Nu sitter det!

Idag har vi kört ett genomdrag precis som det kommer vara, helt utan avbrott. Det gick kanon, några småsaker att finputsa på men det är snabbt fixat. Det är en stark föreställning och känslorna blir så påtagliga.

Det finns två scener som är speciellt jobbiga för oss att göra, inte allt för sällan har vi fått avbryta dessa eftersom någon av oss har brutit ihop. Det var nära för mig idag, men det gick. Med hjälp av djupa andetag och att få hålla någon i handen lyckades jag avleda och kunde fortsätta utan att något hände. Nu har jag jag kontrollen över ”Hjärtat”.

Jag är så stolt över alla i gruppen, mig själv inkulderad. Vi är på bristningsgränsen allihop inombords efter att ha slitit i tre veckor. Men vi klarar det ändå varje dag, levererar när det behövs och stöttar varandra. Vi är fan bra!

// Dallo

Vilken kväll!

Gåsamiddag tillsammans med internatarna, ordnat av husmor, syon och skolprästen.

Ett fantastiskt norrsken som dansade på hela himlen.

Försökte ta en bild med det blev inget, det får bli något jag endast minns inom mig.

// Dallo

Vi är nu inne på sista repitionsveckan och stressen ökar för varje timme som går. Nerverna börjar krypa längre och längre ut och vi är alla väldigt slitna.

Som jag har skrivit innan är det en väldigt påfrestande och tung föreställning, det tar på psyket att köra en scen om och om igen. Ladda om för att framkalla ännu ett vredesutbrott.

Ju längre tiden går och ju närmare premiären vi kommer hittar vi känslorna mer och karaktärerna kommer till oss, det blir då också jobbigare att göra föreställningen. Men oj vad bra det kommer bli!

Den här veckan är det finputs som gäller. Nu sitter texten helt och hållet, allt praktiskt börjar falla på plats och vi börjar se hur cirkeln kan sluta sig. Tillsammans gör vi det bra, och med en kram efteråt kan vi komma långt!

Nu blir det sängen.

// Dallo

Sådär. Då va håret borta. Eller kortare i alla fall. Visst blev det snyggt? För att vara klippt av en amatör med en kökssax så är jag väldigt nöjd. Egentligen hade jag tänkt vänta till efter jul, ville ha det långt till Lucia. Men det blev inte så. Dels fick jag inte vara Lucia och sen frågade regissören mig om jag kunde tänka mig att klippa av det till föreställningen. Och så blev det! Väldigt skönt faktiskt, inget hår ivägen som slänger och hänger, mindre att tvätta men det är kallt om öronen.

För övrigt så repar vi på för fullt. I helgen som var fixade vi det sista med kostymerna och rekvisitan. Idag har även inbjudningarna till kvinnojourer, personal i svenska kyrkan o.sv. kommit ut och imorgon ska vi börja ta fram en affisch. Det går frammåt! Viktigast av allt är ändå att vi har börjat hitta något på scenen. Det börjar komma ett flyt, ett samspel som vi försöker bygga vidare på.

Ikväll har här bakats lussekatter och det sista julpyntet har kommit upp. Nu är det bara all snö som fattas men med julstjärnor i fönstret kommer det nog snart ner ordentligt. Nu blir det sängen. Sov gott.

// Dallo

Alla 31 scenerna har dragits igenom på golvet! Nu har vi skrapat tillräckligt på ytan.

Nu har vi gjort leran varm, det är tid att börja forma. Kanske knyckla ihop några gånger och börja om. Men vi är i alla fall igång. Leran är varm. Tillslut ska den in i ugnen, brännas och då färdig att visas upp för publik.

Men peta, peta och peta. Så det blir perfekt!

// Dallo

Vi har tagit igenom oss en vecka med repitioner. Snart har vi testat alla 31 scenerna på golvet. Det tar sin lilla tid. Det är en stark föreställning, vi blir alla påminda om saker vi varit med om, känner igen oss och behöver få utlopp tillsammans.
Det vore konstigt om vi inte blir berörda.

Under veckans gång har vi även börjat jobba med de grupper vi är indelade i. Scenografi, kostym och marknadsföring.
Det ska hittas saker, kläder ska tas fram, inbjudningar ska skickas ut. Vi har kommit överens om att bland annat bjuda in kvinno- och tjejjourer, elevhälsovård samt medarbetare inom svenska kyrkan.
Detta är något för deras arbete!

