Jag är lite uppe i varv.
Springer runt som en duracellkanin hit och dit, träffar folk som är värda att träffa och som jag har fördelen att befinna mig i samma stad som. Packar ner en tröja då och då, en kjol en annan gång, packar upp något. Ja. Hur mycket tid man än har kommer det att bli stressigt på slutet.
Idag har jag åtminstone lyckats sitta still i 26mil på mc med min ömma fader. I skärgården skiner alltid solen! I mitt inre är det kaos.
Hej!
Kunde ge mig 17 på att du bloggade. Kul att läsa nu när du reser till ”doktorn kan komma”-landet. Jag vill bara säga: Ha det så bra och var rädd om dig!
”faster” I
Jobbigt när man känner så. kram
Det lugnar sig, njut så länge det varar och på tal om semester hos mig så säger jag: Var glad så länge du slipper, den tiden du verkar befinna upplevde jag nog som den skönaste, kanske..nja. nå..nog..väl..
Ojoj,det är mycket nu ser jag.Hoppas allt går bra!Sv:Köpte en Olympus,både kamera och filmkamera.Ha iaf testat den och den verkar bra.
Vill du tjäna lite extra pengar väldigt lätt? Läs mitt inlägg i bloggen då 
