I morse när jag vaknade och åkte mot jobbet gick jag in på Aftonbladet och såg att det allmänt skulle hållas en tyst minut för offren i Norge. Även på facebook var det flera av mina vänner som spred informationen vidare. Det kändes sådär lagom kul att jag skulle stå i kassan, redo gör lunchruschen på jobbet och inte kunna delta. Just därför var det en positiv överraskning när jag kom till jobbet och fick höra att vår konsult uppmanat sina restauranger till att delta i den tysta minuten. Vi skrev ut lappar och satte på kassorna och hängde på menytavlorna i kassalinjen och informerade om att vi 12.00 skulle delta i den tysta minuten.
När klockan slog 12.00 kändes det verkligen som ett magiskt ögonlick. Jag, som körde dagsskiftet, ropade ut till de gäster som stod i kön att vi nu skulle genomföra den tysta minuten och meddelade köket att det var dags att sluta att producera. Hela McDonald’s Solna Centrum stod under en minut i tystnad och helt utan rörelse. Från att vara på väg in i lunchrushen, med rörelse, ljud och kommunikation så stannade allt och alla. Vi i kassan stannade vid våra kassor, köket stannade upp och gästerna tystnade. Vi var alla enade i tystnaden och det kändes verkligen magiskt.
Det kanske låter lite töntigt men något som slog mig var den mångfald som vi har både bland våra medarbetare på min restaurang både när det gäller kultur, bakgrund, sexuell läggning, kön o.s.v. och även våra gäster i Solan som även dom är en stor blandning av olika kulturer och folkslag med olika relgion o.s.v. Just därför kändes det så magiskt att vi alla stod enade under tystnaden och just därför att det som hände i Norge var ett attentat mot mångfalden.
Jag är stolt över att min arbetsplats tog ställning och uppmärksammade denna tysta minut.
<3
Can’t pay my rent but i’m fucking gorgeous
