Provade den där spännande cykeln nere på gymmet, den som följer med när man lutar sig i sidled, lite smått obehagligt när jag satte mig men så fort jag började trampa så kändes det bara naturligt. Körde två låtar i samma ansträngningsgrad som löpning i 5:00 tempo och jag kan meddela att det är oerhört irriterande för ett kontrollfreak att varken veta tempo eller nån sorts nivå (cykeln saknade display och märkning på motståndsvredet som var steglöst) utan endast få förlita sig på den egna upplevda känslan. Känslor, herregud, de är ju helt opålitliga ibland! *ryser*
Nåja, cyklingen i sig var inte så trist som jag ställt in mig på och med en klocka som signalerar tempobyte kan man nog både mata på rätt länge eller trampa sig helt slut utan att det känns som det gått en evighet eller två.
Styrkemässigt blev det:
Hade gärna kört mer men tydligen har jag ett jobb att sköta också. Känner mig inte sjukare än så vi satsar på lite mer träning i morrn, kanske övre delen av ryggen och armar?
