Besökte idag Eskilstuna Djurpark med inriktning mot utrotningshotade djur i trevlig miljö. Det var inget fel i det, mer än möjligen inträdesprisetsom för två vuxna och två barn tangerade biljettpriset för en person på en Bruce Spingsteenskoncert. Dyrt?

Men det var trevligt att gå runt. Vad som mest bekymrade mig var dels att de utrotningshotade djuren såg så ledsna ut, dels att de trots allt syntes. Små tapirer gick omkring utan en chans att dölja sig bakom en buske. Det kan inte vara lätt att vara utrotningshotad och det kan inte vara så kul att isa upp sig. Djur kanske trots allt mår bäst som uppstoppade eller i Attinburoughfilmer.

Jag tänkte mig in i sitsen att jag tillsammans med ett fruntimmer skull gå gå omkring i en kikbar omgivning för att ges chansen att fortplanta vår ras, i detta fall den skånska. Hur kul skulle detta vara?

Wikström hade ett bra men pessimistiskt Sommarprogram. Politiker vill ju bara säkra sitt återval och har inte  tid för långsiktighet. Men om politiker inte har det, vem skall då ha det.

Men det blev en bra bra dag i Eskilstuna. Barnbarnen verkade gilla djuren och om de inte kunde stava till ekologisk mångfald kunde de nog efteråt. Det var bara synd att de utrptningshotade djuren såg så ledsna ut.

bebe