Tvättkorgsdags!

Posted: 27th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Simning, Träning och hälsa, Vardagsbetraktelser
Kommentering avstängd

Ni vet den där lilla fisken som jag pÃ¥stÃ¥r är min dotter? Idag klarade hon första crawlkursen! Efter nästa kurs är hon officiellt bättre än mig pÃ¥ frisim – bäst att de fixar den där poolen pÃ¥ jobbet snart för sÃ¥ kan vi ju inte ha det.

Billiga slingor

Posted: 25th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Vardagsbetraktelser
Kommentering avstängd

Var hos frisören och gjorde lite ljusa slingor, typ platina blonda – vad tycker ni?

Äsch, vem försöker jag lura. Det är grÃ¥tt hÃ¥r. Jag lovar att ena slingan inte fanns där innan barnkalas och ”Sean den första banan”

TÃ¥rtor

Posted: 25th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Vardagsbetraktelser
Kommentering avstängd

Om man är villig att använda lite halvfabrikat så går det löjligt enkelt och fort att baka tårtor och så blir det förstås betydligt billigare än att köpa helt färdiga tårtor. Ofta så brukar folk säga att tårtorna är godare än när vi köpt men det kanske bara är folk som försöker vara trevliga. I alla fall, till smulans släktkalas igår bakade jag två, jag tror det tog mig typ 10 minuter i effektiv tid, kanske 15 min om man räknar med alla ställtider.

TÃ¥rta1 – PrinsesstÃ¥rta utan marsipan
Blanda vaniljkräm av marsanpulver och mjölk. Använd 7 portioners sats. Sätt in i kylen att stelna i 5-10 min.
Lägg tårtbotten1 på ett fat. Smeta ut all vanlijkräm på botten.
Lägg på tårtbotten2. Smeta ut ca 1 dl hallonsylt.
Vispa 2,5 dl grädde. Lägg på sista tårtbotten och smeta på grädden.
Dekorera valfritt.
Vill man ha en prinssesstårta så lägg nästan att grädde som en liten kulle direkt ovanpå hallonsylten, lägg sen på sista tårtbotten och smeta på lite, lite grädde som klister på och runt hela tårtan och släng på ett färdigköpt marsipanlock.

 Emelie fick dekorera tårtan själv.

TÃ¥rta2 – Choklad- och hallonmoussetÃ¥rta
Smält 100 g choklad (jag valde 70 %). Medan den smälts, vispa 5 dl grädde och mixa 200 gram hallon med lite florsocker.
Blanda ner hallonröran i grädden.
Klicka ner hallongräddröra i den smälta chokladen, lite åt gången tills du har kanske 5 dl chokladmousse. Blanda då ner all chokladmouss i resterande hallongräddröra.
Varva färdigköpta chokladtårtbottnar med choklad- och hallonmoussen. Längst upp dekorera med hallon.

Medan vaniljkrämen till tårta1 stod i kylen meckade jag ihop tårta2 för att spara tid. Gör tårtorna åtminstone ett par timmar innan de ska serveras så de kan gucka ihop sig i kylen.

Och så får man det alltså att verka som om man kan baka utan att lägga någon tid på det.

Mer choklad

Posted: 25th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Choklad
Kommentering avstängd

Köpte mig också en Marabou 86 % i fredags. Tog en liten bit innan middagen i fredags. En liten bit efter middagen igår och nyss en liten bit till så nu får ni en liten recension.

Marabou 86 % kakao
Vad:
En extra mörk mörkchoklad utan nÃ¥gra extra smaker – bara choklad liksom.
Smakade hur: Första tuggorna tänker jag ”för bittert” men efter ett antal tuggor byts den tanken ut mot ”chokladigt”. Vid alla 3 smaktillfällena har jag bara tagit en liten bit och när den tagit slut har jag inte känt nÃ¥got behov att hämta en till bit, inte ens första gÃ¥ngen dÃ¥ det skulle räckt med att snurra runt och öppna ett skÃ¥p.
Betyg: jag vet inte riktigt vad jag ska ge den för betyg. Den är god men inte så god att jag måste ha mer samtidigt är den så chokladig att jag känner mig nöjd. Hm. Bra eller dåligt? Känns inte som det är nåt som jag kommer att äta när jag verkligen är sugen på att snaska nåt gott, då vill man ju liksom inte bli nöjd efter en bit, samtidigt så är jag ju ganska duktig på att äta mycket gott och eftersträvar väl egentligen att äta mindre och då är det ju bra att bli nöjd fort.
Betyget blir… 3 av 5? Jag menar jag har ätit av kakan vid tre tillfällen och ändÃ¥ bara lyckats äta upp drygt 25 gram totalt.

