Jag tänker på dig varje minut, varje sekund. Jag tänker på hur orättvis världen är, jag tänker på att du borde inte ha dött. Du förtjänade inte att dö, verkligen inte. Du var en mycket omtyckt person, du var en underbar vän. Alla kunde prata och du lyssnade, du lyssnade verkligen, inte bara lyssnade, du förstod också. Man kunde alltid prata med dig när man var ledsen, jag blev alltid glad när jag såg dig.
Ditt skratt fick mig att skratta ännu mera, jag lekte med dig när jag var liten. Du bodde granne med min mormor, jag kan fortfarande inte fatta att du inte finns på denna jord. Jag kommer aldrig mer få se dig, och det känns helt ofattbart. Hela Väddö sörjer, det är ett stort hål i allas hjärta. Jag sörjer och lider med din familj, du är helt oersättbar. Vi kommer ses i framtiden, det vet jag. Du är äntligen förenad med Tupac, en av dina idoler. Hoppas ni skrattar och har det bra, precis som man mindes dig. Du var alltid glad och var så himla lättsam.
Jag hörde aldrig nägon säga någonting negativt om dig, du var en helt underbar person. Jag har fortfarande inte fattat att du är i himlen, men jag får tänka såhär; du har det bättre där. Igår var vi vid hoppbryggan i Älmsta och sörjde dig, jag gråter när jag tänker på att du är borta. Det gör ont i min kropp och själ! Ikväll ska jag förbi olycksplatsen, jag har en blomma och ett brev, ett brev till dig. Jag ska även tända ett ljus och skänka alla mina tankar åt dig, ännu mer än vad jag redan gör. Jag älskar dig vännen och jag kommer alltid att minnas dig, jag bär ett halsband, ett hjärta, i det står det Anton Lilja, ett namn på en underbar och älskad person. <3
.jpg)