Förstår av din blogg…att också du är en som kämpat/kämpar i vardagen…med anhörigs sjukdom. Ja livet jan kan många törnen…stora bitar av livet. OCH jättejobbigt…när man är där…och morrondagen är mycket oviss.
Kramen min vän!

Förmodligen lider han av en personlighetsstörning ev. borderline. Han svänger skitsnabbt och känner en stor tomhet och vrede.
Du har rätt! Han kommer driva det mot ett LVU. Just nu är läget att minsta lilla självskada eller besök hos polis eller akut så sätts ett omedelbart omhändertagande…
Vi har ett nytt stort möte tillsammans med psykiatrin på tisdag får se hur läget är då.
Klart att han kommer att dricka ikväll. Han har nog tillochmed druckit på vägen ner.. annars hade han nog inte vågat åka…

Nähä. Inga mördade tomtar idag heller
Kram

Det är alltid jobbigt att ta sig upp, men när man väl är där är man starkare än förut. Kram