Lovade att komma med en till uppdatering idag även om jag är sent ute och nytt dygn snart är på antågande. Efter att förra träningsinlägget skrevs hann det gå några timmar innan det bar av igen hem på cykeln. Eftersom detta var första långpasset på den tre-växlade var jag rejält trött. Dessutom måste jag ha sovit dåligt under natten för jag slumrade faktiskt till trots att jag bara skulle ta en powernap. Slutade med att jag inte hann min korta sträcka runt sjön men får lägga in ett längre cykelpass imorgon för att kompensera för detta.

Tog mig till F&S på eftermiddagen för att intervjua en av våra värdar, Roman, för våra lokalsidor i Friskispressen. Sedan bar det av på ett redigt skivstångspass. Märkte av cyklingen men eftersom jag tar ledigt imorgon för att fotas så var det bara att kötta på. Nöjd med vikten och tekniken samt att jag kommer djupare ned på knäböjen, nu orkar jag gå en bra bit förbi 90 grader och ändå trycka upp mig själv med spänst. Passet överlag gick faktiskt riktigt bra även om jag fick ta några korta pauser och skaka ut blodet men med högt flås och ömma muskler kändes det som en rejält bra tilltaggning. Gårdagens gymande har jag känt av under dagen men mot slutet av passet och konditionsdelen var träningsvärken helt borta.

jag velade mycket på om jag skulle ”call it a day” här och skippa boxningen. Efter att ha missat min cykelrunda kände jag mig lite opepp och ville dra hem tidigare så jag skulle kunna ta igen den. Som tur var stannade jag och fick en fenomenal sparringpartner. Sandra är blivande jympavärd på F&S Täby och efter ett sjukdoms avbrott är hon nu åter på boxen. Hon är dessutom kanonduktig på att boxas och sparkas så det var grymt kul att ha en jämbördig partner både ork och teknikmässigt (sådan lyx brukar jag inte ha när Emelie inte gör mig sällskap på träningen). Eller ork och ork, måste erkänna att om Sandra inte hade vrålat på mig hade jag inte orkat ta mig igenom hela passet. Men vi tog oss igenom passet och jag har ännu mer krossat brosk i knogen, vilket inte är farligt i sig om man ska tro på Wolffs lag. Wollfs lag är en teori från teori från tysken Julius Wolff som kort och gott handlar om att ben i en frisk människa kommer att anpassa sig efter den typ av kraft den utsätts för och efter en längre tid kommer benet att forma om sig för att klara just den typen av tryck. En av mina knogar har redan börjat forma om sig så det verkar finnas viss grund för teorin. Innan jag tog cykeln hem kände jag också att jag behövde kompensera lite extra för att jag missat biceps på gårdagens gympass. Blev bicepscurls med 16 kg stång 8×2 set samt enhandscurls med 6kg 8×2 set, 7kg 5×1 set, 8 kg 4×1 set, 9 kg 3×1 set och 10 kg 2×1 set.

Hem, kolhydratladda och efter lite mattematik kan jag konstatera att jag inte bara kört två bra pass på F&S utan att jag även har avverkat 4,2 mil idag. Några mil närmare målet med andra ord! Nu kör vi vidare och köttar på till målgång!
/Cecilia

Det blev en liten tur runt Bogesund för både mig och min pappa. Vi tog oss runt på lite mer än 1h vilket jag tycker är en helt okej tid på 2,5mil. Pappa däremot är besviken på att han inte har det där flåset som han en gång hade för 20 år sedan. Våra cyklar fungerade bra, min något bättre än pappas när det kom till växlarna, men pappas cykel rullade bättre än min. Vi fick även sällskap av 11st vildsvin när vi började närma oss Vaxholm. De sprang efter varandra likt ett lämmeltåg.

Nu är jag äntligen igång med cyklandet! Förhoppningsvis blir det en vända till idag med farsgubben. Annars får jag åka själv för de där 100milen cyklar inte sig själv.

/Emelie

Det var upp klockan sex i morse (sent för många eminente träningsbloggare, tidigt för andra) för att äta frukost. Sover numer med öppet fönster för att få in lite välbehövd luft i sovrummet vilket är lite av ett dubbel eggat svärd. Kylan och den friska luften gör att jag somnar bättre men på morgonen är det iskallt i rummet (bra sätt att vakna i oh för sig) och är det en pollendag känns det väldigt tungt. Kylan avhjälptes dock med en god frukost samt en kopp honungsvatten och pollenstatistiken var inte så farlig idag. Däremot kändes det tungt att ge sig ut på cykeln i början, efter fem km började dock stelheten att släppa och jag kunde dra på farten. Det var skönt att svischa fram på den gamla välbekanta sträckan och innan jag visste ordet av det var jag framme här vid universitetet. Det blev nytt fartrekord med tio minuters förbättring från förra säsongen, 15 km på 50 min med den tre-växlade. Känns dock verkligen som att det är dags att ställa in lillebrors Cross nu och börja köra heltid med den. Kändes fånigt tungt att lulla fram på min decennium-gamla cykel när jag blev omcyklad av 12 cyklister på Racers.

Ska ha lektion nu några timmar, byta kläder och sedan bär det av hem för en kortare runda runt sjön samt till träningen. Med det hoppas jag kunna skrapa ihop mina fem planerade cykel-mil idag. Biccarna (biceps) ska få sig en omgång i gymmet idag och det blir både skivstång och box på schemat. Mer uppdateringar om det ikväll.

/Cecilia