Jag har precis trevande börjat utforska Adobe connect via datorn på en annan kurs jag läser. Förutom tekniskt strul där den jag kommunicerade inte fick igång sin pratfunktion var det ett mycket insprierande prova-på. Det är lättare att prata än att chatt-skriva lärde vi oss t.ex. Vi kunde se samma dokument och med en pekare visa på olika saker i texten. Vi kunde båda ändra i texten också.

Två som pratar är hyfsat lätt även om man behöver lära sig att hitta pratrytmen så att man är tyst och lyssnar. Hur det är om man är fler vet jag ännu inte. Svårare att hålla reda på vem som pratar antar jag.

Jag får fantasier både om två- och flerpartssamtal. I flerpartssamtal kan man utgå från någons text och diskutera olika exempel och förklara vad som behöver ändras och varför mer utförligt än i kommentar i ett word-dokument ävenom jag ser hur man kan vidag de kommentarerna också genom att lägga länkar i kommentarerna som går till sidor där principerna för vad det nu än gäller i språket eller strukturen.

Handledning via chat befriar såväl handledare som student från rummets tyranni. Båda kan befinna sig var som helst. Tidens avgränsning finns dock kvar. Men det finns också fördelar med att ha samma tid. Då vet man att varje si- och så-dag klockan si och så är det öppen verksta eller enskild handledning på chatten.

Adobe connect finns för androider också. Jag känner viss tvekan för fördelen att ta det via mobilen. Långsammare uppkoppling vanligtvis och alltid mindre skärm och svårare att skriva. Enda plusset är att det är lättare att använda tjänsten var man än befinner sig. Men som skrivberoende student är nog en bärbar dator med ett vettigt tangentbord att föredra.

1. Utökade tider för personlig handledning på plats i studievrkstans lokaler, företrädesvis på andra tider på dagarna än tidigare, som på kvällstid och helger. Det vore särskilt till fördel för de distansstudenter som är på skolan en dag per vecka och i övrigt jobbar 80 % på förskola.

+ tider som gör det möjligt för nya grupper att använda skrivverkstan, handledning i den fysiska verkligheten kan minska missförstånd och öka förståelse.

- Tid och plats fortfarande bundna, handledning i den fysiska verkligheten kan vara stressande och leda till missförstånd.

2. Längre handledningstiden i det fysiska rummet är också en möjlighet, från 30 min kanske upp till 55 min (5 min rast till nästa).

+ Som dyslektiker tar handledning ofta lite längre tid. Det är mer att fråga om och svårare att ta till sig. Längre handledningstideer skulle därför ska utrymme för större kunskapsinhämtande. Lägre pass vore också till fördel för studenter som rest långt eller har begränsat med tid. Har man ändå tagit sig till skolan är det lika bra att språkgranska texten så länge som möjligt.

´- Handledning i skrivande är intensivt. Kanske är det svårt att ta till sig under ett så långt pass som 55 min. Det är också en tuff arbetsmiljö för läraren. Så även läraren kan ha svårt att fokusera så länge och dessutom fortsätta så med student efter student.

3. Chat-rum med kamera för handledning i den virtuella världen, dvs. via webben med muntlig kommunikation och skriftlig via chat föra tt vis på stavning etc, t ex via Adobe Connect.

+ Både lärare och studenter befrias från rummets tyranni. Båda kan vara var som helst om man bara har webb/video-kamera i datorn/mobilen.

- Teknik kan strula. Båda parter är också fortfarande styrda av tidens tyranni och måste kommunisera synkront.

Vad säger vi på svenska som ett allmänt uttryck när lärare och elev/student är i samma rum?

Nu bråkar jag med mig själv och språket.

Jag håller ju på och gnetar med hur jag vill definiera mobilt lärande. I mycket av det jag läser utgår man alltid från att lärande ”on the go” med någon mobil pryl, företrädesvis mobiltelefon i allmänhet och numera smartphone i synnerhet. Så definierar även Pieri & Diamantini mobilt lärande. Lärandeinnehållet i deras experiment ska distribueras med hjälp av någon form av bärbar, laddningsbar enhet (s. 184).

