Deep Purple!

I dag är det visserligen torsdag men i morgon mina kära vänner är det fredag!

Då blir det banne mig inget fredagsmys med tacos eller räkor här i Bagis. Nänää, då blir det minsann krubb ute på lokal och sedan häng på Liseberg med dessa gamla snubbar. Deep Purple alltså!

Vilka vi ska gå med? Jo, för den som undrar så kan jag berätta att vi ska dit ihop med Joakims syrras alldeles tvättäkta make som vi kan kalla för herr T samt hans dotter E med pojkvän K. Det ni! Det ska bli kul må ni tro!

Trevlig kväll!

Ljuva lockar!

Lockigt hår är något av det läckraste jag vet. Tänk den som fick vakna varje dag med ett ljuvt Hollywoodsvall, ååh!  Ibland förbannar jag dessa dumma gener som inte gav mig åtminstone lite av min mammas lilla självfall, suck!

Nä, jag är istället så jäkla rakhårig att folk i bland undrar vilken plattång jag använder? Plattång, gaaah!  Här används inte någon jäkla plattång! Så det så!

Mitt lilla dilemma i detta är dock att jag är helt värdelös på att locka hår. Jag kan inte helt enkelt. Min frisör Carolina är däremot världsbäst på´t. När hon lockar mitt spikraka barr så sitter lockarna i flera dagar vare sig jag sover, promenerar eller har vilt mys i bingen. Galet härligt!

Nu ska det dock bli ändring på saken tänker jag. Jag vill kunna vakna med Hollywoodsvall även när jag inte har varit hos frisören. Så nu har jag  införskaffat mig en sån där locktång som lockar håret automatiskt. Philips HPS940/00 ProCare autocurler locktång heter den och mer om den kan ni läsa här.

Hiss eller diss? Det återstår att se men jag lovar att återkomma med en liten lockrapport framöver. Ska bara lyckas lära mig hur den funkar först 🙂

Tjing tjing!

wp-1467218100220.jpg

 

Hon är en riktig författare minsann!

Det kanske är lite tidigt att så här en kväll i juni börja yra om årets bokmässa här i stan. Visserligen är jag en tvättäkta boknörd som verkligen älskar bokmässan men ändå. Den går av stapeln först i september och det är ju för bövelen hela 3 månader kvar tills dess. Så varför denna oerhörda längtan efter bokmässan redan nu?

Jo, alldeles nyligen fick jag reda på att en ”nätinna” ( helt enkelt en väninna på nätet ) till mig skrivit en serie barnböcker om en liten grabb som heter Eddie. Dessa böcker är snart på väg ut i handeln och på årets bokmässa kommer hon att vara där i egenskap av just författare. Tänk va! Hon kan numera titulera sig riktig författare och är inte bara en  simpel liten ”wannabe” som mig. Wow liksom! Så fint! Denna eminenta författare och jag har som ni kanske förstår av benämningen ”nätinna” faktiskt aldrig träffats på riktigt.

Tess Natanaelsson är hennes namn och en gång i tiden för ungefär 6-7 år sedan så blev vi vänner genom varandras bloggar och senare även via Facebook och Instagram. Nu bloggar hon inte längre men hon gör en himla massa annat vill jag lova. Inte nog med att hon har skrivit en serie böcker. Hon virkar också. Spana in Mady by Tess vet ja och just det. Fem barn och ett barnbarn har hon också lyckats få till här i livet. Om hon är typ 100 år? Nä, bara ungefär lika gammal som mig så när som på ett år om inte jag är alldeles ute och cyklar. Fast det tror jag inte att jag är.

20160628_205505.png

Alldeles nyligen kunde man också läsa i Mariefredstidningen om Tess, Eddie och Sara som tjejen heter som har illustrerat böckerna om lilla Eddie. Så kul!

Stort lycka till kära Tess och Sara förstås! Vi ses på bokmässan och då ska den här farmodern shoppa loss minsann!

wp-1467134507154.jpg

 

I dag och lite annat oviktigt ur mitt liv!

I dag har jag gjort en himla massa småtrista saker förutom att jag förstås  har förjänat mitt levebröd nere på försäkringsbolaget här i stan där jag brukar hålla hus om dagarna. Jag har bland annat:

  • Tvättat galet många kallingar, strumpor, tröjor, handdukar och annat.
  • Sorterat sopor till förbannelse. Hujeda mig så trist!
  • Fixat månadens oerhört tråkiga räkningsbetalningar.
  • Tagit en pw. Den första på väldigt länge så det gick inte med racerfart precis och jag kan knappast stoltsera med något personbästa ikväll. Tantpromenad var ordet!
  • Lagat mig lite krubb.
  • Duschat av mig tantsvetten efter pw´n.
  • Tittat på Lotta på Liseberg och trallat med lite lagom töntigt här i soffan.
  • Haft ett halvöga på fotbollen i tv-rutan. Bra jobbat Island!
  • Filat fötterna ( förstår om ni inte vill veta mer om den saken så jag stoppar med detaljerna här.
  • Målat naglarna i himmelsblått.

