Nu har jag satt upp ett mål med min träning. Nånstans trodde jag att när jag fick veta att jag kunde bli av med min diabetes om jag gick ner i vikt, att det skulle bli min motivation. Tyvärr har det inte fungerat så som jag trodde. Det gick superbra i början, men nu går det inte alls. Vet ju att när jag mår dåligt så tröstäter jag, och det har jag gjort mycket den senaste tiden. Om man kunde omvända det och träna istället… för det skulle få mig att må bättre, det vet jag.

Det sjuka är att inte ens när jag ser att jag går ner fast jag äter massor som jag inte borde så kan jag finna motivationen. Om jag började motionera och åt mindre sötsaker skulle jag gå ner massor. Jag funderar på att kontakta läkare för att få hjälp med bantningspiller. Blev erbjuden det förut men fick då tacka nej för att jag inte kunde svälja tabletter. Nu börjar jag kunna det, vilket är nåt så stort för mig tänk att kunna ta en huvudvärkstablett utan problem. Och varför skulle jag inte då ta den chansen, ta alla chanser jag kan för att bli smalare och må bättre.

Nu har jag iallafall satt upp ett mål för min träning. Jag och brorsans tjej ska åka tjejvasan nästa år. Först skulle vi satsa på Vasaloppet direkt. Men med tanke på hur fruktansvärt otränad jag är och att jag inte åkt skidor på säkert minst 15 år så skulle jag nog aldrig klara det. Känns bättre att sätta upp ett mindre mål och verkligen klara det än att sätta upp ett stort och misslyckas. Så nu ska det börjas träna. Dels promenader och lite träning hemma men främst börja uttnyttja gymkortet som ligger i plånboken. Ska försöka att varje söndag sätta upp tidewr för när jag ska träna nästkommande vecka. Det ska bara gå!!