Apropå den andra chokladen så har jag inte bakat något än av den 100 %iga och bara ätit en liten bit till av lakritschokladen, även där tror jag att jag bara lyckats äta upp typ 20 gram på 3 dagar. Är det något konstigt som pågår?
Jag menar hela frysen är full med glass och jag har inte ätit nån. Hade ju tänkt recensera en till er men det får bli en annan dag.

Här var det stelt

Posted: 25th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Träning och hälsa
Kommentering avstängd

Efter VAB, sjukdom, semester, löpförbud och jag vet inte vad blev det i fredags träning med Johan. Några nya övningar som gav mig lite idéer, bland annat fick jag köra dips och chins (assisterade förstås annars hade jag nog inte ens klarat en) och både igår och idag har jag haft lite problem när saker befunnit sig på översta hyllorna, det tar lite längre tid än vanligt och är betydligt mer smärtsamt att sträcka mig efter saker.

Imorrn tänkte jag att jag ska premiärcykla till jobbet och om jag inte är för sölig sÃ¥ kanske jag kan hinna att testa om jag klarar en enda av dips eller chins sÃ¥ jag vet vad jag ska sätta för mÃ¥l, tänk om jag mÃ¥ste sätta mÃ¥let till att jag, innan typ Ã¥ret är slut eller nÃ¥t, ska klara att göra en enda repetition av en övning med endast min egen kroppsvikt som tyngd – komiskt.

Nu ska jag ha mer kaffe!

Choklad, chocolate, suklaa

Posted: 23rd mars 2012 by Elisabeth Hallström in Choklad, Okategoriserade

Mitt i dagens hektande lyckades jag pÃ¥ nÃ¥got konstigt sätt att gÃ¥ förbi Parlinhuset och inhandla lite choklad. 100 % choklad för det lÃ¥ter ju gott med choklad, bara choklad – inte en massa annat skräp och sÃ¥ choklad med saltlakrits (och om du inte förstÃ¥r varför jag köpte den sÃ¥ känner du uppenbarligen inte mig sÃ¥ bra).

100 % choklad
Chokladen gick att köpa i stor kaka eller i smÃ¥ plattor, valde plattorna för det kändes lyxigare med smÃ¥ bitar och för att det var en mindre mängd choklad i fall – mot all förmodan – chokladen inte skulle vara god.
Chokladen var extremt bitter och det blev bara värre och värre ju mer man tuggade. Det var som att vara jättekaffesugen och serveras kaffe som smakar sump, det smakar lite kaffe och man fortsätter att dricka skiten för att man vill så förtvivlat att det ska smaka gott kaffe. Det gick inte att äta chokladen som den var men kanske går det att baka något gott av den?
Betyg 0 av 5, kommer aldrig nÃ¥nsin att köpa den igen – inte för att äta som den är

 

Mer än så här gick inte ner och biten är liiiiten.

 Mörk choklad lakrits
Har bara provsmakat en liten biten än men… Chokladen är en 70 % mörk choklad och chokladsmaken i sig är god. Ovan pÃ¥ kakan ligger strössel, eller kanske mer smÃ¥ strimlor av saltlakrits. Även saltlakritsen i sig är god, väldigt god till och med, men tillsammans blir det ingen hit. Jag vet inte riktigt vad det är men chokladen och saltlakritsen gifter sig inte riktigt. Kanske är det nÃ¥got i smakerna, kanske är det för mycket choklad jämfört med lakrits för vänder jag pÃ¥ kakan sÃ¥ jag fÃ¥r lakritssidan mot tungan smakar det lite bättre (eller sÃ¥ är det för att jag är en lakritsjunkie). Själva chokladen i kakan är lite tjockare än den normalt är i mörka chokladkakor, kanske 2 mm tjockare och det blir för mycket, kakan känns väldigt kompakt jag vet inte om det är konsistensen eller om det bara är tjockleken. Sista tuggorna smakar bättre sÃ¥ kanske jag behöver äta mer av chokladen men just nu känner jag mig mätt pÃ¥ choklad.
Betyg 3 av 5. Kommer provsmaka lite mer imorrn och troligtvis slinker större mängder ner då.

Om jag skulle skrapa av saltlakritsen och äter bara den – skulle det dÃ¥ räknas som ett brott mot mitt godisuppehÃ¥ll eller kan man om man är en övertygande lögnare hävda att det fortfarande bitar av en chokladkaka?

Nu – popcorn och kanske sova i soffan. Fast det senare kräver förstÃ¥s att jag blundar först och det verkar min kropp känna en motvilja emot.

