HÄR

• Här

här

HÄR

och

HÄRRRÄÄÄRRÄÄRÄRR

Min älskade blogg. Mina älskade läsare. Nu tar vi farväl. I alla fall till årets slut, eller egentligen inte för jag fortsätter ju på en ny blogg nu. Men ändå! Farväl!

Jag hoppas inte att det här är slutet. Följ med mig på uppdragen med DiceGirls! Lova. Annars blir jag mer ledsen än vad jag redan är. Läs den HÄR.

Vi ses! Nästa gång är jag lite mognare och slipper kanske visa leg när jag köper folköl.

Min tatuering för er som ville se. Det finns en anledning bakom men den är lite för cheesy om man inte berättar hela storyn, så jag säger inget om det.

Det där är min mage, för er som inte förstod det.

Ibland måste man påminnas om att man är som när man var 10 år.

Först var jag ledsen.

Sen pratade jag om det.

Då gick det över.

Jag skriver svar på frågorna ni ställde. Under tiden får ni en film som jag filmat ALLDELES SJÄLV. Första gången jag filmade faktiskt. Säg att jag är duktig?

Om jag inte hade sett så arg och bitter ut hade man lätt tänkt att jag var ett litet barn. Baskern och handväskan gör dock att jag ser ut som en gumma, men det är ju gulligt det med.

Min kompis Micke är sjukt lång, om ni undrade. Som en dinosaurie. Fast inte en sån där rex utan en som är snäll och bara äter grönsaker. Och jag är en liten liten gumma som knappt är en meter lång och väldigt arg över det. Gulligt!

Vilken kvatitet! Va snyggt filmat! Bra redigerat! Snygga tjejer! Wow!

Dicegirls.se

Lite senare blir metrobloggen.se/annanas fullspäckad med videoklipp som jag gjorde idag. ”Awesome!” tror jag att ni tänker nu. Det kommer det bli.

Men inte än alltså. Nu måste Amanda och jag ner i källaren och slå en tärning. ”Varför ska ni vara där?”. Jag vet inte.