Exakt vad som de som ingick i experimentet som Pieri & Diamanti genomförde förstår jag inte riktigt. De som ingår jobbar med något avancerat tekniskt och kan ha nytta av de där små bärbara enheterna, i någon form av kunskapande som innbär en blandning av lite akademiskt kunnande men mest praktiskt problemlösande. I experimentent användes olika lärandestrategier och simsalabim har vi blandat lärande (blended learning) vilket också intresserar mig då mitt projekt också är blended learning. När Pieri & Diamantini definierar blended learning hävisar de inte till någon annan somd e gjorde med m-learning. Hm, undrar varför. Med blandat lärande där olika ansatser och strategier används kan lärande bli mer effektivt och individuellt anpassat (s. 186), De strategier som användes i experimentet var e-lärande och, hur ska jag översätta face to face? Det kommer jag inte på nu så jag ger mig lite.

Den tjänst jag vill att studieverkstan ska erbjuda studenter, helst alla studenter, men kanske till att börja med studenter på distansutbildningar samt studenter med olika funktionsnedsättningar, är att kunna skicka in egna texter för gransking på olika nivåer.

Distanskurser finns också på olika nivåer, alltifrån studier som bara sker via webben till kurser som sker både på campus och på webben. De studenter jag har kontakt med läser på något som kallas kombinationsutbildning där man arbetar 80% (på förskola) och är en dag per vecka (20%) på campus/i skolan. De studenterna har ingen möjlighet att ta del av den traditionella handledningen som studieverkstan erbjuder, med personliga möten på dagtid vardagar.

Den andra gruppen som jag ser vara i stort behov av tjänsten är studenter med funktionsnedsättning i allmänhet men då studenter med diagnosen dyslexi i synnerhet. Det går naturligtvis att se stora fördelar i att kunna prata direkt om hur man kan förbättra sitt skrivande, men det är samtidigt en stressande situation just för diagnosen. Det tar längre tid att förstå i diskussioner om språk och skrivande och tidsstressen i sig kan göra den förståelsen ännu svårare.

Genom att skicka in text, som uppfyller de krav som gäller för inlämnande av text till studieverkstan; gått igenom texten med rättstavningsprogram, max tre A4-sidor, kan dessa studentgrupper få handledning via webben oberoende av tid och rum. Samma tidsgräns som i den konventionella studieverkstan bedömer jag lämplig även här. En inlämnad text returneras med kommentarer senast tre dagar efter inlämning. Med det som utgångspunkt kan studenten bedöma när det är lämpligt att lämna in sin text. Det gäller att ha tid att gå igenom kommentarerna och åtgärda dem.

De kommentarer en studie/språk/skrivverkstad ger skiljer sig från de kommentarer en lärare i ämnet ger i sin bedömning av en examinerande text. En studie/språk/skrivverkstad kommentarer språk och struktur, inte innehållet.

Jag kan tänka mig att trycket på konvetionell studieverkstad ökar var femte vecka då det är tenta och allt fler kurser har hemtenta. I den konventionella studieverkstaden har man de tider man har, i de lokaler man har. Man skulle ju kunna tänka sig att man utökar antalet handledare och antalet handledningstimmar de veckorna men så vitt jag vet gör man inte så på den högskola jag är verksam. En webbaserad studieverkstad är mer befriad från tid- och rumsbegränsningarna. Begränsingarna utgörs av antal tillgängliga handledare samt inte minst de ekonomiska ramarna.

Förutom personalkostander är projektet ovanligt billigt. För funktionen språk- och strukturgranskning via webben krävs ingen annan utrustning än skrivprogram kompatibelt med andra skrivprogram och som har funktionen kommentarer.

Studenterna mailar sin text plus instruktionerna till hur texten ska skrivas. De inkomna texterna fördelas sedan på handledare som läser och lägger kommentarer i texten både vad gäller språk och struktur. Därefter mailar handledaren tillbaka den kommenterade texten till studenten.

Stor del av den handledning som idag utförs av Studieverkstan kan också ske via webben. Inte all handledning och inte på samma sätt som vid ett personligt möte. Handledning via webben har sina egna fördelar precis som personlig handledning har sina. En webbaserad studieverkstad kan nå många fler studenter och kan ge stöd som studenten kan ta del av i sin egen takt. Detsamma gäller för läraren som ger handledningen som kan utföra arbetet mer på egna villkor, både vad gäller tid och plats.

Det är på plats med min definition av mobilt lärande i just det här sammanhanget. I akademiska studier är skrivandet mycket viktigt, både som ett sätt att lära och för att visa sitt lärandet. Den mobila aspekten i lärandet jag vill fokusera på är därför den mobile studenten och den mobile läraren, inte det mobila redskapet i sig. En mobiltelefon, hur smart den än är, är inte optimal att skriva akademiska texter på. På en mobiltelefon kan du skriva korta meddelanden. Jag fasar inför tanken att sitta och knappa in så lite (eller mycket) som motsvarande en A4 på en mobil. Jag skulle bli tokig och jag skulle sakan överblicken att se texten. Läsa texter däremot tror jag moblien funkar bra till. Men det är en annan form av lärande. Ett mer passivt lärande i jämförelse med att skriva.

