Vill vara med i min första bildtävling som fotografen Emilie ordnar eftersom jag vill uppleva hur det känns att vara med att visa min underbara bild!

Jag vill också vinna en närbildslins! Heja på mig att få denna vinst!

Enligt henne att bilden ska vara en sommarbild under sommaren 2008 så valde jag här bild från min skärgårdens resa till Fjärdlång.

Jag valde mind denna här  favoritbild eftersom havet och solen reflekterar med varandra genom ögon liksom människans tanke och känsla genom ord.

// Erika

En dålig start när sommaren lider mot sitt slut fö mig som ville njuta av sista dagarna av sommaren.  Jag blev väldigt dålig.

Det började i tisdags att jag inte kände mig själv. Sen i onsdags fick jag en slags av halsont och frös lite grann. Dagen därefter, i torsdags fick jag förkyld och kände mig sämre. Men i fredags blev jag bättre men samma kväll fick jag en jättejobbig hosta tillsammans med förkyld ,vilket tog flera dagar, inkl. under hela helg. Nu idag känns jag mig bättre och bättre och hostan verkar mindre och mindre.

Jag var inte glad för jag vill som nämnt njuta av den sista tiden av sommaren!

Det ledde till att jag fick tvungen att inställa min kräftskiva ilördags. Jag såg faktiskt fram emot att ha en liten mysig kräftskiva med mina vänner men livet blev ibland inte som man hade tänkt sig innan.

Men nu ser jag till att jag är mig själv igen och njutar av sista dagarna under här sista veckan av augustimånaden och förhoppningvis får jag också härliga soldagar under septembermånaden.

// Snart friskande Erika

Det är första gången med en sådan känsla – ”FÖRBANNAD” - för min älskade mamma!

Ifredags hade jag ett telefonsamtal med min mamma. Först måste jag presentera mig för er därute som inte vet om mig. Jag själv är döv och har varit sen jag föddes. Mina föräldrar är ”hörande” – inom dövvärlden brukar vi kallas en grupp som kan höra – en ”hörande” grupp. Ordet ”hörande” finns inte i ordboken.

När det gäller telefonsamtal hade vi en slags av ”skrivmaskin” mellan mig och mamma. Det kallas textelefon. Det finns bildtelefon som man kan prata på teckenspråk. Mina föräldrar kan inte teckenspråk, vilket samhället hade förbjudit många föräldrar att inte använda teckenspråk för sina döva barn på min tid.. Det är därför att vi använder texttelefon. Men det finns en videosamtalstjänst som man kan ringa till, vilket man kan använda teckenspråktolk kan förmedla mellan hörande och döv. Det är därför att min mamma inte vill använda bildtelfon utan vill helst använda texttelefon mellan oss.

Självklart är jag perfekt i svenska men svenska är mitt andra språk, vilket min mamma inte har förstått ännu. Det betyder att teckenspråket är mitt primärspråk, vilket man kan uttrycka på ett rätt sätt. Det är därför att jag nämnde att mamma inte förstår än.

Men i fredags som nämnt hade vi båda ett telefonsamtal via texttelefon. En situation jag har jobbigt med just nu och mamma inte förstod hur det kan bli så – jag har försökt att förklara lite mer tydligt men hon inte har förstått ännu. Då föreslog jag att jag kan förklara mer på mitt primärspråk, dvs teckenspråket i bildtelefonen via teckenspråktolk. Men mamma vägrade att använda det. Mamma begärde att jag måste förstå henne att de har svårt att använda tolk då sade jag ifrån att det är väl samma sak för mig att jag har svårt att uttrycka på svenska. Då sade mamma att jag måste förstå henne vilket är hennes favorit uttryck sen jag var barn. Jag kunde inte förstå då och fick alltid anpassa efter deras villkor i många år för jag inte visste hur jag skulle hantera.

Mamma var så otroligt envis att jag skulle berätta ändå om min situation då sade jag – NEJ!. Men hon envisade ändå då sade jag att det är bäst att vi skulle avsluta vårt telefonsamtal för jag inte kände mig respekterad från hennes sida. Man ska anpassa på varandras villkor då och då och även man ska se vilken situation som är bäst för båda sidor på ett bra sätt. Hon hade inte rätt att begära att jag skulle fortsätta. Då skulle jag avsluta samtalet men hon var så envis att fortsätta då lade jag luren på en gång.

Då fick jag en sådan känsla – BESEGRANDE och mådde jättebra efteråt. Upplever att jag inte blev sårad av den här situationen. Därefter fick jag en ny känsla – FÖRBANNAD för min mamma.  Då har jag förstått att jag aldrig har varit förbannad på min mamma i mitt hela liv för jag har alltid varit ”snäll” att göra på deras villkor och även jag inte visste hur jag skulle hantera på ett bra sätt.

Det är inte bara här orsaken utan min mamma har varit så och är självupptagen och har ett stort ego på sitt villkor. Hon har alltid sagt att vi inte får såra henne vilket hon får såra oss hur som helst. Då kan man inte göra så. Hon är en sådan att ha otroligt svårt att lyssna på andra också.

Jag skulle vilja sätta gräns och jag säger ifrån vad hon menar och inte kan accptetera hur som helst hon behandlar mig. Det är därför att jag säger ifrån men problemet är att min pappa stödjer alltid min mamma och anklagar mig att det är alltid mitt fel. Det har varit så under min barndom. Pappa tror alltid på mamma och lyssnar alltid på hennes version vilket han aldrig lyssnar på min version.

