
Vyn från Toppstugan
Det har varit dåligt med uppdateringar här men det är för att jag tagit ut en kortare semester nu över helgen och tillbringat tiden med föräldrarna på landstället. Ingen dator, minimalt med telefonkontakt och några härliga dagar med hårt arbete och mäktig natur. Det är så en perfekt semester för mig ser ut. Visst kan det vara skönt att slappa i en stol men samtidigt ska den förtjänas och slitas för. Mat, vila, sömn och havsvatten smakar så mycket bättre när man fått arbeta med kroppen. Sedan är det kul att få slita lite och skita ned sig. Speciellt på en plats som är så fantastiskt inspirerande (!). Vårt landställe ligger i skärgården på en ö långt bort från nyfikna ögon där alla praktiskt taget känner alla. Den som byggde detta ställe för hand det var min farfar och den som rensade bort alla slån och taggar det var min farmor. Tre hus har farfar fått upp, det sista vid 72 års ålder där han släpade byggsatsen upp för berget och monterade det som vi har kommit att kalla toppstugan. Under sin pensionsålder och fram till sin död skötte han denna plats under sommarhalvåret och med 2000 m³ är det mycket underhållsarbete som måste göras. Det är också här jag har växt upp, långt ute i skärgården med nät och kalla morgonbad.
I dagsläget finns det inte längre någon fisk i vattnet så näten är sedan länge en del av historien men bodarna finns kvar och framförallt bryggan och badstegen. Två till tre bad om dagen blir det när vädret bjuder in för sådan aktivitet. Det första badet sker på morgonkvisten runt 6-7 tiden och ackompanjeras av göken. Vattnet är kallt, vitalt och väcker även den tröttaste kropp när man utan en tråd på kroppen dyker ned i oändligheten. Sedan kan kroppen lufttorka på bryggan innan man drar av det värsta vattnet, tar på sig morgonrocken och ger sig upp till stora stugan för en rejäl frukost med gröt och honung. Kaffet serveras kl 10, lunch runt 14, eftermiddagskaffe runt 16, middag runt 19 och sedan somnar man gott vid 20-21 tiden. Det är mycket mat som ska ned i kroppen för att energin ska gå runt för arbetet är tungt och solen värmer oftast ganska starkt mot kroppen.
Själv har jag under mina två och en halv dag ute i skärgården hunnit med att rensa och arrangera en rabatt genom att korta ned den och bända upp gamla stenar (3-4 kg styck) som fungerat som dekor runt den. Mamma skickade sedan upp mig på bergssluttningen där jag kämpade med en handsåg för att få bort vildrosorna. Dessa förpestade växter har jag mött till och från under mina år i trädgårdar och jag har många ärr att visa upp efter alla dessa bataljer. Jag avskyr dessa varelser som fastnar i hår, skär sönder skinn och allmänt förpestar trädgårdsarbete och vyer. Som en liten apa fick jag klättra runt på berget och ge mig på dessa rosor som förvandlats till mindre träd. Den värsta hade en stomme på 10 cm i diametern och det var inte roligt att upptäcka att enda sättet att komma åt den var att såga med ryggen bort från berget. Med andra ord gällde det att hålla tungan rätt i mun och inte göra en bakåtkullerbytta ned på grusgången. Det var första dagens arbete och efter allt slit var det skönt att hoppa i för tredje gången i vattnet och sedan äta en välförtjänt middag.
Lördagsmorgon och jag väcktes klockan 6 på morgonen av solen och fågelkvitter. Det är inte fören klockan 7 som solen når bryggan men jag kunde lika gärna ge mig ned och starta dagens träning:
10 Burpees
10 Armhävningar
10 Kålmasken
10 Bergsklättraren
10 Sprawls
10 Hopp i armhävningsposition
10 Armhävningar
10 Kålmasken
10 Bergsklättraren
10 Sprawls
100 repetitioner all in all.
