Hallå!
Som ni med all säkerhet inte missat så har ju OS varit igång. Under denna period är det semester för många hockeyspelare, dvs säga dom dom inte är med.
Många i laget åkte till varma breddgrader men efter som Jonas fick äran att vara med i självaste spelen stannade jag här hemma med Anna. Min färg på kroppen är det närmaste nyans till vit man kan komma utan att vara död. Så jag och min svenska-hockey-vän Josefin tog tag i problemet då hon spenderade OS tiden i New York, där dunjackan var ett måste!
Väl förbredda stegade vi dit! För det första var det inte öppet vid 11.10 när det stod att det skulle öppna 11.00.
- Det skulle aldrig hänt i Sverige, muttrar vi båda i kör där vi står utelåsta i snålblåst!
När hon som jobbar där väl låser upp disskuterar hur länge vi vill sola.
- En kvart iaf ,säger jag.
Hon som jobbar där håller på att tappa hakan och bokar in oss på varsin 5 (!) minutare.
- Super starka rör, hävdar hon och upprepar minst 300 gånger, jag vill inte att ni ska bränna er.
Jaja tänkte vi. Man får väl prova.
5 minuter går och vi stegar ut lika pappersvita som innan.
Vi har nu varit där en gång till och fick tjata oss till 7 minuter iaf och det var inte lätt.
Okej, jag vill inte heller bränna mig men jag har sjukt bra pigment trots att jag är blond och även OM jag skulle vilja bli lite rosa kan inte jag få bli det då eftersom jag betalar för det? Jag tycker iaf att jag kan få bestämma själv hur många minuter jag vill sola utan att få tjata till mig ynka 7 minuter för typ 100 spänn.
Nu får dom inga fler besök av mig och Josefin iaf!