Under min barndom hade jag haft jättejobbigt med mina föräldrar och hade inget stöd utifrån eller inifrån eftersom jag är enda barn. Mina föräldrar har alltid två att stödja varandra mot mig som var ett litet barn. Jag fick en känsla att vi var två familjer i en familj under min barndom. Mina föräldrar tror fortfarande att det är alltid JAG som har största problemet i deras familj. Men jag är glad att jag har mina två barn som upplever samma sak som jag. Jag fick inget stöd utifrån för det inte fanns en sådan PBU eller likadan. Många har lagt en stor skuld på mig ändå eftersom jag måste förstå mina föräldrar att de inte kan teckenspråk och jag blev många gånger sårad för jag inte förstod men idag har jag reflekterat omkring vår relation.  Jag tror inte att det blir bättre om de kan teckenspråk utan det är mina föräldrarnas syn och väderingar samt sätt att behandla som inte accpteteras i vårt samhälle.

Man undrar varför jag har fortfarande kontakt med mina föräldrar men jag är nu vuxen, vilket jag kan hantera på ett bra sätt som jag inte kan accpetera deras sätt mot mig. Mamma älskar innerligt mig verkligen och inte vill absolut förlora mig. Men som sagt får det bli på mitt sätt som jag inte ska bli sårad av deras sätt mot mig. 

Trots allt älskar jag ändå min älskade mamma! Ja – jag är verkligen FÖRBANNAD på min älskade mamma!

// Förbannada Erika

Hallå, mina bloggläsare!

Vet att ni undrar över om jag kommer att skriva någon gång. Jo det har jag tänkt mig men hade ingen motivation och hade andra att göra i mitt liv.

Men jag kommer i alla fall tillbaka och säger nu Hej!

Under tiden jag var borta har jag lekt mycket med min kära kamera, jätteskoj!

Nu har jag lärt mig mer och mer hur jag ska hantera att ta bild på mitt eget kreativt sätt.

Nästa steg är att jag tänker ta bilder på en familj. Har frågat henne i familjen om de kan tänka sig att ställa upp för mig med familjbilder! Ser fram emot att göra det!

Spännande!

Enda jag har jobbigt med är min gammaldags dator. Behöver en ny fungerande och avancerade dator för min gamla dator är väldigt sliten och är nu sex och halvt år gammal.  Jag blev många gånger frustrerad att inte kunna köpa för min ekonomi är så begränsad på grund av min sjukskrivning. Jobbigaste måste jag säga!  Jag mår inte bra av det, faktiskt eftersom jag har ett stort behov att uttrycka mina kreativa behov. Varför är mina kreativtet så dyra om man ska jämföra med andra som kostar nästan ingenting för dem, t ex att baka bullar för dem. Alla har sitt att uttrycka med sitt kreativitet. Jag kan tänka mig att jämföra med barnens fritid. Om en gillar att gå på jazz. som inte kanske kostar mycket som en som går på ishockey. Har detta barn rätt att avstå från ishockey om föräldrarna inte har råd att lägga så mycket pengar?

Min åsikt är att det ska kosta lika mycket för alla kreativitet och fritid.

Jag skriver också mina artiklar till en tidning som fritidsuppdrag. Jag har fått många bra reponsen från dem. Alla tycker att det är så intressant att läsa mina krönikasartiklar. Läsvärt anser många! Dessutom fick jag höra en roligaste nyhet att en svensk som bor i USA i många år och brukar få vår tidning. Han hade hört av sig till vår ansvarige att vår tidning har blivit så bra med den fina layouten med många läsvärda artiklar. Jag måste säga att jag är så stolt över mig själv att jag har skrivit så bra artiklar. Jag med min förhoppning att mina meriter kommer att nytta till ett framtida jobb för min del.

Just nu har jag inte fått en napp att få en bra lägenhet men jag tror att det kommer under hösten när alla inte ville tänka på det under deras sommar. Förhoppningvis får jag ngn lägenhet som jag önskat mig snart.

Ja – det var allt jag ville berätta under tiden jag var borta.

// Erika

Bilden säger mycket att jag tänker nu på dig för det är snart att du avslutar med din utbildning!

Här bilden är perfekt att lägga ut att man förstår att jag bara vill skrika ut till andra sidan av jorden för du är ifrån ca 20 timmar med flygtid!

Bilden, du förstår nog vad det vill säga och du vet hur din mamma är när hon vill göra med dig under en timme hårt!

Jag älskar dig otroligt mycket och tänker just nu på dig under just stunden, min kära son Gabriel!

// Din mamma

Önskar Er, mina bloggläsare en trevlig Valborg!

Jag själv ska inte göra ngt speicellt och tar det lugnt härhemma ensam! Mysigt! Jag har flera som jag kan njuta  av att göra det, t ex att läsa och skriva osv under min egen tid utan att inte bli störd av någon!  Jag kanske går till vår hembrasa med min systemkamera… Kul att leka med det!

// Valborgnjutande Erika

Idag är det precis ett halvt år sen jag fyllde 50 år.  Fick ett ett söt och gulligt grattissms från min vän för att gratulerade mig femtio och halvt år! Gulligt!

Fattar inte att ett halvt år har redan gått och jag njutar fortfarande av att vara en cool femtioårig! Jag är fortfarande lycklig att äga digital systemkameran. Leker fullt med det! Jag ser fram emot att använda det mer när våren och sommaren är snart här! Skoj!

// femtio och halvt årig Erika

Jag har varit nere i Skåne under en vecka i samband med påskhelgen hemma hos mina föräldrar!

Jag åkte med Swebus hemåt och skulle ta tåget men det var fullbokad.

Intressanta bilder jag tog under färden, där man bara kan se lamporna från bilarna utan enda bild på bilarna! Märkligt!

©erika