Jag lyssnade en gång på ett föredrag av Horace Engdahl, om hans liv, om hans arbete inom Akademien. Och jag minns fortfarande hur vördnadsfullt vi alla i salen tog emot hans röst, hans ordval och formuleringar. För jag vill mena att det inte finns någon människa i Sverige som har ett vackrare språk än just Horace Engdahl. Och det är därför han får vara akademiens ständige sekreterare.