Yr av förväntan surfar jag runt och söker alternativ. Kanske dit? Eller dit? Kolmården och sedan Danmark och därifrån till..

Upptäcker att det är jävligt stressande, redan innan semestern. Jag som bara vill..koppla av.

(Babsan hälsar att hon har pratat med Eric Saade. *viskar* Pratat och pratat..hehe. HAN pratade med henne. Hon stammade och log. För en nioåring är detta höjden av lycka och jag, ja jag är världens bästa mamma som tog dit henne.)

Låt oss konstatera att dieten fortsätter någon vecka till. Otack! Otack är lärarens lön- tack vare mig sade eleven detta med bra uttal, korrekt grammatik och rätt ordföljd. Och vad fick jag för det?

Pfft..

Jag började med att säga att han kan prata med mig om han behöver, det är tufft att bli dumpad. Fick panik och slängde ur mig lite floskler ändå. (Fan!)

Babianpappa skulle rädda situationen och tog till det enda säkra kortet vi har- humor. Han vände sig mot sin son och sa ”Om du vill kan jag bli ihop med henne, och så dumpar jag henne brutalt. Typ med ett felstavat sms.”

Ligisten log. Ansträngt.

Jag började känna mig bekväm i situationen och sa ”och jag kan bli kompis med henne. Och så börjar jag smyga in taskigheter, som -åh, den tröjan sitter lite trångt..säker på att du inte gått upp i vikt? Det blir ju skitbra Ligisten! Om typ tre år är hon ett vrak! Mohahaha!”

Då gick ligisten. Föräldrar förstår nog ändå ingenting.

LÄS!

Först bar jag in honom på toa varje gång han sa det. ”Här får du prata om bajs och fula saker”. Hjälpte inte.

Sedan hotade jag att dra in lördagsgodiset. Hjälpte inte, en treåring har inget tidsbegrepp och på tisdag är det en evighet av tid kvar till lördag.

Jag satte honom i soffan, bar in i annat rum, blev arg, försökte ignorera. Inget hjälpte.

Men så såg vi Mubaracks tal och Elvis höll direkt för öronen. ”Neeeej! Inte så, inte sånt prat, prata svenskaaaaa!”. Aha! En ond plan föddes: Elvis är den enda i familjen som inte kan finska. Han haaaaatar finska. Så nästa gång han sa det fula sa jag lugnt på finska ”Jaha, no minä sitten puhun nyt suomea” (”Jaha, då ska jag prata finska nu”). Reaktionen kom direkt- han vrålade och höll för öronen- och, slutade svära.

Jag behövde göra så ett par gånger, sedan slutade han helt. Jag är så jävla smart!

Men. Så hände det nåt. Jag råkade säga nåt på finska till nåt av de äldre barnen och Elvis reagerade direkt. Han vände sig mot mig och sa frågande ”Fuck you?”.

Jag har alltså lyckats med detta;

1. Få honom att hata andra språk. Bra jobbat av en språklärare.
2. Få honom att koppla ihop finska språket med ”Fuck you”. Inte så lyckat då vi planerar att åka på semester till Finland. Folk kommer ju tro han har tourettes..

1. Jag kände att jag åt nyttigare.

2. Höll mig mätt längre.

3. Åt regelbundet.

4. GI-mat är gott.

Åh, ajustja. Glömde en sak. JAG GICK UPP 6 KILO!

Jag har idag käkat kexchoklad till frukost. Hällt i extra socker i kaffet och strax ska jag äta en stor portion pommes. Mellis var en näve chips. För när jag åt såhär GICK JAG INTE UPP I VIKT!

Jävla skitGI.

Elvis -Ouiii ouiii..

Jag -Hur låter giraffen?

Elvis -Gnaah gnaah.

Jag -Hur låter masken?

Elvis -Zzzzzzzzzzzh.

Jag -Hur låter fladdermusen?

Elvis -*väser* Nu kommej ja’ å ätej upp dej!

Jag har inte ätit pasta, ris, potatis eller mjöl. Däremot har jag ätit bulgur två gånger. Kör inte hysteriskt så om nån köttbulle innehåller ströbröd kan det slinka ner. Dricker kaffe som vanligt. Har slutat med all sorts godsaker, äter frukt istället.

Om jag ska vara lika fet som vanligt kan jag ju lika gärna käka kexchoklad till frukost- det är till och med billigare än de enorma mängder grönsaker jag käkar. (Gör ofta stekta grönsaker till maten, istället för tex pasta.)

Hur logiskt som helst. Rockbajs= love bites

Vad är det för låt han vill höra?