Det jag ser finns är många studenter som inte kan använda sig av den personliga handledning som Studieverkstaden kan erbjuda på bestämda och begränsade tider på en begränsad plats. Det gäller främst studenter som studerar på någon grad av distans, men även studenter med någon form av funktionsnedsättning, främst dyslexi där vare sig tiden eller kunskapen hos handledaren räcker i nuläget.

Den tekniska utrustningen jag ser behövs är inte särskilt mobil. Jag hoppas att studenterna fortfarande skriver på tangentbord tillräckligt stora för fingrarna och ser sin text på skärmar tillräckligt stora för att ge överblick. Det samma önskar jag de lärare som ska läsa studenternas texter. Mobiliteten ligger mera i tanken att kunna befria sig från det fasta rummet och den fasta tiden. Det behövs ingen särskild teknik alls inser jag. Det var väl ännu en vinst. Det kostar ingenting mer än att ändra sitt sätt att tänka! Det går att börja det här projektet omgående. Det krävs bara ett skrivprogram som är kompatibelt med andra skrivprogram och där det finns möjlighet att lägga kommentarer. Och det har ju alla. Det krävs också lärare att utföra handledningen. Där kanske flaskhalsen ligger.

Projektinstruktionerna kräver att vi utformar någon form av teknisk applikation. Den personliga handledning som ges i mötet ansikte mot ansikte (face-to-face) har stora fördelar men också den där inbyggda maktstressen jag nämnde tidigare. Korta (och då menar jag korta) filmer med instruktioner som täcker de frågor som handledare vet många studenter skulle bidra till än mer frigörande av tid och rum för Studieverkstan. Filmer anpassade även för mobila enheter. Det jag men min specifika kunskap kan bidra med är att uforma de instruktionsfilmerna så att de blir så hållbara som möjligt, i betydelsen att de tål att ses på, om och om igen. Den kunskapen har jag dels från mitt arbete med studenter med funktionsnedsättning, dels från mitt arbete med antigympa.

Ett par byxor med inbyggt tangentbord löser ju många problem för att kunna skriva mer mobilt. Då är det bara den lätta bärbara svävande skärmen kvar…

Bilden

Verksamheten är Studieverkstan på den högskola jag är verksam. Jag jobbar inte på Studieverkstan men i mitt arbete ingår att rekommendera och uppmuntra studenter med funktionsnedsättningar att använda sig av Studieverkstans tjänster. Jag själv utför samma tjänster till enskilda studenter med vissa funktionsnedsättningar. Min arbetsuppgift kallas mentor, coach, stödperson, allt beroende på vilket lärosäte jag utför uppdrag åt och vem jag pratar med.

Funktionen Studieverkstad har också andra beteckningar. Det kan också kallas Språkverkstad eller Skrivverkstad. Det kan finnas fler varianter som jag inte sett än. Studieverkstan hos oss erbjuder handledning i allt som har med akademiskt skrivande, talande och studieteknik att göra (Länk till Studieverkstans sida).

Till Studieverkstan vänder du dig som student för att kunna diskutera frågor runt att skriva, läsa, tala med en lärare i svenska, engelska eller retorik. När det gäller  inlämningsuppgifter av olika omfattning, allt från en seminarieuppgift till hemtenta och uppsats så ges handledning i alla faser av arbetet.

Bilden

Jag brukar framhäva fördelen med att redan i planeringsstadiet diskutera uppgiften. Det är så lätt att missförstå vad frågan/uppgiften går ut på. Naturligtvis skulle man kunna tänka sig att studenter diskuterade uppgiftens natur med läraren som gett uppgiften men så är ofta inte fallet och när så är räcker det inte alltid för att som student landa i förståelse. Det är inte ovanligt att student i kommuniktion med lärare upplever mötet som stressande och då är det inte enkelt att ställa de frågor som behövs eller förstå de svar som ges. Det behövs ingen funktionsnedsättning för det. Situationen i sig med sin inbyggda maktstruktur är funktionsnedsättande.

