Nej. Man är inte ett hämninslöst barn längre. Det är snart juli månad och jag badade foten idag i Kattrumpans svalkande (isande) vatten. När jag var liten badade jag i maj. Ända tills att jag gick i nionde klass hade jag som regel att ha tagit årets första dopp innan skolavslutningen. Är det åldern som tagit ut sin rätt? Eller hämningarna som börjat staplas på hög?
Jag trodde aldrig jag skulle säga som mor min; Jag badar inte förrän det är 25 grader i vattnet. Minst.

Men nu säger jag det. Precis som mor min…
Tur man snart ska flytta till varmare breddgrader.

Nu. Första gympasset efter 2 veckors sjukdom!
Det är lycka när den är som bäst.

Mycket häng blir det. Det blir fika här och lunch där och after work där. Inte för att jag jobbar, men alla andra gör. För min del blir det mest after beach. För det är tredje dagen som jag bara ligger på stranden och njuter av livet och ledigheten. Nu är det Kattrumpan som gäller (Ja, det heter faktiskt så), efter en lång skön promenad på Svinö (Ja, det heter faktiskt så), med några gamla godingar från gamla klassen.

Det är nu livet är som bäst…

(http://stlucia.blogg.se)

Solen skiner på en klarblå himmel i Kalmare stad. Inte mycket att klaga på efter en helt oslagbar helg med en helt oslagbar midsommarfest. Det var Öland, sol, trevligt sällskap, mat, sill, dans kring midsommarstången, nubbe, övernattning och glatt humör.

Vi avslutade helt enkelt denna midsommarfest med flaggan i topp.

(Glöm inte heller stlucia.blogg.se)

Ibland blir inte saker alltid som man tänkt sig. Det räcker med det. Helgen var i allafall över förväntan. Trots strömavbrott, feber, förkylning und so weiter.
Så här såg det ut:

Kreativitet när strömavbrotten drabbar även storstan!

Förfest/utflyttningsfest hos moi

Trots att vi sminkade oss i mörker lyckades vi hyfsat!

Ja, som ni ser. Som bäddat för en kväll på Solidaritet. Enormt bra sällskap. Nästan lite så att man inte vill flytta längre… Tack gänget!

Idag är det premiär för AustralienBloggen. Problemet är att min älskade kamera är för bra för denna blogg. Och jag har ju lovat min ömma moder att lägga upp bilder från Australien på löpande band.
Så. Med exakt 30 dagar kvar så tjuvstartar vi lite.

Ni kan följa mitt livs resa på stlucia.blogg.se

Hoppas vi ses där=)

Förbannade regn alltså!
Men nu är snart min tid som hundvakt över. Se hur Denise och jag såg ut efter ett varv runt Årstaiken, (varv nummer två).

Lite svårt att få med oss båda på samma bild… (Kolla mina byxor)

Alla sätt är bra utom de dåliga när skorna fortfarande var dyngsura från morgonrundan. Kreativitet gott folk!

Hundblicken. Kanske för att jag har heltäckningsmatta på mitt rum tack vare Denise nu!

Ni kanske tror att jag lyser med min frånvaro. Men det gör jag inte. Jag har fullt upp bara. Har M på besök och som pricket över i är jag dessutom hundvakt åt söta Denise som jag nu kört slut på i ösregn och kalla vindar runt Årstaviken. Vi sprang så fort vi orkade och nu luktar både hon och jag blöt hund. Frukostbuffé med tjejerna väntar!

I fredags hade vi en mycket bra utgång i ett regnigt Stockholm. Faktiskt roligaste kvällen på länge!

Så vad som återstår denna dag är städning av rum. 15 pers på förfest på 28kvm är ”lagom”. En hund som dessutom verkar tappa allt sitt hår innebär några extra timmars städning innan nycklen till hyresgästen ska överlämnas!

Frukostbuffé var det!

Så det är detta som kallas semester. Eller. Det är ju faktiskt inte semester. Semester kan man inte ha förrän man har ett jobb. Jag är bara ledig.

Denna dag fyllde jag men att bocka av lite obockade rutor gällande Australien. Fixade ett internationellt körkort. Superenkelt. Man bara gick till Grand Hotel och köpte ett. På Grand Hotel blir jag niad, även om jag bara är en jag. På tal om ingenting alltså…Så nu kan jag göra alla världens vägar osäkra.

Och ytterligare 4 banankartonger har lämnat mitt rum. Nu är det nästan bara jag, en blomma (som mamma har bestämt är död och ska kastas) och min dator kvar. Gällande blomman så slår jag vad om att jag skulle kunna få den levande igen!

Det är märkligt att tiden kan gå så fort. Känns fortfarande som det var igår jag flyttade till Stockholm. Och nu ska jag snart flytta härifrån. 11 dagar kvar i min älskade lägenhet, sen bär det så sakterliga av.

Kommer sakna:

• Klassen, ni är helt och hållet underbar!
• Gymet, ärligt talat kommer jag nog gråta när jag säger upp kortet…
• Svensk sommar
• Alla mina kalmariter
• Päronen och älskade sis

Som sagt. Time runs. Det gör jag med förresten. Eller har redan gjort. Med flaggan i topp har jag rusat runt Årstaviken, Reimersholme o Liljeholmen i ett rasande tempo. Nu väntar frukostbuffe med lite kalmariter!

Gott folk!
27 timmar senare är nu hemtentan i Public Health Nutrition överstökad. En sten lyftes från mina axlar. Jag harSOMMARLOV. Det betyder att jag inte behöver ställa klockan i morgon bitti, utan kan sova hur länge jag vill. Och jag ska inte jobba (mer än en dag) i sommar. Alltså, jag är friiiii som en fågel, friii som en fågel och ska nu luffa runt i Sverige så gott det går och samla och dela ut hejdåkramar till alla nära och kära.

För övrigt gillar jag min termometer som idag visade 27,4 grader i enighet med bildbeviset. Hej sommarlov!