Hurra! Ännu en resa på en fullsatt buss! Ännu ett tillfälle till balans- och coreträning! Alldeles gratis. Alldeles på en tid jag ändå inte kan göra nåt annat. Och jag menar allvar. Jag är inte ironisk. Det var till och med en ung tjej som erbjöd mig sin plats. Jag vet inte om jag ska vara glad eller ledsen för det. Glad tror jag. Det finns hopp om mänskligheten.
Jag tackade glatt nej till erbjudande om sittplats. Ställde mig med alla mina matkassar i barnvagnsutrymmet och tog tag i två räcken och lät min kropp följa med i bussens rörelser. Det svänger. Allra bäst är att ha på sig s.k. rullskor, som jag kallar de skor som en gång i tiden bara fanns i märket MBT, Massai Barefoot Technology. Jag har en mer modifierad variant nu. Med dem på svänger det ännu mer när jag tränar Balans och core på bussen. Men det går bra med vanliga skor också. Platt. Klack skulle jag inte ge mig på.
För tillfället tror jag träningen blir bättre just för att jag håller händerna i någonting. Då måste jag balansera mot flera ytor samtidigt. Komplexiteten ökar. Jag kommer att tänka på hur det är i vattenträning. Att bara hålla kroppen flytande (utan flytredskap) och kämpa med olika röresler ger inte lika mycket som att växla mellan bottenkontakt och upp i vattnet. På min bussträning tycker jag mig märka att jobbar mer med hela kroppen just för att jag håller i räcken på två sidor. Som i ett hörn.
På första busslinjen hem idag var jag så trött att jag satt och somnade till. När jag sen bytte till den fullsatta bussen hade jag inget val utan det var bara att gilla läget och se det som ett träningstillfälle. Då blev jag pigg som en lärka. Det har gått över nu.
De här bussresenärerna har piggt nog hittat på en egen variant. Sitta på taket ger säkert väldigt bra balans- och coreträning. Kanske provar det nån gång.
Fotot har jag lånat från fotografen Scott Stulbergs sajt som jag också kan rekommendera.









