Kul att rätt så många har följt bloggen ändå och hoppas att ni tittar in på hemsidan titt som tätt!

För sista gången på metrobloggen spänner jag en, ganska så halvhård ändå, biceps och går vidare. Mot nya mål. Våga lyckas!

Jaja, vad är väl en bal på slottet. Det kommer ju nya tävlingar i vilket fall som helst. Mitt i denna nostalgi satt jag såklart och gick igenom tävlingsbilderna från i fjol. Slänger in två.

Nu ska jag iväg och träna en kund på hälsogymmet. Skoj som tusan att det har rullat på med kunder och att gensvaret är idel positiva kommentarer. Over and out.

Det syns på kindbenet att formen var helt ok.

”Jag tror inte du kommer att lyckas i den här staden /i dagens samhälle/ just nu”

”Det där skulle inte jag våga mig på”

”Är det verkligen det här du vill göra”

I dagligt tal brukar vi avvisa det som avundsjuka. Jag ska försöka att bryta ner det lite mer nyanserat än så.

Det finns såklart flera olika anledningar till att det känns obekvämt när andra lyckas eller sätter upp höga mål, men här är de jag anser vara de mest styrande i beteendet.

1. Om vi ska börja med en liknelse. Det blir fel när du tänker att alla ska dela på en påse med kakor, där varje tugga är ett steg närmare framgång/lycka/mål eller vad det nu må vara. (Lyckas han/hon har jag en mindre chans att lyckas.) Om vi tar bort skygglapparna och tillåter oss att se hela bilden kommer vi att inse att alla, var och en, är ensamma ägare till ett eget STORT jävla bageri. Du, och ingen annan, skapar din egen lycka helt enkelt.

2. Personen i fråga mår inte riktig bra innerst inne. Det finns en känsla av att inte duga, inte våga, inte vara kompetent nog för att våga misslyckas, eller rent av lyckas, på egen hand. Det blir självklart enklare att då hålla kvar sin umgängeskrets inom samma trygga ramar. Ofta omedvetet som sagt var, men inte desto mindre skadligt för den som äntligen vågar bryta sig loss. Det är aldrig inspirerande att höra negativa kommentarer när du själv har en positiv målbild. Kontentan här då. Våga misslyckas. Varje gång du misslyckas är du ett steg närmare att lyckas. Ett misslyckande är en erfarenhet. Låt dig inspireras av andras framgång. Gläd dig åt andras positivitet. Allt kommer tillbaka till oss om vi vågar höja och peppa varandra istället för den förstnämnda inställningen. Cirkelträning kan man väl säga? 

3. Kombinationen av dessa två. Mycket vanligt om jag ska våga mig på en gissning. Det blir dessutom vanligare i dagens samhälle. Det finns inte tid från föräldrar och allt det där. Ni vet. Det är inpräntat, från barnsben, att framgång är ”för de andra.” Normaliteten ska eftersträvas och målbilder talar man inte om. Det som gäller är att vara nöjd med det du har. Inte gapa efter för mycket. Blablabla bla bla..

Jag, som blivande pappa, har lovat mig själv att aldrig ens yppa ord som antyder att barnet inte ska klara av en utmaning. Att alltid vara stöttande och genuint intresserad av barnets utveckling och uppmuntra deras egna vägar. Inom vissa ramar givetvis, det handlar inte om fri uppfostran. Bland det vikigaste ett barn har är starka, trygga och konsekvensa förebilder.

Så nästa gång du hör en negativ kommentar om dina positiva val. Bryt ner det och se det för vad det är, ett par invanda ord från en människa som agerar utifrån någon av punkterna ovan. Helt automatiskt och helt utan vidare tankar om att det är negativitet som sprids. Avfärda det som just det. Pladder.

Nu ska iaf jag iväg och lyckas lite. Kanske misslyckas jag?

Namnet på krabaten som väntas den 1/1!! -2011 har i dagarna bestämts, med viss psykologisk krigsföring från min sida, till;

POJK: ADAM

TÖS: LIA

Träningen över sommaren blir ju såklart inte lika blodig som resten av året, men trots det tycks jag ana viss förbättring på de svagare delarna i min fysik. Detta har sin orsak av den dynamiska stretching jag utfört varje pass under en period. Främst är det baksida lår och bröst som har mått prima av en lite mer korrekt muskellängd.

Nu väntar tv-spels afton och mycket killsnack i en riktig grabbkväll. Skoj som fan när gamla vänner ibland kan sammanstråla och skruva tillbaka mognadsskruven ett par varv. BYE BYE!

Har för första gången sett den lilla krabaten på ultraljud, 13 veckor gammal och bredaxlad som få. Stort ögonblick.

Kommit igång lite mer ordentligt med träningen igen efter utbildning och semester. Känns skönt, och kroppen fylls rätt så raskt upp igen. Lite måltidstips som har slunkit ner rätt så ofta den senaste tiden: Blanda ihop keso, vaniljyoughurt, blåbärssoppa och ev. lite musli eller havregryn. Mumma.

När vi ändå är inne på mat..Ikväll ska vi äta en nyfunnen favorit till middag. Laxfilé med en röra av creme fraiche och parmesan körs in i ugnen. Till detta en ljuvlig sallad med bl.a melon, rödlök, paprika och ruccola. Passar utmärkt till kvällens match.

Såhär skönt har jag det på semestern..

Ja, kommer jag inte på något annat briljant inom kort får sovrummet se ut som strak-trek 2.0 och problemet är löst. Det kommer inte på fråga att ställa in en klumpig portabel ac. En riktigt ac får vi inte sätta upp, och markis-frågan ligger just nu hos styrelsen. Det märks att det bara har bott folk födda på 1800-talet i kåken då ingen har klagat tidigare.

Nu har jag spytt ur mig lite om detta, och mår därmed prima igen.

Nu väntar sill, potatis, grillning, glädje och gemenskap med släkt och vänner. En underbar dag helt enkelt. Glad Midsommar allesammans!

Nu väntar fortboll och lite kvarg med blåbärssoppa. (Jag smygdeffar lite)

Snacka om att jag har fått tänka om i mitt lilla träningscentra som satt djupt rotat i hjärnan, och vad glad jag är att vi valde just denna utbildning för all ny kunskap. Fustra (länkar i högerkolumnen) är verkligen en utbildning som kommer att växa och spridas de närmsta åren. Mycket konstigt vore annars. Fustra står för för funktionell träning där hela människan står i fokus. Allt samspelar för att kroppen ska bli användbar i vardagen. Skadeförebyggande, riskfri, och resultatinriktad träning är verkligen framtiden. Hur många har inte ont i ryggen, axlarna etc. i dagens samhälle.

Så gott som alla har nytta av en personlig tränare. Du lär dig allt rätt från grunden, utan genvägar. Andning, dynamisk stretching och korrekta vinklar är några av hörnpelarna, och är något som alla har nytta av. Lägg till en personlig kostanalys, och ett nytt kostupplägg. Ett fitnesstest där du får veta din fettprocent, och hur du ligger till i dagsläget. Vi följer upp och du får se, svart på vitt, att dina mål uppfylls.

Önskar du veta mer om personlig träning och hur det kan hjälpa dig, så skicka ett mail så kantaktar jag dig inom kort.

Hej!