kan bli svårt att leva vidare med.

Hoppas på det bästa, tänk inte så mycket på vad andra tycker eller fundera på om de har en bra relation till Gud eller varandra, utan använd din tid förnuftigt, och tag hand om dig och dina barn!

Frid!
/M

Älskade älskade Maria!
En som är större än du och jag! Vad vore vi utan Jesus. Vår tröstare, vår hjälpare i nöden väl beprövad, Han som har burit alla våra sorger och bedrövelser. Jesus som ser alla dina och barnens tårar, och Seans. Han har sin änglahär runt honom och Han vet och ser allt.
ingenting är fördolt för Honom. Och när Han är med i den jordiska prövningen så är vi trogna så skall vi vara med Honom hela evigheten! Och pris ske Gud Jesus har vunnit en fullkomlig seger. Ära vare Gud. Må Hans namn bli förhärligad. Vi ärar och upphöjer Honom som är konungarnas Konung och Herrarnas Herre. Och vi får säga som kineserna som är så förföljda dag som natt som får lida så för Jesu skull. Det är en stor ära för dom, och fängelserna kallar dom för deras bibelskola. Jag tror att vi alla går i bibelskola just nu, men jag tackar Gud för att Han bär bördan! Älskade Maria kram
MAMMA.