”SÃ¥ mycket som du tränar”

Posted: 22nd mars 2012 by Elisabeth Hallström in Träning och hälsa

Jag  minns första gången Linda sa nåt i stil med att vill man gå ner i vikt så är inte det viktiga det man tränar utan vad man äter. Jag minns att jag tänkte att hon hade fel, träning is the shit. Kanske lite färgad av att jag älskar att träna och det träningen ger mig utöver energiförbrukningen? Men så tänkte jag lite till, började kolla energimängderna jag själv stoppar i mig och förbrukar och lite smått observera andras. Det är klart det är maten som är det viktiga.

Träningen bidrar med nÃ¥got som maten inte gör,  stärker ditt skelett sÃ¥ det inte gÃ¥r av vid minsta ansträningning,  bygger upp din muskler sÃ¥ du orkar göra saker och inte fÃ¥r ont, tränar ditt hjärta och dina lungor sÃ¥ de kan hÃ¥lla dig vid liv och lÃ¥ta dig leva det liv du vill ha men…

Visste du att cellerna i din kropp ständigt förnyas? Jag läste nånstans att det tar ca två år för kroppen att byta ut alla cellerna i din kropp mot nya, man skulle kunna säga att under en två års period så återföds vi långsamt. För att nya celler ska kunna skapas, ersätta de gamla i ditt skelett, muskler, fett, hud, hår, hela dig så måste du ge kroppen näring. Näring är inte samma sak som energi. Bensin innehåller massor med energi men inget din kropp kan använda för att återskapa sig. Bensin är, som för mycket felaktig mat, giftigt för din kropp.

Du behöver viss mängd energi för att orka med din dag men framförallt behöver din kropp en viss mängd näring för att överleva. Du kan äta för mycket energi men ändÃ¥ ha underskott av näringsämnena din kropp behöver. Du kan vara för tjock, för smal eller mittemellan men ändÃ¥ svälta din kropp pÃ¥ det den behöver. Det finns alltsÃ¥ andra skäl att äta ”rätt” än för att kunna se ut pÃ¥ ett visst sätt.

Jag äter ganska stora mängder godis, snacks etc och dricker vin – främst pÃ¥ helgerna – men är ändÃ¥ smal. Folk tror ofta inte pÃ¥ allt jag stoppar i mig men när de väl ser det sÃ¥ brukar de ofta säga ”klart du kan äta sÃ¥ mycket, sÃ¥ mycket som du tränar” men som sagt, det är inte hur mycket du tränar – det är vad du stoppar i dig.
Säg att jag springer 5 mil  eller kanske 4 mil och styrketränar 2 timmar i veckan (inte ofta jag kommit upp i dessa mängder) då bränner jag under 3 000 kcal. 3000 kcal det är lite mer en 1 ½ påse chips. 1½ på chips är inte så mycket under en vecka, eller hur? Tänk att du på en hel vecka dricker en flaska vin, äter en påse chips och en påse gott och blandat, det känns inte så extremt va, det motsvarar alltså ca 5 mils löpning i veckan om du är byggd som jag.

Det är inte hur du tränar, det är vad du äter. Om du vill äta mycket skräp så måste du äta mat av hög kvalite men med relativt lite energi resten av tiden, träningen kan bara täcka upp för lite skräp. Skulle du tanka din bensindrivna bil med disel för att diselpumpen är närmare än bensinpumpen? Eller hälla en random matolja i oljetanken för att slippa åka till macken och handla motorolja? Knappast va, så varför göra det mot dig själv?
Om du ägde en Ferrari, skulle du lÃ¥ta den stÃ¥ parkerad och okörd i garaget? SÃ¥ ge din kropp en genomkörare ibland ocksÃ¥. Säger du att din kropp är mer som en gammal Volvo frÃ¥n 1985, men pimpa den dÃ¥ med en ny motor och lite smäckra former – du hittar dem pÃ¥ gymmet.

Here we go

Posted: 21st mars 2012 by Elisabeth Hallström in Cykling, Träning och hälsa
Kommentering avstängd

Körde ett litet träningspass idag. Första på evigheter. Antingen har jag fortfarande skit i kroppen eller så har jag tappat absurt mycket magstyrka, tror på det första.

Ingen löpning men cykling sa idrottsläkaren. Lite lugn träning sa allmänläkaren. Så jag hoppade upp på spinningcykeln på gymmet och körde inte max men i tufft tempo i 15 min. Inte så lång tid men svetten rann så pulsen hann få en kyss. Jag är inte van att sitta på motionscykel och tycker bara att det är så jävla aptråkigt. Nu måste jag ju börja cykla så nu har jag intalat mig att det är roligt men kontrollfreaket i mig tycker det är jobbigt att inte kunna mäta prestationen svart på vitt och så är jag ganska otålig av mig, det är därför det bara blev en kvart. En kvart kan ju vem som helst uthärda och blir det bara en kvart så måste jag ju trampa på lite mer istället.