Efter denna runda hade jag fått upp värmen i kroppen bara för att kunna kyla av den i vattnet. Gädd- och abborre yngel gjorde mig sällskap i vattnet när jag efter tio andetag äntligen fick ned huvudet under vattenytan. Senare under dagen bjöds det på helgens tyngsta arbete/nöje(?). Ca 200 kg grus och jord skulle flyttas och eftersom jag är den med starkast rygg i familjen så föll det på min lott med assistans av min mor som skakade tråget för att sålla jord och sten. Vem behöver gym när man har ett landställe? Ungefär 100 kg grus forslade jag upp för en tio meter backe med 30% lutning i fem omgångar. Då ska även tilläggas att skottkärran i sig väger 10 kilo vilket summerar vikten till 150 kg som forslats bort i uppförsbacke. Sedan ska ju gruset upp från marken till skottkärran vilket är rätt så uttröttande bara i sig. Resterande 100 kg grus rensades och hamnade på kajen i närheten där den som behöver kan hämta det. Ska sanningen fram så kändes det rejält i benen och jag skulle jämföra det med ca 5×8 set på 70% av maxvikt.
Till lunchen hann jag sedan med en till träningsomgång innan det blev en ny runda i vattnet:
10 Upphopp
20 Bergsklättraren
10 Burpees
10 Hopp i armhävningsposition
10 Klättrararmhävningar
10 Airsquats
70 repetitioner all in all.
Efter middagen hann jag och mamma även med en kortare promenad på ön där allt mellan himmel och jord diskuterades medan fåren bräckte förnöjsamt i sina hagar. Jag har börjat om med att läsa Sagan om Ringen-böckerna (på engelska) eftersom jag blivit lite konfundersam angående en del uttalanden från mina vänner. Är verkligen Tolkiens böcker så långtråkiga i början och tar han verkligen och beskriver miljön under fyra smärtsamma sidor? Mina personliga åsikter efter att snart ha betat av första boken i trilogin är ett stort nej på båda frågorna. Böckerna är inte långtråkiga och naturbeskrivningarna är inte alls fyra sidor långa, däremot har han ett långsamt tempo i sina böcker. Till skillnad från dagens fantasy och kanske framförallt dagens filmvärld som levererar händelserna i otroligt snabbt tempo tar det många fler sidor för Tolkien att transportera sina karaktärer från punkt A till punkt B. Tar man första boken som exempel tar det nästan 3/4 av den innan Frodo och hobbitarna ens kommer till Vattnadal och jag måste erkänna att jag älskar detta tempo. Långsamt och magiskt kan jag i lugn och ro bygga upp världen i min fantasi och det är otroligt givande att se att trots att det var tio år sedan jag läste böckerna är bilderna detsamma. Vi stressar för mycket i dagens samhälle och min personliga smak säger mig att det är bra att ge sig på sagor som berättas i maklig takt och som flyter mjukt för hjärnan. Sedan blir ju inte boken sämre av att man hittar platser på vårt landställe som skulle kunna vara tagna från Tolkiens värld. Eller vad säger ni om denna fallna Ent (trädjätte) som jag och mamma fann några minuter från tomten?

Dagen gryr och på den tredje dagen fick hon vila… efter ett bad och efter att hon upptäckt att hon knappt orkar mer än 10 armhävningar och 15 Burpees. Läsning, vila och återhämtning. Kroppen och knoppen är slutkörda och nu kan hon skörda frukten av det hårda arbetet. Äta, läsa, sova, äta, läsa, promenera på berget i vinden och andas in skärgårdens dofter. Regnet vräker ned och lugnar själen, naturen spirar och det är så fantastiskt underbart att bara vara i nuet. Trots hårt arbete har naturen läkt kroppen och jag längtar så grymt hårt till morgondagen när det bär av åter till gymmet och nytt träningsupplägg. Maten lagas i ugnen, veckan planeras, förberedelserna för nästa marathon tar snart vid och dagens slut kommer sömnen ske med ett leende på läpparna.
/Cecilia