Kan lova att det har hänt en del sedan jag skrev sist.
Framförallt så har jag ju börjat jobba då. Var uppe i Stockholm på en fem veckor lång utbilnding. Hur kul och spännande som helst, dock så var det ren tortyr att vara borta från min lilla älskling. Tiden gick som tur va väldigt snabbt när jag var där..egentligen går ju tiden alltid väldigt snabbt.
Vad mer har hänt då? Det har blivit vår! Helt underbart!! Jag tror dock att jag kanske börjat bli lite allergisk emot nåt för det kliar lite i näsan och jag nyser ganska ofta..? Det behöver ju inte betyda nåt såklart, men man får ju sina misstankar. Tur det finns mediciner i sådana fall.
Jobbet då, ja det känns ju hur kul som helst att jag har börjat jobba på Sos-Alarm. Idag har jag fått åka med ambulansen, och det är för att vi ska få mer förståelse för deras jobb. Tror att det kan vara vettigt att åka med igen när jag jobbat lite längre och blivit varm i kläderna. Nu kan jag ju knappt nåt..
Imorn kommer jag börja jobba ihop med min handledare Kenneth. Har sett fram emot det, han verkar vara en jätteduktig operatör. Har bara hört gott om honom. Han är dessutom rolig oxå, och det är ett stort plus *hehe* Blir spännande att se hur det blir och om jag har lätt för att lära mig. Känns pirrigt inför att börja svara på 112, men samtidigt så är det ju precis det jag vill börja med. Jag får låta det gå någon eller några veckor innan jag är där tror jag. Vill känna mig helt trygg.
Nova då, ja hon växer och gör så mycket framsteg. Hon babblar för fullt; ”bibi”, ”tá tá”, ”patdou” ”pitdou” ja och mycket annat gulligt kommer från hennes mun. Hon knallar på, och snabbt går det. Hon är så duktig! <3 Hennes hår växer massor oxå till mammas stora glädje eftersom jag då får göra henne fin i håret med tofsar och hårspännen. Jag dör ju litegrann när hon har tofsar och spännen…sååå söt! Pappa Pierre älskar att vara hemma och pappaledig med sin lilla tjej. Han åker till öppna förskolan var och varannan dag och det är sångstunder och allt möjligt skoj. Hon går fortfarande på babysim och älskar det!
Ja det finns mycket att berätta, men förhoppningsvis så kan jag komma ihåg att skriva snart igen och berätta lite mer.
Finns nån läsare kvar? Fantastiskt i så fall *hihi*
Kram på er!