Igår såg jag återblicken på 2010 i SVTV1. Och när jag satt och frenetiskt ansträngde mig för att ro bort några av julens tillagda kilon på gymmet i morse, försökte jag sammanfatta året för mig själv. Jag tror det är viktigt att tänka när man motionerar, eljest kan idrottssjukan slå till och man kan börja tro att 1800 meter på 10 minuter skall vara något viktigt. Då gör det inte heller så mycket att det bara blev 1746 idag.
När jag tänker på året som snart har gått tänker jag gärna på Victorias bröllop. Tjejen såg så glad ut och jag unnar henne det. Hon verkar vara en rar tjej som av misstag fötts in i ett omöjligt jobb, som jag hoppas hon antingen kan göra något av eller slippa ifrån. Jag håller tummarna för henne.
Bröllopet gav mig också en stor glädjande upplevelse genom IKEAs provisoriska Hagapalats vid slottsbacken. Detta snabbuppförda slott så intelligent och smakfullt inrätt med IKEA prylar. Med balkong för att lära sig vinka och spegel för att träna leenden, allt vänligt och utan tillstymmelse till plumphet. Och fullt med glada och stolta IKEAanställda. Det var som en utställning av arbetsglädje. Jag har inte längre så mycken kontakt med arbetsglädje. De industier, där jag har kvar kontakter, som förr leddes av skickliga tekniker, verkar nu helt ha tagits över av räknenissar som verkar sakna kunskap om och kärlek till företagens produkter. Jag hade väl förväntat mig att den ekonomiska kraschen skulle leda till de inkompetenta och girigas uttåg, men så verkar det inte ha blivit. Här såg jag IKEAs Haga som en tillfällig ljuspunkt. Hoppas Kamprad och hans affärsidé överleva även Ryssland.
Mycket i återblicken handlade om naturkatastrofer; Översvämningar, jordskred, vulkanutbrott och skogsbränder. Jag uppfattar det som naturens inlägg i debatten om klimatbesinning hos världens ledare, men de verkar inte lyssna. Jag undrar vad som krävs för att få dem. I det lilla perspektivet kan man ju alltid hoppas, att kylan och all snön skall få de höga vederbörande i Sverige att inse, att ansvarsuppdelning inte automatiskt leder till ökad effektivitet. Eller ens till funktion.
Sedan fanns ju glimtar kring allt det hopp som valet av Obama väckte. Men det visade sig att trögheten är monumental, även i USA. Det räcker inte med en Obama för att ändra på ett land som låter sig inspireras av Palin. Och vi i Sverige har inte så mycket att brösta oss över med Bert och Wachtmeister och Åkesson. Demokratier har sina svagheter och girighet och självtillräcklighet är starka krafter. För att inte tala om ren dumhet och kortsiktighet.
Årsresumén var inte den gladaste eller mest förhoppningsfyllda jag sett. Det är bara att hoppas, att tomten håller sig vaken. Fråga är, hur man kan hjälpa honom.
bebe
