Tiden går fort.
Två veckor har nu gått sedan första dagen med Sheshadri och hans son Harish, och vilka fantastiska dagar vi har haft.
Att kliva upp 5 varje morgon har varit himmelskt! Okej, kanske inte just när klockan ringer, men när jag satt mig på moppen påväg mot shalan infinner sig en underbar känsla, för jag startar dagen på det allra bästa sätt jag kan tänka mig.
Jag har fått in en vana nu som jag ska göra allt för att hålla uppe, något jag mår bra av, något som gör mig redo att möta dagen och mina medmänniskor med mitt allra bästa jag.
Sheshadri är verkligen en fantastisk person, han har en sådan karisma! Man blir alldeles lycklig av att bara sitta, lyssna och observera under hans teoriklasser. Med glimten i ögat har han förutom asanas undervisat oss i pranayama och sutras.
Efter visat intresse från en del av oss elever höll han även en liten Trataka-workshop tre kvällar, där vi fick lära oss bland annat Drishti Trataka, Jyoti Trataka och Bindu Trataka. Jag gillade speciellt Jyoti Trataka, lite mer information kommer i ett senare inlägg om de specifika metoderna. Nästa Indienresa går definitivt till Mysore och Sheshadris shala. ASAP.
Imorgon blir det sista asanaklassen, och för att Sheshadri och hans familj ska hinna med båt och flyg så börjar vi ”lite tidigare” = 4.30 startar klassen, vilket innebär att jag kommer vara i shalan strax efter fyra, vilket i sin tur innebär att jag får kliva upp innan 3 inatt! Sista karaktärsprovet nu.
Det blir spännande att se hur kroppen svarar.
Det har varit runt 30 deltagare i workshopen, och vi som varit fasta deltagare dessa två veckor har ju onekligen spenderat mycket tid tillsammans, så nya fina kontakter har såklart knutits. Idag fick jag bland annat en inbjudan att åka till München och undervisa! En urmysig kvinna i 60-snåret som är vegetarisk kock och pysslar med ayurveda. Det vore onekligen sjukt kul!
Har två alternativ inför morgondagen
Alternativ 1: Lägga mig sjukt tidigt, ligga vaken av att inte kunna somna, sova typ 3 timmar, kliva upp & yoga
Alternativ 2: Gå på gypsy/latin-night och dansa hela natten för att sedan avsluta nästan ett helt dygns vakenhet med yoga
Hm. Hur kul och minnesvärt än alternativ 2 än skulle vara, dras jag nog mer mot alternativ 1. Sömn, it is truly needed.

En bild från i morse, solen bryter över berget strax innan klockan 7.
Jag är innerligt tacksam över att jag får starta mina dagar i denna fantastiska omgivning, dag efter dag…
Namaste!