Fortsatte med breda knäböj med utvinklade fötter och styrkestång, 5 set med 30/30/20/20/15 rep med 20/30/35/40/40 kg. Vid 40 kg blev det jobbigt, inte så tungt så jag kände mig slut i musklerna men det kändes som det finns nån muskel av de som samverkar som inte riktigt hängde med eller nåt så det gick inte och göra så många och jag fick tänka betydligt mer på tekniken. Ska bli intressant att se hur det känns i kroppen imorrn. Tror jag ska köra lite fler sådana här tyngre knäböj, känns som det blir mer funktionellt på nåt sätt.

Körde 2 x 20 sneda situps på situpsbänk och sen var jag bara tvungen att prova chins- och dipsställningen som vi fått till gymmet, fast bara med dips då. Var fasligt sugen på testa chins också men var helt säker att jag varken skulle klara dipsen eller chinsen så jag bestämde mig för att börja med en och då trodde jag mest på dipsen.

Jag gjorde sån liten sänkning så de räknas säkert inte alls men nånstans måste man ju börja. Först gjorde jag bara 4 innan jag kände att jag inte orkade fler. Nästa set tänkte jag att så jävla jobbigt var det ju inte så jag måste ju klara 5 och då blev det 10. Allt sitter i huvudet. Jag kan kanske inte. Jag kan lite i alla fall. Nästa gång får jag väl storhetsvansinne.
Nästa gång ska jag fasiken prova chins också. Nä, jag kommer inte få hakan över stången men om jag inte börjar med att försöka dra upp mig själv lite så kommer jag ju aldrig att lära mig helt heller.

Så sjukt sugen att träna mer imorrn men börjat få lite mer tryck i örat igen så jag kanske inte borde. Vi får se, imorrn är ju en helt ny dag.

Jag ska aldrig mer

Posted: 18th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Vardagsbetraktelser
Kommentering avstängd

Har ni nÃ¥n gÃ¥ng festat och gjort  pinsamma grejer och tänk att ”Jag ska fan aaaldrig dricka igen”? SÃ¥ känner jag just nu, inte för jag festade igÃ¥r utan för att jag i natt drömde att jag varit aspackad. Jätteobehaglig Ã¥ngestdröm.
Jag drömmer att jag vaknar och inte riktigt minns kvällen innan alls men jag sover över pÃ¥ mina föräldrars landsställe och det ser ut som fan, saker är trasiga och nerspydda och i oordning. Jag minns inte ens att jag druckit och fattar inte riktigt vad som hänt.  Jag säger saker i stil med ”Men, shit, vad har hänt med soffan?” och successivt dyker det upp andra i drömmen, gamla klasskompisar, R, mina föräldrar som förstÃ¥s svarar ”Det var du som…” och jag bara ”Vart kom du ifrÃ¥n?” och allt känns bara fel men det dyker bara upp fler och fler som säger att det är jag som har varit totalt plakat och gjort en massa skit och jag tror inte pÃ¥ det men varför skulle alla ljuga?
Jobbigast är när R i drömmen säger ”Du blir sÃ¥ jobbig när du blir sÃ¥ här full” och jag har vrÃ¥lÃ¥ngest men helt plötsligt är jag pÃ¥ ett sjukhus i stället. Jag har fortfarande gjort nÃ¥t skitpinsamt (men jag vet inte vad för ingen säger nÃ¥t) och nu är min mamma senil men vägrar att erkänna det utan ”Jag kan själv” och gÃ¥r omkring pÃ¥ sjukhuset i underkläderna och tror att hon är nÃ¥n helt annanstans och jag bara känner att jag orkar inte mer, nu vill jag ha en timeout frÃ¥n mitt liv eller nÃ¥t och mÃ¥ste VILA jag är för TRÖTT för det här.

Sen kommer Emelie och väcker mig och klockan är 11. 11! Så länge sover vi aldrig. Visst, legat kvar i sängen och önskat att vi sovit ibland men sovit i 8 timmar i sträck utan att vakna, det händer aldrig. Förutom sista veckan då jag varit helt ur fas och bara legat på soffan halva dagen och är helt orkeslös. Jag som tänkt att jag skulle gå upp tidigt, direkt när E vaknar och så sov hon sent. Och så upptäcker vi att den där smällen som inträffade precis när vi lagt oss, som vi trodde var att det stora pollyhuset fallit ur Emelies säng är taklampan i hallen som fallit ner. Den dyra lampan förstås, inte de billiga IKEA lamporna som sitter i de flesta rummen utan den dyra som matchade inredningen i hallen så bra som säkert har slutat att säljas. Skitkul.