Mitt allt detta ska vi komma ihåg en massa text, helst på rätt ställe. Inte särskilt enkelt. Men vår lärare som även regisserar petar inte, hon låter det va. Bara innebörden finns där!

Idag har vi även satt igång projekt Luciatåg. Vi fick en förfrågan typ första veckan på terminen om vi kunde gå Lucia. Visst! Mitt i en jättemegaproduktion. Va det ingen som sa till oss nej. Men vi gör det enkelt för oss. Traditionella sånger, enkelt tåg. Vi övar varje söndag kl 15. Som tur är finns det en hel del musikala personer i gruppen. 

Nu ska jag sova, morgonsimning imorgonbitti 6.30. 40 längder.

// Dallo

Då var vi igång.
Första dagen på golvet och vi har skrapat lite på ytan för att förstå vad det är vi ska göra.
Bilder har blivit statyer och vi har kännt på orden.

Det är ett tugnt ämne. Och det berör. Det behövs ventileras och avreageras. För att orka ska jag två gånger i veckan under hela produktionstiden gå på samtal hos vår skolpräst. Det var min lärare som föreslog det, för att jag ska orka vara Hjärtat.
Inget att skämmas för alls, det känns bara mer profissionellt att göra såhär.

Jag återkommer om hur det går på resan.

// Dallo

Så äntligen är vi igång med en produktion. En föreställning vi ska arbeta med fram till i början på december.
Totalt kommer klassen sätta upp tre föreställningar, en lite större med fler medverkande och två mindre.
Jag kommer medverka i den lite större ”Blod är bara gott ibland” av Patrik Bergner.

En mycket tragisk och gripande historia som visar sig på ett minst sagt absurt sätt.
En dotter ”Hjärtat” har under hela sin uppväxt blivit utsatt för incest av sin far,
mamman har hela tiden vetat om övergreppen men aldrig gjort något. För att orka överleva har ”Hjärtat ” utvecklat schizofreni och har olika personligheter inom sig som hon lagt över smärtan på. Nu har hon bestämt sig för att ställa sina föräldrar, framförallt mamman mot väggen. Varför har hon inte gjort något?

I föreställningen får man se mammans förtvivlan över att inte förstå vad hon har gjort för fel, pappan som fortsätter förneka det stora familjeproblemet samtidigt som demonerna sakta men säkert tar över Hjärtat helt och hållet.

Som sagt en gripande och tragisk föreställning men också så viktig. Jag har fått den stora äran att göra ”Hjärtat”. Jag känner mig djupt hedrad över rollen och ska verkligen göra mitt bästa. Gruppen jag jobbar med känns verkligen peppade, tillsammans kommer vi göra en sjukt bra föreställning.

Ni är hjärtligt välkomna till Burträsk den 10 -11 december, då kommer vi köra! 

För övrigt kommer jag hem på lov nästa vecka, men om det blir så mycket lov vet jag inte. Jag ska kunna hela texten utantill när jag kommer tillbaka upp. Det är ganska så jättemycket text. Men lite avkoppling ska det hinnas med.

// Dallo

Två äppelträd idag. I två delar av Sverige. Vårt land är långt!

// Dallo

Under skådespelarutbildningen på Edelvik lär vi oss en del utryck som är väldigt bra att komma ihåg.
Bland annat ”lita på processen” och ”jobba i motståndet”.

Det två senaste veckorna har jag tänkt på dessa ord extra mycket. Vi har haft besök av gästläraren Micke Klingvall
som annars jobbar som lärare på Kulturama i Stockholm samt driver en del egna teaterföreningar. Han är inriktad på fysisk teater, vår utbildning har inriktning klassisk teater. Ett helt nytt tänk för vår del. Mycket frustration och mycket träningsvärk.

Jag jobbade med Micke även förra året och förstod då inte riktigt vad hans arbete gick ut på. Nu förstår jag fullt ut.
Jag ser ett samband mellan klassisk och fysisk teater och förstår vilka bitar jag ska ta med mig för att bli bättre. Vilket känns skönt.
Men vägen dit har varit tugn, mycket utskällningar, hemlängtan och tvivel. I onsdags skulle jag absolut inte bli skådespelare. Men det ska jag!

Ikväll har vi firat lite. Tacokväll och Idol på internatet. Varit stolta över oss själva att vi faktiskt tog oss igenom dessa tuffa veckor. Tillsammans är vi starka!

Nu ska jag njuta av en ledig helg!

// Dallo