MIN EGEN ÅRSKRÖNIKA

Det är med ett visst vemod jag tar farväl av 2010 – det år i mitt vuxna liv som varit klart bäst hittills. Inte ens de åren mina älskade ungar kom till världen (-93, -95 -97 och -99) var år som helt igenom var positiva. Men det var det 2010. Från den 1 januari till den 31 december har det bara varit roliga och positiva dagar.

Nu tänker någon att jag överdriver, ljuger eller förtränger. Men NEJ det gör jag verkligen inte. Jag har nämligen lyckats med att lära mig vända även de negativa händelserna eller mindre soliga dagarna till något positivt. DET är hemligheten! Sen är det en bra förutsättning om man får vara frisk, eller som jag gjort; lärt mig leva med en kronisk sjukdom utan att den fått ta över eller hindra.

Jag tycker alltså att det varit ett mycket gott år. Vi har fått vara friska (utom någon enstaka förkylning) hela familjen – inte en sjukdag för mig. Maken tycker i vanlig ordning att jag har en massa ”krämpor”. Visst klagar jag när jag haft tandvärk, ovanligt ont i magen eller haft värk i mina händer, och visst är det ibland en kamp att jobba heltid med en latent magsjukdom och viss psykisk ohälsa. Men det blir bättre för varje dag. Jag har sanerat gammalt amalgam och fått flera ”nya” fina tänder och det i sin tur kommer underlätta för magen, eftersom jag nu kan äta allt och tugga även knäckebröd, morötter och annat nyttigt. Jag går regelbundet på healing vilket hjälpt mot min pollenallergi – den var helt borta våren 2010 – och stärkt mitt psykiska välbefinnande. Jag testade även mindfulness under hösten. Det var mycket skönt.

Under året firade vi min 50-årsdag, som blev precis som jag önskat – med överraskningar och lagom liten fest. Flera av mina väninnnor fyllde också 50, men ingen hade någon stor baluns precis. Vi ville nog alla lägga våra pengar på oss själva! Att fylla 50 år var inget konstigt alls, det kändes hur bra som helst. Vet inte varför, men på nåt sätt var det en vändpunkt. Från och med NU skulle jag göra allt jag drömt om och inte bry mig om några hinder! Egoistiskt kan man tycka men det är det inte. Har man levt ett halvt liv (eller mer) måste man få utrymme för sig själv och dina drömmar innan det är för sent. Vem vill sitta på ett vårdhem och ångra allt det man inte gjorde?

I oktober firade vi fars 70-årsdag och även det var lyckat. Det blev både restaurangbesök och sång hemma i hans lägehet. Det är väldigt bra med en ung och pigg morfar, som tar hand om både barnbarn, hund och hus ibland! Vi blev också bjudna på studentfest, ett bröllop, en 60-årsfest i Köpenhamn, en 18-årsfest alldeles nyligen och flera trevliga tillställningar som midsommar, påsk och nu nyår! Alla lika trevliga med god mat och trevliga människor.

Sommaren var en enda lång period av värme och äventyr i och med att vi äntligen reste till GREKLAND. Det var förvisso extremt varmt även hemma i Sverige – typiskt när vi inte var hemma… Det var en mycket efterlägtad resa vi gjorde. Det var 16 år sen sist vi vuxna var där och barnen hade verkligen också längtat att få se allt med egna ögon. Det var fantastiskt att tillbringa sex underbara veckor med familjen. En av höjdpunkterna var ju att vi gifte oss den 1 augusti i Atén. Även det en enkel men fin tillställning.

Barnen växer och utvecklas mycket, det går nästan för fort. Äldste sonen Ola går redan andra året på gymnasiet i Sölvesborg. Han har bytt fotbollsklubb igen, från Mjällby till Sölvesborg. Dottern som bara är 15 år, går redan på gymnasiet naturvetenskapligt program med fotbollsinriktning, precis som brorsan fast på Söderport i stan. Gabriella har satsat på fotbollen i år och lagt musiken på hyllan sedan hon slutade nian i juni. Joel har börjat 7:an på högstadiet, vilket märks på en ännu tuffare attityd. Men innerst inne är det nog samma gosiga kille, trots att svordomar och andra grodor hoppar strömhopp ur hans mun… Musiken är fortfarande allt han lever och andas. Han spelar kyrkorgel och keyboard, sjunger i musikklassen men också i Gosskören i Heliga Trefaldighetskyrkan. En Londonresa var grädden på moset för honom, medan Gabi fick åka till Barcelona! Joel ska vara med i musikalen Skönheten & Odjuret som har premiär i februari 2011. Love går nu i 5:an, spelar fotboll, sjunger, dansar och ska också agera i samma musikal. Alla är duktiga i skolan.

Mina största utmaningar under året var att delta i två auditions. Den första var i maj och det var till Skönheten & Odjuret. Det var nervöst men gick ändå bra – och framförallt var det väldigt kul. Jag fick till och med dansa, vilket jag inte gjort på minst 25 år! Jag kom inte med i musikalen (inte 275 andra heller), men det var inte så viktigt även om det så klart varit jättekul att dela den upplevelsen med pojkarna. Viktigast var att VÅGA. Nästa audition var i september till en kör i Musikslaget och där fick jag vara med! Hösten blev därför den roligaste i mannaminne med träningar, skratt och nya vänner. Att stå på scen gav verkligen mersmak….

Året har bjudit på många kulturella upplevelser. Konserter med Calle Kristiansson, Flamingokvintetten, Calaisa, invigningen ev Kristianstads Arena, ABK:s jubileumskonsert, julkonsert med Åsa Jinder & Mathias Holmgren och julspel med Emil& Zara. Icke att förglömma alla barnens framträdanden på konserter vår och Lucia. Bokfestivalen i Kristianstad och Bokmässan i Göteborg, men också enskilda möten med författare. Vilken inspiration!. Teaterföreställningar blev det några gånger och musikalen Sweet Charity.

Yrkesmässigt har året varit varierande. Jag har fått uppleva så många positiva stunder tillsammans med ungdomarna och det är det viktigaste. För det mesta har det också varit riktigt bra med mina arbetskamrater. De negativa stunderna har jag lagt bakom mig och känner mig stärkt i stället för nedtryckt! Under hösten har jag haft förmånen att jobba halvtid och studera på halvtid. Hade väldigt stora förhoppningar om att det skulle underlätta livet under den mörka årstiden. Så blev det inte eftersom läsårets schema var helt snedfördelat, mina 50% var snarast 75% och stundtals mer. MEN nu kan jag se fram emot lite mer ledighet dvs luft i schemat under våren.

Studierna vid Malmö Högskola har varit inspirerande. Efter lång tid i yrket behöver man sannerligen ny input. Att träffa nya människor med ett gemensamt intresse för svenska som andraspråk var mycket givande. Träffarna var få och det mesta gjordes via nätet – ett sätt att arbeta som jag gillar! Vid sidan av den kursen har jag också tagit en kurs i Creative Writing på distans. Det var jättekul att få testa sin skrivförmåga och dessutom på engelska! All positiv kritik från kurskamrater och lärare var balsam för själen – och en boost för självförtroendet!

Ja, 2010 var ett mycket bra år på alla plan – hälsan, kärleken, familjen, upplevelserna och jobbet. Det enda jag ångrar är att jag inte kom igång med ett större skrivprojekt! Jag har dömt om att skriva en bok hur länge som helst men inte kommit till skott. Anmälde mig till en kurs som tyvärr inte startade pga för få anmälda… Men nästa år då jäklar ska det skrivas!