Inser att ens jobb aldrig är färdigt. Har varje dag denna vecka suttit kvar och betat av ett par av mina företrpóendetimar som jag ska jobba – lärare har ett konstigt avtal, därav de olika slags arbetstiderna. Orkar inte förklara nu, men lovar att vi INTE jobbar mindre än alla andra! Har skrivit protokoll, rättat upgifter, planerat och genomfört lektioner, mailat föräldrar, mailat facklig information och sat upp anslag, skickat brev, suttit på konferenser… Skrivit listor på vad jag ska göra, betat av punkterna på den, skrivit nya listor… Och så håller det på.

Tycker ofta att jag har koll på läget, vilket kanske inte är så underligt, eftersom jag har ett visst kontrollbehov. Det är skönt att känna att man har koll på läget. Men ändå är det intressant – och ibland en smula skrämmande – att konstatera att uppgifterna aldrig tycks ta slut – sätter man sig och funderar lite, dyker det alltid upp ett antal saker som man borde ta tag i. Allt är kanske inte lika viktigt men det är kanske inte så konstigt att många upplever att lärarjobet är stressande när man på något sät aldrig bllir färdig.

Hemma från jobbet strax före kl 18. Och gissa vad jag gör nu.. Jo, visst är det lite emr jobb: lyssnar igenom texterna till årets nationella prov i svenska. Visserligen inte så bewtugnande, men ändå något som ska göras.