Motgångsnytta är ett fenomen som innebär att enskilda eller grupper av människor tack vare mycket stora motgångar eller svårigheter kan sporras till prestationer som de aldrig skulle ha kommit i närheten av om de inte hade drabbats så hårt. Det finns exempel på tillfällen där sådant som knäckt alla andra har stimulerat enskilda eller företag till helt oanade prestationer.
Förutsättningarna för att ett företag skall kunna dra nytta av detta fenomen är bland annat vilken attityd man har till misslyckanden, tilliten till arbetskamraterna och cheferna, kreativiteten och vilken uppfattning man har om möjligheter att påverka. Samtliga faktorer kan påverkas med rätta metoder, med träning och handledning.
Nå nivåer man annars aldrig uppnått
Forskning kring vad som gör skillnaden mellan att växa eller brytas ner i en kris- eller motgångssituation har visat att gruppens energiflöden är av avgörande betydelse. Svåra motgångar utlöser regelmässigt stora mängder energi. Vanligast är att all denna energi rinner ut i improduktiv frustration, jakt på syndabockar och laddas ned i rader av olika offerbeteenden. Den typen av reaktioner är till ingen nytta. Det befrämjar i stället en farlig utveckling av kollektivt inlärd hjälplöshet, sjunkande tillit och ger som regel en uppgivenhet som i sin tur medför inskränkta vyer, tunnelseende, rädsla och pessimism. Det finns emellertid många exempel som visar att energin inte måste förspillas på det viset. Om förutsättningar föreligger går det att vända energiflödet så att enskilda och företag tack vare all den energi som utlöses får en ökad kraft och kan svinga sig upp till nivåer de annars aldrig hade uppnått.
Det finns alltid en tidslucka mellan påverkan och den reaktion det ger upphov till. Mellan något som händer oss och vår reaktion. Däri ligger vår frihet och vår makt att själva välja hur vi vill reagera, vilken hållning vi vill inta. Svår motgång och även katastrofer kan vara oundvikliga men inte lidandet. Det är faktiskt ett val vi gör, om vi skall lyfta som en drake i motvind eller slås till marken. Vi kan lära oss att påverka. Varje gång vi drabbas av något smärtsamt har vi möjlighet att välja hur vi skall reagera. Det är denna valmöjlighet, som gör oss människor unika.
Motgångar kan leda till negativ inlärning
Vad skiljer ut dem som blir hjältar som en följd av sitt trauma och sedan gör storverk som ingen annan klarat av? Var får de sin kraft ifrån? Hur gör de? Vad utmärker de företagskulturer som alstrar energi och kreativitet i en ekonomisk kris?
Upprepade misslyckanden och motgångar kan stegvis leda till en negativ inlärning med uppgivenhet, pessimism, handlingsförlamning och allt sämre resultat som följd. En begränsad motgång kan bland människor som redan har en inlärd hjälplöshet leda till en fullbordad katastrof. Hur kan vi motverka att inlärd hjälplöshet slå rot i en organisation och hur lyckas vi vända utvecklingen till ”inlärd optimism”?
Ökad belastning kan ge tillväxt
Att ökad belastning kan ge större tillväxt finns det många exempel på, inte minst från biologin. Konditionsträning är ett exempel. Ett annat är att det gräs som nöts snart växer upp med större och kraftigare strån än det som växer där ingen går och sliter på gräsmattan.
Flera forskare hävdar också att kris är en förutsättning för all djupgående förändring. Allt verkligt nylärande som alltså inte bara är en bekräftelse på sådant man redan en gång accepterat sker genom mer eller mindre uttalade kriser.
Darwin visade att det inte är de starkaste i naturen som har störst chans att överleva utan de som har bäst förmåga till anpassning och förändring. Marknadsekonomins föränderlighet leder om och om igen till att den logiken också bekräftas i företagsvärlden.
Ledningen måste se en mening. En förutsättning för att ett företag skall kunna växa trots svåra motgångar är att ledningen kan se en mening i det som sker, genomskådar sammanhangen och också att de finner vägar att påverka företagets situation.
Det sista kan te sig helt utopiskt. En oönskad samhällsutveckling som en kris kan företagsledningen inte själv påverka men de kan alltid påverka hur de anställda väljer att förhålla sig.
Att ha ”presence of mind” är en annan sak att sträva mot. Det motverkar negativ stress och självdestruktiva tankar som i längden bara gör oss svaga och sårbara.
En företagsledning består av ett antal personer och gruppens motståndskraft i hård motvind är aldrig större än summan av de enskilda personernas styrka.
Egentligen är det alltså förmågan att hantera förändring som gör skillnaden mellan dem som går stärkta och dem som går knäckta eller reducerade ur en kris.
Det som främst skiljer ut dem som stärks och växer är enligt samstämmiga iakttagelser att de är duktiga på att genomskåda sammanhangen, att de kan finna en mening också för egen del i det som sker och att de hittar möjligheter att påverka vad förändringen betyder för dem själva.
I viss mån handlar det om skillnaden mellan att ”vara på plan i stället för att sitta på läktaren”. Detta är avgörande på individnivå lika väl som på organisationsnivå och det är här som ledarskapet verkligen sätts på prov.
Studie med svenska och utländska ledare
I vårt utvecklingsarbete för att finna än bättre verktyg för att kapitalisera på motgångsnyttan har vi samarbetat med såväl svenska som utländska ledare. Våra studier, som fortgår, pekar bland annat på att:
vanligtvis väl fungerande medarbetare har på grund av den ekonomiska åtstramningen blivit osäkra och otrygga
dagens situation kräver bättre kunskaper och psykologisk insikt för att motivera medarbetare än vad som är vanligt
en klar majoritet av de tillfrågade berättar att de kan iaktaga en förändring i sina chefers ledarkapacitet på grund av den nuvarande ekonomiska situationen
nästan alla anser att det ställs stora och berättigade krav på att ledare idag ger medarbetare trygghet och tilltro till framtiden
Fyra steg i rätt riktning
Baserat på väl dokumenterad forskning har vi skapat ett handlingsprogram i fyra steg som innehåller de rätta verktygen för att höja motgångsnyttan.
Steg 1 – Vad vet vi?
Genomgång av den forskning och erfarenheter som finns inom området samt diskussion utifrån deltagarnas egna erfarenheter.
Steg 2 – Egen analys
Kursledningen handleder deltagarna i diverse övningar som syftar till att göra deltagarna medvetna om deras egen förmåga att utnyttja svårigheter till att utvecklas. Syftet är att öka deltagarnas medvetenhet om att de kan påverka sin ”motgångsnytta”.
Steg 3 – Att våga tro på förbättring
Arbete kring visioners kraft och tilltron till att kunna styra sitt liv. Syftar till att ge deltagarna möjlighet att på ett djupare plan bestämma sig för att inte bara intellektuellt utan också handlingsmässigt påverka sin och företagets situation.
Steg 4 – Handlingsplaner
I detta avsnitt handleds deltagarna i att sätta mål för både sin egen samt företagets/enhetens utveckling.
Studier visar att man kan höja sin motgångsnytta och när man lyckats pekar ingenting på att den kommer att gå ner igen.
Kram Richard Lium