Stort tack till Ted Valentin för hjälpen. Besök hans tjänst http://www.flyttametroblogg.se om du också vill flytta.

Läs hela på Newsmill.

Så nu kommer vi snart att få se massiva protester från Lars Ohly, Michael Wiehe, Jan Hjärpe, Dror Feiler, Andreas Malm, Mattias Gardell, Lawen Mohtadi m fl.

Eller…just det ja. Det går ju inte att skylla på USA eller Israel den här gången. Tänkte inte på det.

Den USA-vänliga och skattemässigt ganska återhållsamma socialdemokrati som leddes av Erlander radikaliserades på 1970-talet under Palme. Resultatet: Ett oavgjort val (1973) och två förluster (1976 och 1979).

Sedan fick Palme hjälp av Feldt och den idag så utskällda ”kanslihushögern”. Resultatet: Seger 1982 och 1985 samt 1988. När kanslihushögern fick dra, förlorande man 1991.

Sedan vann man 1994, men det var under väldigt speciella omständigheter (500 % ränta, anyone?).

Den konservativa samt relativt USA- och Israelvänliga socialdemokratin under Persson klarade sig väl 1998 och 2002. När Persson fick kicken 2006, handlade det snarare om att moderaterna orienterat sig mot mitten, samt att folk tröttnat på Persson.

2010 under Sahlin vände sig Socialdemokraterna vänsterut, och bjöd in Vänsterpartiet efter påtryckningar från konservativa vänstersossar. Resultatet: Katastrof.

Men låt oss inte stanna där, utan ta en internationell jämförelse. På 70-talet var den brittiska arbetarrörelsen en av de mest radikala i den fria världen. Resultatet: Margaret Thatcher.

Disclaimer: Jag varken har eller har haft några som helst uppdrag för Svenskt Näringsliv eller Prime PR.

Men motiveringen känns konstig: Det handlar tydligen om ”respekt för den demokratiska processen”. Respekt för ”manövrerandet i kulissen, maktkampen i valberedningen och positionerandet” hade varit mer korrekt.

Det är ju inte så att ledaren för Socialdemokraterna, största parti, utses i en öppen demokratisk process. Istället pågår ett schackrande, trixande och fixande som resulterar i att partikongressen har en (1) kandidat att välja på.

Såväl Göran Persson som Mona Sahlin blev alltså snarare krönta än valda på partikongressen. Och detta skapar problem.

För det första urholkar det demokratin. Partierna har redan för mycket makt i förhållande till riksdagen, och det blir inte bättre av att den interna partidemokratin är ett låtsasspel.

För det andra öppnar det för en flodvåg av spekulationer, rykten och mer eller mindre trövärdiga läckor. Precis det som exempelvis Veronica Palm vill undvika.

För det tredje försvagar det partiledaren. En partiledare som faktiskt väljs av medlemmarna i konkurrens med andra måste gå till val på ett program. Genom valet ges mandat att genomföra detta program.

En del anser att det ett riktigt val skulle ge upphov till personstrider. Men de finns ju redan. Vem var det till exempel som satte Expressen på Mona Sahlin för femton år sedan? Och varifrån kommer ryktena om varför Jan Nygren backade ur i samma veva?

Skillnaden är att med ett riktigt val skulle debatten ske öppet och ärligt och sedan väljer vi. Förslagsvis genom en medlemsomröstning.

Det kallas visst demokrati. Någon däremot?

PS: Erik Laakso skriver bra i ämnet på Newsmill. DS.

Då får du också veta varför gasnätet, dvs rören, inte behöver byggas ut.

”Vad jag förstår är s-info ”en fungerande kommunikation mellan socialdemokratiska väljare och politiker.” Vad jag förstår är du numera varken socialdemokratisk väljare eller en socialdemokratisk politiker. Min fråga är av vilken anledning har du din blogg på s-info?”

Jag är medlem i Socialdemokraterna sedan 1980 (SSU) och är fortfarande det. Dock är jag ingen hästväljare, som röstar på Socialdemokraterna oavsett vad partiledningen hittar på.

Dessutom tänkte jag – i min enfald – att det kunde var intressant för S-politiker att veta hur väljarna faktiskt tänker. Eller handlar S-info bara om kommunikation från S-politiker till S-väljare? Den där kompetenshöjningen inom sociala medier var det i så fall inte så mycket bevänt med.

Ett sista budskap: Det är vi som är till höger inom vänsterblocket och de som är till vänster inom högerblocket som till sist avgör vem som styr landet. Inte nyliberaler eller vänsterradikaler.

Detta fattade Tony Blair, när har bröt 18 (!) års torydominans. Detta fattade Fredrik Reinfeldt.

När ska vårt parti fatta det?

På Ola Möllers blogg, som är en officiell Socialdemokratisk blogg, blev jag tydligen kallad ”stolle” av Bengt Silfverstrand.
Och när man blir kritiserad av Bengt, då vet man att man har tänkt rätt.

Eftersom Ola har stängt för kommentarer, kan jag inte svara där. Här är hela inlägget, notera Olas lama svar (de där reglerna om trevlig ton och sånt på s-info gäller inte oss som faktiskt ifrågasätter, kolla med Erik Laakso om du tvivlar):

”Hej Ola, ??

Att det finns stollar som Ulf Börjesson m fl vars främsta syfte med att blogga tycks vara att få spegla sig i sin egen självtillräcklighet tycker jag inte bör ge anledning att ifrågasätta s-info:s legitimitet.

(Skrev mannen som gett grötmyndigheten ett ansikte/Ulf.)??

Att flera ur ideologisk synpunkt husvilla individer också söker sig hit vittnar vä trots allt om s-infos genomslagskraft, något jag tycker vi ska värna om och utveckla.

(Jag är inte så husvill att jag måste värma mig hos gamla kommunister, men Stolichnaya värmer iofs bra. Fråga Lasse Werner och CH Hermansson /Ulf)??

Vad sedan gäller vem som är socialdemokrat eller inte så tycker jag det är gärningarna som får avgöra detta. ?För trots allt får väl socialdemokratin lika lite som bofinken se ut hur som helst…..”

(Nej, den hör t ex inte ihop med kommunismen/Ulf)???

???Ola Möller: Tjena Bengt. ??Ja där är många aspekter på det hela. Lite konfunderad blir man trots allt.