God morgon förresten!

Mini oreo

Posted: 18th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Kakor
Kommentering avstängd

Det här är ingen recension. Som vi alla vet är fyllningen i oreokakor för söt och smakar inget annat än socker, själva kakorna är ocksÃ¥ för smaklösa och smakar precis för lite kakao. Men sätter man ihop tvÃ¥ kakbitar och lite fyllning är man beredd att ge kakorna en andra chans. Speciellt mini oreos, de är sÃ¥ smÃ¥ att de tar slut för fort och de hinner liksom inte bli för söta eller för smaklösa utan blir mer ”jag hann inte smaka ordentligt”. Jag säger inget mer. Om ni ursäktar mig sÃ¥ är jag lite upptagen, det finns fortfarande kakor kvar i den här burken.

Lite pinsamt, kanske

Posted: 17th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Vardagsbetraktelser

När jag började blogga 2005/2006 var följde jag bland annat en blogg, IT-girl. Jag var själv ganska nyanställd på IT-avdelningen och undrade ett tag vilken typ av IT denna roliga tjej jobbade med. Men så trillade poletten ner. Ittt-girrrl. Inte IIIT-girl. Då kände jag mig lite dum. Men jag har känt mig betydligt dummare många gånger sen dess så jag bjuder på det.

En annan blogg som jag direkt började följa var Bitterbloggen och den följer jag fortfarande, om ni har missat den så hittar ni den här.

SIA HallonSaltlakrits

Posted: 17th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Glass
Kommentering avstängd

2 glassar av 5, det är nästan så jag vill lämna det där men jag gör ett försök ändå.

Som namnet antyder är det alltsÃ¥ en hallonglass med saltlakritsränder. Hallonsmaken är verkligen syntetisk det smakar verkligen inte hallon, det smakar billig godis som ska smaka hallon och inte ens som hallonbÃ¥tarna pÃ¥ bilden pÃ¥ förpackningen – de har Ã¥tminstone en god syntetisk smak (pÃ¥ nÃ¥t konstigt vis). Lakritsen är egentligen ganska god men den smakar sÃ¥ lite i förhÃ¥llande till hallonen att den hamnar i bakgrunden och känns som tredjehjulet. Eller egentligen mer som när man skulle gÃ¥ pÃ¥ en ”cool-efterfest” och hamnade i en liten lägenhet i förorten där det typ bjöds pÃ¥ folköl och snus och festen bestod av 3 andra än en själv, kompisen som hÃ¥nglar upp en storm med nÃ¥n snubbe och snubbens fula och dyngfulla kompis som limmar hÃ¥rt pÃ¥ en och man börjar fundera pÃ¥ att lÃ¥sa in sig pÃ¥ toan tills han eller nattbussen börjar gÃ¥ och man ställer sig frÃ¥gan ”hur i helvete hamnade jag här?”. Verkligen ingen ”hallonlakritsskalle” över det hela.

Det är nästan så att betyget blir en 1:a men det är då det händer, gräddsmaken skiner igenom  och jag får en flashback från dagis där man av någon anledning har fått en sån där fyrkantig glasspinne. Minns ni dem? Ni som är födda på 70-talet, säg att ni minns dem. Fyrkantiga glasspinnar i smaken vanilj eller jordgubb förpackade i sånt där tjockt plast/aluminiumfolie papper. Självklart ville alla ha jordgubb men fick vanilj förutom en lyckans unge som kammade hem en jordgubbsglass. Vad hände egentligen med alla andra jordgubbsglassar, åt fröknarna upp dem i smyg?

Av det nostalgiska skälet och att det faktiskt smakar grädde (riktig glass görs av grädde, ägg och socker – inte E-nr, E-nr, skummjölkspulver och socker) fÃ¥r glassen en 2:a. Jag är besviken och faktiskt inte ens sugen pÃ¥ att äta mer.

Om ni bara visste…

Posted: 17th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Vardagsbetraktelser
Kommentering avstängd

…hur mÃ¥nga gÃ¥nger jag har försökt att fota min solbränna. Ok. Kanske inte sÃ¥ jättemÃ¥nga gÃ¥nger, jag är inte galnare än att jag inser att resultatet inte blir annorlunda om jag fortsätter göra nÃ¥t som jag redan försökt. Ja, jag är fÃ¥fängd men jag har inte varit sÃ¥ här brun sen jag var liten, om jag ens var sÃ¥ brun dÃ¥. Jag ser typ ut som Björn Ranelid minus ompalompanyansen. Eller, kanske inte riktigt men jag är brun! Eller, jag var brun.