Ja, som ni förstår så hinns inget vidare intressant blogginlägg med här i hörnan ikväll men i morgon gott folk. I morgon kommer det nog att handla om en brutta som heter Tess och en grabb som heter Eddie som bland annat får en hund. Det ni. Vilken cliffhanger va?

Med dessa ord och en bild från midsommarafton säger jag god natt och vet ni vad? I år hade jag faktiskt en helt sprillans ny klänning på mig på midsommarafton. Jösses Amalia! Minns knappt när det ens hände senast.

Den var förstås aldrig menad just som en midsommarklänning men i brist på annat så fick den helt sonika åka på. Trevligt ändå att för omväxlings skull vara nyekiperad när det vankas kalas.

( Chrissie om du läser det här så förlåt för bildstölden men jag var bara tvungen 🙂 )

God afton!

wp-1467060434413.jpg

 

Apropå inlägget Vi ses i Nangijala!

Alldeles nyss upptäckte jag till min förskräckelse att halva inlägget Vi ses i Nangijala inklusive bilden märkligt nog försvunnit?!? Jag har ingen som helst aning om hur det kunnat bli så men för er som läst inlägget under det senaste dygnet så in och läs igen vet ja:) Ni måste ju ha undrat över det knasiga och något avhuggna inlägg som ni istället fick serverat, hmm?!?!

Som tur var hittade jag en autosparad version av det ursprungliga inlägget och allt är nu i sin ordning igen. Slutet gott! Allting gott!

Tjingeling!

 

Den försvunna spolknappen!

Ni kanske minns att jag nämnde i mitt tidigare inlägg att dottern hade 21-årsfest i går kväll/natt.  Så i dag när vi begav oss hemåt var vi förstås en smula oroliga över om vi verkligen skulle ha någon lya kvar när vi väl kom hem. Nu överdriver jag förstås litegrann men lite orolig var jag allt ändå. Det ska jag inte sticka under stol med. Man vet ju själv hur vilt det kan gå till i bland när det vankas partaj.

Kan lugna er med att allt var ok. Vi har inte hittat en enda liten kvarglömd spya, inga sönderslagna glas eller försvunna ting förutom ett litet förbryllande mysterium.

Spolknappen på toaletten har tydligen fått ben och ingen verkar veta vart den har tagit vägen, hmm?!? Märkligt men jag klagar inte allt för mycket. Är sviterna efter en ungdomsfest inte värre än en bortsprungen liten spolknapp så må det väl vara hänt eller hur?

God kväll på er!

wp-1466964560121.jpg

Svunna tider…

I går hade dottern 21-årsfest här hemma i Bagis. Så jag, snubben och jycken fick snällt bege oss i väg ut på andra äventyr. Vi var inte alls önskvärda på festen så vi styrde istället kosan ut till Hising Island och tillbringade kvällen och natten i käre svärfars hus.

Vi hade en underbar kväll och satt i uterummet med tända ljus, pratade och mös medans vi drack vin och tittade på gamla fotografier. Jag älskar när människor sparat fotografier, tidningsklipp och annat från förr. Det är så fint att kunna få små glimtar ur en människas liv bara så där.

Tänk, dagens barn lär väl få leta på nätet, i mappar och filer på en dator istället för som nu i lådor och skåp.

Här, ett liten axplock från gömmorna i huset på Rödklintsgatan.

2016-06-25 17.58.29

Tänka sig att man satte ut födelseannonser i tidingen redan på 30-talet!

20160626_163744.jpg

Detta verkar vara ett handskrivet kvitto till fru Samuelsson en gång för länge sedan. 3 Danska wienerbröd för 0,30 öre till exempel. Det ni…

20160626_163854.jpg

En ung Claes Werner Samuelsson  en gång för länge sedan….

 

 

 

Vi ses i Nangijala!

I dag har vi förberett oss för midsommarfirande!

Vi har varit i gårdsbutiken i Bärby och köpt jordgubbar. Mannen i mitt liv har marinerat kyckling och vi har hängt en stund med våra underbara släktingar från USA som är på tillfällig visit här i stan.

I morgon styr vi och en stor del av släkten kosan till Rödklintsgatan ute på Hising Island. Där i det gula enplanshuset som en gång var Jockes barndomshem ska vi fira en storslagen midsommarafton där vi ska prata, skratta, skåla, sjunga äta och kanske gråta en liten skvätt över svunna tider.

