Om enbart bakhjulen vattenplanar på en bil, girar den snabbt av sig själv. Här försöker jag förklara varför sladden uppkommer. Vägverkets trafiksäkerhetsledning prioriterar andra saker.

Låt mig utgå från vindflöjelanalogin och figuren från mitt förra inlägg. 

• Tänk dig att bilen vrider sig omkring sin tyngdpunkt (T i figuren som också finns här). 
• Samtidigt rör sig tyngdpunkten nästan rätlinjigt. 
• Kraften från vägbanan på framdäcken i sidled ger ett vridmoment, som förvärrar sladden. 
• Sidkraften på bakjulen vrider bilen åt andra hållet och stabiliserar rörelsen. 

Sidkrafterna på framhjulen får alltså bilen att gira och sidkrafterna på bakhjulen rätar upp den igen. 

På sommarväglag utvecklas såna sladdar mycket snabbt. Det sladdförvärrande girmoment från de greppande framhjulen är ju stort mot asfalten. Om samtidigt bakhjulen planar, försvinner det motverkande momentet helt – med en snabb gir som följd.

I landsvägsfart fortsätter tyngdpunkten sin nästan rätlinjiga rörelse. Bilen kommer att gå på tvären i ett skede av förloppet. Då gäller det att inget står i vägen. Bilar är inte dimensionerade för att klara de åkande vid sidokollisioner i landsvägsfart.

Dessvärre kontrolleras inte däckens mönsterdjup rutinmässigt vid olyckor, inte ens om man har skäl att misstänka vattenplaning. Efteråt meddelas ibland att olycksorsaken var vattenplaning. Kanske man också skyller på för hög fart. Men så länge alla däck är lagliga (mönsterdjup minst 1,6mm), får vi inte veta om framdäcken var mycket bättre än bakdäcken.

Jag har förgäves försökt få forskningsanslag till såna studier för att kunna sätta siffror på hur mycket olycksrisken på våt vägbana påverkas av att framdäcken har större mönsterdjup än bakdäcken. 
Det finns ju risker med framhjulsplaning också.

En förstudie som jag rapporterade vid en internationell konferens tydde ändå på att flertalet svåra vattenplaningsolyckor inträffar med bilar som har betydligt större mönsterdjup fram än bak. Jag har flera såna tragiska exempel, som jag kanske återkommer till senare.

Oavsett vad trafiksäkerhetsledningen på Vägverket predikar, så kan alla råka ut för det här – även om man har följt trafikreglerna till punkt och pricka. Kunskaperna om varför man får sladd tycks inte ha något större värde om man jämför med miljardsatsningen på fartkameror och tillhörande syndabocksjakt.

Fotnoter

Har bilen ett bra antisladdsystem kanske det klarar att stabilisera rörelsen. Men sladden får inte bli för bred. Då räcker inte bromskraften på ett framhjul till för att räta upp bilen.

Är bilen framhjulsdriven, så förvärras problemet med antispinn – om det är inkopplat i hög fart.