Mitt normaltillstånd är likblek. Om jag bara håller tyst och rör mig lite flytande så brukar folk som möter mig tro att de sett ett spöke. Ibland reflekteras jag inte i spegeln för jag är så blek att spegeln tror att jag är en vampyr. Men nu är jag alltså brun och inte bara brun jämfört med mitt likbleka jag, jag är brun och till mitt stora förtret fastnar det inte på bild. Går blixten igång försvinner halva solbrännan, stänger jag av blixten blir jag en suddig variant av Ranelid. Det är såå SYND om mig.

Blubb, blubb, som om nån egentligen bryr sig

Posted: 17th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Vardagsbetraktelser
Kommentering avstängd

Sitter och läser ikapp lite eftersom jag varit nedkopplad nästan helt nästan hela semestern. Jag börjar misstänka att det varit en sÃ¥n där storm i ett vattenglas igen i den elektroniska världen. Ni vet en sÃ¥n dÃ¥ en uppmärksamhetssugen individ tar en relativt intressant sakfrÃ¥ga som bas och sen skriver en massa ”provocerande” som inte heller direkt gÃ¥r att koppla till sakfrÃ¥gan för att fÃ¥ sÃ¥ stort mediautrymme som möjligt varpÃ¥ en annan uppmärksamhetssugen individ känner sig anmodad att gÃ¥ i svaromÃ¥l med samma ”provocerande” retorik varpÃ¥ bägges fanbaser gÃ¥r alldeles nuts med likes och hates och ingen kommer längre ihÃ¥g vad frÃ¥gan egentligen handlade bara att ”han började först”.

Alltså, jag kan inte låta bli att låta mig sugas in lite och sitta och läsa en massa kommentarer för det är en fantastisk underhållning. Varför titta på Big Brother och andra realtysåpor när folk som man faktiskt vet vilka de inom politik och kultursverige gör sig minst lika pinsamma  utan ens att inse det. Ett kontrastfullt ombyte mot vågorna i Mexiko där man hade reella skäl att dra på ungarna flytväst innan vi begav oss ut istället för att för den mentala man behöver för att överleva på de imaginära vågorna i mediasverige 2012.

Snart så

Posted: 17th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Vardagsbetraktelser
Kommentering avstängd

Ska provsmaka lite ny glass, SIA Hallon Saltlakrits, måste bara smälta middagen först. Det kan vara så att jag lagade liiite mycket och att jag kanske har saknat hemlagad mat och kanske tyckte att det var synd att slänga kycklingen och kanske åt upp den. Kanske. Rent hypotetiskt vore väl sisådär 400 g kyckling en ganska bra källa att bygga muskler på? Om man hade rört sig något som helst idag det vill sig.

Chokladrecension Lindor extra mörk

Posted: 16th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Cholad

Nu får ni ha lite överseende med eventuella regelbrott i min recension för det här är inte mitt dagjobb (och ja, jag kommer behålla det) utan bara ett extraknäck som jag inte ens får betalt för (och varför säger man extraknäck? för man blir knäckt av extra jobbet eller har nån nånsin blivit avlönad med knäck?).

Objekt för undersökning: Lindt Lindor Extra mörk

Vad: Chokladtryffel inkapslad i chokladhölje

Recension: Objektet är en rund boll i klassisk tryffelstorlek med en liten krater (kratern fÃ¥r genast mig att tänka pÃ¥ utdöda chokladdinosaurier) pÃ¥ ena sidan och en liten plupp (som en minibröstvÃ¥rta – ja, alla fÃ¥r ha sina associationer) pÃ¥ andra. Höljet är en 3 (?)mm tjock lite mörkare (60 %) choklad och innanmätet vanlig tryffel.
Höljet är över förväntan, ofta brukar chokladhöljen runt tryfflar vara av den sliskigare formen men det är den här inte alls (vilket kanske kunde ansas av kakaohalten?). Höljet har också en väldigt chokladig smak vilket skulle kunna lämna en nöjd med ett par stycken om man inte redan ställt in sig på att äta upp hela påsen. Tryffel däremot är en liten besvikelse, den är för fet, efter några tryfflar får jag trots höljet känslan av Aladdinask eller ischoklad och det är INTE en höjdare (om man nu inte gillar det förstås).

Betyg: 3 av 5. Om jag skrivit direkt när jag bara ätit två tryfflar hade jag nog skrivit 4 av 5, dels för att tryffelsbesvikelsen blir tydligare ju fler man äter och dels för att jag blev positivt överraskad av chokladhöljets icke-sliskighet i början men 3 av 5 så får det bli!