Studieverkstan är en något lugnare mötesplats, men bara något, tiden pressar. Studieverkstans verksamhet bygger på fysiska mötet i Studieverkstans lokal i biblioteket, på bestämda och begränsade öppettider. Begränsad är även tiden för mötet liksom längd på text att diskutera. Det finns tid för handledning som man bokar i förväg. Bokning sker via telefon mån-torsdag kl 9.30-10 samt när det är Öppen verkstad. Det man bokar tid för är handledning 30 min och tider för handledning är mån-onsdag kl 10-12 och tis-torsdag kl 14-16. När det är Öppen verkstad, måndagar kl 14-16 och torsdagar kl 10-12 kan man skriva upp sig på en lista på dörren in till rummet för en kvarts handledning.

Studieverkstan anordnar också öppna föreläsningar och har manualer att ladda ner och läsa om hur man skriver. På handledningstiderna kan man naturligtvis också diskutera texter man skrivit eller ta upp specifika språk- och skrivfrågor. Studieverkstan korrekturläser dock inte och maxlängden för text är tre sidor och texten ska lämnas in senast tre dagar innan mötet. Min erfarenhet från att ha iakttagit Studieverkstans lärare är att det är svårt att inte i förbifarten korrekturrätta texterna. Pennan liksom går av sig själv i att markera korrektur. Det är bra tycker jag. Själva ändringarna gör ju sen studenten själv.

Men man skulle också kunna vidga Studieverkstan i tid och rum…

Okej då, på Umeå univeristet kan man e-posta frågor till studieverkstaden, via kontaktformuläret.

Men, ingenstans, och det borde kommit fram nåt mer i alla fall med mina sökord, på Svenska högskolor/univeristet hittar jag den enkla lilla tjänst som jag vet skulle vara till så stor hjälp och bidra till utveckling och lärande i akademiskt skrivande.

Får väl ta och fixa till det då. Så att jag själv får klart min kurs i mobilt lärande och för att studenter ska kunna få tillgång till tjänsten. Snart!!! Jag valde ju den här idén av mina två för att den var lättast att genomföra och för att jag möter längtan och behovet så ofta. Den andra idén tror jag dock är mer lönsam, men vem vet det kanske den här också är. Fast jag ger ju bort idén här på webben. Om nu nån hittar den. Det är okej.

Men deras tjänster finns inte på webben. Bara ”live”, bundet i tid och rum.

Fingersättningen är bara lite bonus.

Nå, på Stockholms universitet finns både studie. och språkverkstad. Det var ordet språkverkstad jag sökte. Men jag gillar skrivarverkstad bättre. Skriva är nåt man gör. Och det är skrivandet jag vill att studenter ska kunna förbättra. Med fria verktyg. Verktyg som bygger på eget lärande. Verktyg i en verkstad. Så klart. Fast skrivarverkstad och skrivverkstad verkar användas mest i andra studiemiljöer än de akademiska där jag befinner mig. Spela roll.

Webbaserad skrivarverkstad då? I mitt slumpmässiga googlande hittade jag ett chattrum på Skövde högskola, ett virtuellt mötesrum. Men där kan man ju bara prata med lärarna när lärarna är där. Mobilt så pass att du inte behöver ta dig till skolan. Men tiden är tvingande. Jag vet den skapande kraften i samtal men jag vet också pressen på studenten att förstå, fatta, fixa till i det ögonblick som passar läraren. Jag vill ha en skrivarverkstad obunden av tiden.

Jag letar vidare. Umeå universitet då? Nähä. Vad ska jag söka på för att slippa leta systematiskt? Webbaserad studieverkstad? Oj, vad snabb googles sökspindlar är ikväll. Mitt förra inlägg, skrivet för en kvart sen ungefär, kommer upp som första sökresultat.  Där nånstans hittar jag också Högskolan på framkant, den i Skövde, som har en studieverkstad på webben! (Presentationsfilmen är 6.20 min). Lite för lång film för min smak och det är ju både bra och dåligt att de inte har de funktioner jag är ute efter. Fotona som illusterar texten får de ta och göra något åt. Ska man illustera med en bild anser jag att bilden bör ha något med texten att göra. Och varför alla dessa bilder på studenter med en laptop direkt i knäet! Det är ju varning på att ha laptopen direkt mot kroppen. Man ska ALLTID ha nåt emellan! Hallå! Såna bilder ska det inte vara på mina filmer. Dessutom ska filmerna vara kortare. Men himla bra att Skövde har filmer där man t ex visar hur man tar bort sidnummer på framsidan och får ordning på resten av numreringen.