Mellan himmel och helvete En blogg

Före detta frun ringde för en stund sedan, hon har hittat en ny tjej som bor i Göteborg. Så nu håller hon på att flytta dit och kommer upp nu i helgen och tömmer sin lägenhet. Hon har lovat 22 åringen de möbler hon inte vill ha med sig ner. 22 åringen som plötsligt i november landade på 20 åringens soffa hemma hos oss.

Förhållandet var slut och han skulle flytta, de flesta  möbler han hade med sig i boet hade de gett bort eller slängt så det passar ju bra med en möjlighet till lite ”nya” möbler. Nåja vi åker väl dit med släpvagnen i morgon kväll och ser vad vi får med oss hem. Vi får väl ställa i garaget så länge och hoppas att det inte blir 30 grader kallt igen.

Ser ut genom kontorsfönstret, det har varit  varmgrader i några dagar nu och lite regn, regnet tar på snön och vägarna börjar bli ganska bara nu, utom cykelvägarna som blir desto halare.

Det känns som om våren inte är alltför avlägsen, även om pessimisterna säger ”det blir mer snö” ”det blir kallare igen” ”vintern är inte slut än”

Nåja just nu känns det som vår och jag suger i mig allt ljus jag kan få.

I går fattade jag ett beslut, sen får vi hålla tummarna för att det kommer att funka. Jag gick med i viktklubb.se det verkar ganska bra….

Häromdagen i köpcentret gick jag plötsligt in i ett moln av dig, din doft omslöt mig och fick mig att vackla till. Alla minnen föll över mig med oanad kraft, trodde jag kommit över dig nu. Plötsligt var jag tillbaka på parkeringen här utanför våren 2003, vi sågs för första gången och jag drogs ohjälpligt in i din värld av galen humor. sen började minnet snabbspola från renovering tillsammans i samförstånd till att allt var mitt fel och livet hade varit enklare och mer harmoniskt utan mig och mina killar.

Jag förstår att livet kändes enklare utan krav på och åsikter om hur livet levdes med rökning, alkoholintag och plötsligt var kärleken slut och vi fick flytta ifrån huset jag trodde var vårt hem. Nu har det gått några år, jag är gift med en man och bor i ett annat hus i en annan del av staden. 
Men du lämnade mycket efter dig ord och utryck som får mig att minnas dig alltför ofta. Minnen vi pratar om jag och grabbarna, det blev inte så många år tillsammans men det känns som om du ändå lämnade outplånliga avtryck i våra liv.

I dag är det exakt 14 år sedan jag gjorde abort, varje år kommer tankarna om hur livet kunde sett ut i dag om vi fattat ett annat beslut den gången. Men som älsklingen säger livet var inte så enkelt då, och vem vet om vi hittat tillbaka till varandra om vi låtet henne födas.

Ja Jag har alltid tänkt på ”barnet” som en hon, allting kändes så annorlunda den gången mot hur det var med pojkarna, så jag är nästan säker på att det blivit en liten tjej. Men som jag sa i går när allt kom över mig att det är älsklingens fel att vi inte har en hysterisk tonåring som springer runt där hemma och svär och slår i dörrar. Man tycker att tiden borde läka alla sår, och i slutänden var det ändå jag som fattade beslutet. 
Men det gör ändå ont…

Trixa 2004 – 2010

Dagen efter bröllopet blev vår älskade katt påkörd, så nu jagar hon i katthimlen med sina ungar. Hon var min länk till ett tidigare liv, jag minns när hon föddes hur jag och exet låg på golvet i det inte riktigt färdigrenoverade huset och såg Trixa och syskonen komma till världen.

Så var det

klart då bröllopet. Det blev en trevlig eftermiddag och kväll med en salig blandning av släkt och vänner. Min före detta man, min före detta fru, några häxor, Chim med sin familj, min mamma och hennes gubbe, min pappa och hans nya, min syster yster, min kusin med familj, min faster med sambo, min allra äldsta vän, några teater vänner, en före detta granne, älsklingens bröder med respektive, älsklingens mamma och mormor. Jag har säkert glömt nån. 
Ett säskilt stort tack till världens bästa Berit som kom och hjälpte oss med att se till att maten kom fram och bort, diskade och fixade, utan dig hade vi aldrig fått ihop allt.

Funderar en hel del just nu kring det här med bröllopet och hur man ska göra med olika saker. till exempel det här med vilka man bjuder, vi vill ju inte ha ett stort bröllop och hellre de vi faktiskt umgås med än släkt som man inte direkt känner..

Eller tänker jag fel, måste man ha en massa ”okända” släktingar med när man gifer sig?

I Eftermiddag efter jobbet bär det iväg till Forum för att bygga klart scenografin till Unga-Örnars uppsättning av ”Ronja Rövardotter”. Dom har premiär nästa lördag så det är väl hög tid att de får träna med alla saker på plats, det brukar ju kunna bli lite annorlunda då.

Sen följer en helg med tömmande av kartonger fixande hemma och visst ja, byte till vinterdäck. Sakta men säkert så växer det fram en viss ordning ur kaos.