Längtar efter att

Posted: 16th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Löpning, Träning och hälsa
Kommentering avstängd
  • springa milen riktigt fort och känna explosiviteten i musklerna.
  • springa ett lÃ¥ngpass och känna att jag kan fortsätta forever and ever and ever
  • springa i vÃ¥rsolen
  • springa i vÃ¥rregn
  • springa efter ett vÃ¥rregn
  • springa utan smärta
  • känna att jag inte kan göra en endaste repetition till bara för att göra en till och en till och en till
  • ha en träningsvärk som nästintill gör mig handikappad och veta att det är resultatet av att JAG pressat MIG till det yttersta
  • fÃ¥ träna nÃ¥got, vad som helst – som innebär fysisk ansträngning

Behöver bli frisk NU!

Mexikosemester del9

Posted: 15th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Vardagsbetraktelser
Kommentering avstängd

Det visar sig att mini-me är en riktig posör som trivs bäst på scen och varje kväll vi hann var vi tvungna att gå till hotellets stora scen där E skulle vara med i barnshowen. Trots att hon var själv. Trots att hon inte begrep ett ord av vad de sa.
Tyvärr fungerade det inte så bra att ta bilder av frökens uppträdanden så ni får hålla till godo med dessa suddiga.

Kommentering avstängd

När man efter hemkomst ligger i soffan i 6 timmar i sträck och får träningsvärk i rumpan dagen efter. Nej, men jag är fit, visst är jag det!

Mexikosemester del8

Posted: 15th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Vardagsbetraktelser
Kommentering avstängd

Och så uppdaterar vi med lite fler bilder från Mexiko, put up or get out.
Först lite mer från beachen.

Emelie tar en paus från solen och skapar lite:

Själv satt jag på kanten av hyddan och försökte lapa sol och njöt av utsikten.

Pappa-dotter-mys och jag tror minsann jag fått en dotter som gillar att posera och vara i rampljuset.

Es ”nosisar”. Var och varannan dag var det handdukar vikna till olika djur pÃ¥ sängen när vi kom tillbaka till rummet.

Godis är gott, så det fick följa med en rejäl påse från Sverige.

Godisuppehåll igen?

Posted: 15th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Träning och hälsa, Vardagsbetraktelser

Vad säger ni, är det inte dags igen? Jag vet att det bara har gÃ¥tt drygt 3 veckor sedan det senaste 3 mÃ¥naders uppehÃ¥llet tog slut men jag känner mig lite mycket sviken av godiset. Vi köpte en STOR godispÃ¥se med oss till Mexico och jag hann gnaga pÃ¥ nÃ¥gra chips bÃ¥de där och hemma innan vi for men det gav mig verkligen inte vad jag var ute efter. MissförstÃ¥ mig inte, det var gott men jag fick inte den där Mmmmm-känslan som jag ville ha. Det var som jag smakade mig igenom godis efter godis och chips efter chips och kände ”Mm, det var gott men det var inte den jag var sugen pÃ¥” och jag hittade aldrig DEN.

Ni kanske tycker jag är lite tramsig med mina uppehÃ¥ll ”MÃ¥ste hon bestämma uppehÃ¥ll, kan hon bara inte lÃ¥ta bli att äta när hon inte är sugen eller äta lagom?” men sörrni, det kan jag inte. När familjen köper hem godis och jag en dag är sugen pÃ¥ ”nÃ¥t” sÃ¥ kommer jag prova mig igenom hela godisskÃ¥len i jakt pÃ¥ detta nÃ¥t om jag inte bestämt att jag inte fÃ¥r och det känns onödigt att dra i sig kalorier motsvarande 1-2 mils löpning pÃ¥ nÃ¥t man inte är sugen pÃ¥ för att man inte kommer pÃ¥ vad man egentligen är sugen pÃ¥.

Ja, uppehÃ¥ll fÃ¥r det bli känner jag nu. Men hur länge? Just nu känns det som jag lika gärna kan köra tills jag dör men det är alldeles för orimligt, dÃ¥ kommer jag ge efter nÃ¥n dag när jag vill ha ”nÃ¥t” för ”till jag dör” är förhoppningsvis väldigt lÃ¥ngt bort. Ett halvÃ¥r, eller är det ocksÃ¥ orimligt lÃ¥ngt? Kanske ska jag starta med fyra mÃ¥nader, det är ju ändÃ¥ bara en mÃ¥nad längre än förra gÃ¥ngen sÃ¥ det är verkligen inte oöverkomligt.

Och hur gör jag med chokladen? Min vanliga choklad och popcorn är ju självklart tillåten men hur ska jag göra med olika typer av chokladbitar? Jag fuskade ju lite sista veckorna med att tillåta ex Dumlebars som jag egentligen sagt det skulle vara uppehåll på. Är jag redo att avstå från dem nu? Vet inte.