I huset på Rödklintsgatan bodde nämligen en mycket kär gammal man. Claes Werner Samuelsson hette han och denne Claes är Jockes pappa och min svärfar men också min morfars kusin. Ja men nu för tiden vet ni väl alla det där om att vi alla är släkt med alla i den här smått galna familjen. Det är allt tur vi inte har skaffat oss några kids jag och snubben i mitt liv. De kunde ju börjat spela banjo om ni förstår vad jag menar. ( Obs, ett skämt baserat på filmen Den sista färden. Se den om ni inte fattar 🙂

Hur som! Denne man som vi alla höll så kär klev mycket sorgligt och ganska hastigt över till den andra sidan i måndags ungefär vid tvåtiden på dagen.  Så oerhört sorgligt men som min mormor alltid sa:

-Alla ska vi den vägen vandra och ingen kommer undan med livet i behåll.

Så sant som det är sagt!

I morgon ska vi dock ha roligt i Claes hus och till hans ära.  Inte nog med att en hel hög av släktingar ansluter. Både hans högt älskade syster och två av hans underbara systerdöttrar som kommit ända ifrån staterna kommer att vara med på kalaset och bara en sån sak. Jag är banne mig lyckligt lottad som får vara en del av denna fantastiska familj och släkt! Love them all!

Käre Claes! Vi ses i Nangijala men tills dess ha det så roligt och skål på dig din gamle indian!

Käre Claes just på midsommarafton i huset på Rödklintsgatan för 7 år sedan.

Käre Claes just på midsommarafton i huset på Rödklintsgatan för 7 år sedan.

Konst på kroppen, för skrivandets skull!

Selfie genom spegeln hos störtsköna Kalle på All Gold  här i stan.  Ja, här låg jag och pinade mig ungefär vid lunchtid och några timmar framåt tidigare i dag.

Det är inte jätteskönt att gadda sig precis men det är som man brukar säga i det gamla klassiska uttrycket. Vill man vara fin så får man lida pin! Så sant som det är sagt. Banne mig!!

Fast om jag ska vara helt ärligt så gjorde det faktiskt inte så jätteont idag. Helt uthärdligt och nu sitter den där för evigt på min 42-åriga gamla kropp.

Vad tusan är det jag har gaddat in nu då? Jo, som de flesta av er vet så är jag en riktigt töntig liten skrivarnörd. Finns inget bättre än att låta fingrarna flyga över tangenterna och låta ord bli till meningar om både ditt och datt.

Mitt nya konstverk på kroppen är helt sonika för den sakens skull. Lite lagom nördigt så där tänker jag 🙂

Så nu är jag för evigt prydd med en turkos skrivmaskin i old schoolstyle omgiven av rosa körsbärsblommor på min vänstra skuldra. Det ni!!

Bildbevis på´t? Tja, i sinom tid så men till dess. Håll ut vänner och övrigt löst folk!

2016-06-22 14.35.20

 

I bland har storleken betydelse!

Just nu är jag lite tjock! Jag är det lite så där ibland eller tjock och tjock. Det är kanske inte rätt ord men jag är tjockare än vad jag egentligen trivs med att vara. Jag har skrivit om det förr vill jag minnas, att det händer allt oftare efter den där stora beryktade 40-årsdagen.  Efter 40 blev det plötsligt farligt lätt att gå upp i vikt.

Så numera går jag upp några kilon, gnäller ett tag och så går jag ner dem igen. Då är jag glad tills jag går upp igen och så där håller det på . Inga konstigheter egentligen men en sak retar mig något alldeles infernaliskt.

När jag är den tjockare versionen av mig själv så ogillar jag min kropp förutom tuttarna. De där jäkla tingestarna är banne mig i perfekt storlek när magen är som degigast. Då jäklar kan jag få till uringningar som heter duga och mannen i mitt liv han klagar inte minsann.

När jag är den smalare versionen av mig själv gillar jag min kropp förutom just då tuttarna. De är lite väl små och töntiga när magen är som smalast. Då är urringningarna inte riktigt lika roliga fast mannen i mitt liv han klagar inte då heller förstås. Antar att han gillar variationen 🙂  Jag gillar den inte. Högst irriterande,  hrmpfff!!!

Det här var dagens i-ilandsproblem direkt i från störtsköna Bagis! Tuttbild på det? Nää, det blir ingenting med det så här kommer i stället en bild på mig och mannen i mitt liv. Han som gillar mina tuttar oavsett storlek.

Tjing tjing!

wp-1466537135586.jpg