Under ett dygn har jag nu tyckt synd om mig själv över en tenta som inte gick särskilt bra. Jag hade verkligen sett fram emot denna HELT pluggfria helg. Den tidigare kursen är slut och nästa kurs börjar först på måndag. Men istället för att njuta har jag vältrat mig i besvikelse och uppgivenhet. Vid lunchtid idag gick det upp ett ljus för mig. ”Jag kan inte göra något åt den gångna tentan just nu, varför inte blicka framåt och se till att njuta av resten av den pluggfria helgen?!” Tada!

Plötsligt hade jag energi som en oxe och glädje för två. Jag gasade iväg till gymet. Det blev ett helt underbart axel- triceps- och magpass. Gränser spräckta och ska fortsätta spräckas. Därefter 14 intervaller på bandet. I nuläget klarar jag 19km/h / 3:15min/km på de 20 sekunder korta intervallerna utan att tappa kontrollen och ögonblicket efter sitta som en smashad fluga i glasfönstret. Vågar inte höja hastigheten än. Kan vara smart att känna att jag har full kontroll först. Men snart. You bet! Saknas dock en träningskompis som kan få mig att ge det där allra sista. Någon?!

Snart bär det av till en vän för sushitillagning. Ska bli mys! Kanske borde tvätta håret först, var visst en vecka sen sist, nästan. Oupsi.