Men jag vet ialf att jag ska provsmaka lite Lindor mörka chokladkulor imorrn för dem har jag redan inhandlat och de kommer gÃ¥ under kategorin ”godkända” oavsett hur de smakar.

Puh

Posted: 15th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Träning och hälsa
Kommentering avstängd

Hemma frÃ¥n jobbet idag dÃ¥ jag växelvis har väldigt ont i öronen och är yr men eftersom jag fick skjuts tog jag mig ändÃ¥ iväg till Idrottskliniken för att träffa en läkare angÃ¥ende min höftsmärta. Tog inte mÃ¥nga minuter innan han konstaterade att ”Det verkar vara trochanterit” (muskelinflammation i en del av rumpan). Stort leende pÃ¥ mina läppar för alla har pratat om stressfraktur sista tiden och det vill jag dÃ¥ inte ha. SÃ¥ nu har jag fÃ¥tt anti-inflammatoriskt och ska träffa en sjukgymnast.

Det märktes direkt att det var en läkare som var van vid idrottsskador, förutom att han direkt hade en idé om vad det var hann jag inte mer än att säga ”Jo, löpning…” innan han avbröt och svarade ”Du kan cykla tills vidare.”

Läkarångest

Posted: 14th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Cykling, Löpning, Träning och hälsa
Kommentering avstängd

Lite ångest för att läkaren ska säga att jag inte får springa på ett tag, jag menar jag har haft ont i typ ett halvår, smärtan blir värre och mer frekvent (springer jag har jag ont dygnet runt) och det är löpningen och liknande rörelser som orsakar smärtan. Flera veckors vila och smärtan kommer tillbaka direkt om jag gör nåt.

Kan ni hjälpa mig att hÃ¥lla tummarna att läkaren typ knäcker till nÃ¥t eller ger mig ett piller och säger att ”SÃ¥, nu är allt bra!”? Jag vill sÃ¥ gärna springa igen och utan denna konstanta smärta, jag är sÃ¥ trött pÃ¥ den.

Backup-planen är att bli besatt av cykling. Den lilla cykling jag gjort verkar vara ok för smärtan och cykling är ganska bra alternativ till löpningen för att hålla löpkondisen vid liv och sen ska jag ju köra ett triathlon i sommar och då kan det ju varit bra att cykeltränat också. Å, vad kul det är att cykla. Å, vad kul det är att cykla.
Äh, vem lurar jag – lÃ¥t mig springa!

Mexikosemestern del8

Posted: 14th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Löpning, Vardagsbetraktelser
Kommentering avstängd

En sak som jag inte kan fatta med semestern är hur jag kunde äta så mycket. Jag har inte varit hungrig sen vi lämnade Arlanda. Det jag längtade mest efter i Mexico var att komma hem och bli hungrig. Sjukt.

Frukosten förstår jag för det fanns goda müslin, gott bröd, alla pålägg, äggröror, omeletter, fruktsmoothies och grejer men resten av måltiderna? Lunch när jag inte ens hunnit bli hungrig, sen mellis och så middag på kvällen. Alla fyra målen typ lika stora som en middag för mig och så efterrätt till allt utom frukosten. Jag som knappt äter frukost på vardagarna, oftast en lätt lunch och nästan aldrig mellis. Och det var inte ens så gott. Förutom frukosten då. Jag var bara konstant sugen på nåt som jag inte riktigt kom på vad det var, tänkte att jag borde äta nåt eftersom alla åt, såg nåt som såg okej ut och helt plötsligt stod jag där med en överfull tallrik. Jag får trösta mig med att förutom efterrätterna så var den mesta maten jag åt nyttig, mycket grönsaker och rent kött. Ställde mig på vågen imorse och den visade ca 3,5 kg mer än för två veckor sen och jag känner mig tung och trött.

Imorrn ska jag till idrottsläkaren och jag håller alla tummar och tår att han säger att det är ok att springa. Jag längtar så efter att springa i vårsolen. Jag har inte sprungit på 3-4 veckor och väldigt lite veckorna innan och hoppades att det skulle göra susen men jag provade att spela lite tennis i Mexiko och aj, där var smärtan igen.
Känns ju jättebra inför maradebuten om 3 månader. NOT!
Jag borde springa typ 7 mil i veckan eller sÃ¥ nu och jag kan inte springa alls. Och nej, jag är inte nöjd med att springa-gÃ¥ mig i mÃ¥l, jag ska springa i mÃ¥l pÃ¥ under 4 timmar – dÃ¥ behöver man träna en del!

Mexikosemester del7

Posted: 14th mars 2012 by Elisabeth Hallström in Vardagsbetraktelser
Kommentering avstängd

Emelie på stranden igen.