Jag förstår inte hur dagarna kan gå så fort. Jag trodde det skulle vara svårt att disponera en månads super ledigt sommarlov. Men icke! Hinner ju knappt bli morgon innan det är kväll igen. Kanske är sant att tiden går fortare när man har roligt, precis som det är sant att man åldras några millisekunder snabbare när man bor högst upp i ett höghus.
Nu blir det ytterligare en kvällspromenad på Lövstaklipporna. Livet leker! Faktiskt leker det lite för mycket till och med, vilket inte alls är bra. Egentligen…
Jag menar. Det blir ju svårare att lämna landet när man mår som allra bäst.