Fy, vad trött jag e på att alla dagar e varandra lika. Känns inte som mitt liv har någon mening just nu. Och själv har jag ingen ork att ta tag i det…. Eller rättare sagt, jag vet ej var jag ska börja. Jag hatar när jag tillåter mig att bli så här passiv…. Lille Gustav kom till oss igår kväll. Då finns det ju såklart en mening med allt igen. Han har varit lite hostig o febrig i natt, o de märktes när han vakanade oxå. Han låg kvar i sängen o mös m sin snutte o napp, efter en halv timme fråga jag om han ville uppp. Sen har det varit såå ynkligt här. Tempen stod bara på 37,7, men märkte på honom att den gick upp efter en stund. Nu ska jag dricka kaffe o ta en cigg i lugn o ro. I em ska jag ner till HBF, o träffa gänget. Hade tänkt att jag skulle baka men det få bli ”köpe fika”. Ha det gott!!!