Det klassiska sättet att mäta vattenståndet i världshaven är med tidvattenmätare i världens hamnstäder. Det finns en hel del problem med den metoden. Dessa mätningar ger bara skillnaden mellan hav och land. För att få fram havsytans variationer måste man först dra bort hur landytan rör sig. I norr reser sig ju landet fortfarande efter att ha varit nedtryckt av ett tjockt istäcke. Delvis kompenseras detta genom att land längre söderut sjunker i stället. Land i städer kan dessutom sjunka av tyngden av alla byggnader där.
Ett modernare sätt att mäta havsytans nivå är via satelliter. Det finns problem med den metoden också. Havet är ju nästan aldrig stilla, utan ytan brukar krusas av vågor, vilket gör att nivån ändras hela tiden. Dessutom är det naturligtvis tekniskt svårt att exakt mäta med millimeterprecision från ett avstånd på hundratals mil. Endast genom att räkna ut medelvärden från åtskilliga satellitmätningar påstår sig experterna kunna få tillräcklig precsion, vilket är några millimeter. Vi får hoppas att de har rätt i detta verkligen ger tillräcklig precision.
Analysen av satellitmätningarna har nyligen uppdaterats. Det kan ju vara intressant att titta på den, särskilt som det förekommer uppgifter om att havsytans ökning har accelererat:
Ökningstakten för havsytan har, visar dessa data, faktiskt minskat, och inte ökat! Brottet i trend skedde ungefär år 2004. Under perioden 1993-2004 var trenden ungefär 3,5 millimeter per år. Därefter har den varit cirka 1,2 millimeter per år. Den som påstår att takten har ökat, kan inte gärna ha tittat på verkliga data från den verkliga världen.
Det tycks också finnas en årstidsvariation i dessa data, som alltså är genomsnitt för alla världhav. Jag kan tänka mig åtminstone två möjliga orsaker till denna årstidsvariation. Dels är det ju en rejäl assymetri mellan jordens två halvklot. Det södra är nästan bara oceaner, medan det norra är ungefär hälften hav och hälften land. Dels är jordbanan avlång, så att solstrålningens intensitet är större när det är vinter på norra halvklotet och sommar på södra, jämfört med när det är sommar på norra halvklotet och vinter på södra. Bägge dessa faktorer gör att uppvärmningen av världshaven varierar under årets lopp. Havens medeltemperatur, å sin sida, avgör hur mycket plats de tar, och därmed hur högt upp ytan når.
Varför stiger världshaven alls, förresten? Möjliga orsaker är bland annat uppvärmning av vattnet och smältvatten från glaciärer. Det finns också forskare som påstår att jorden årligen träffas av massor av mikrokometer, som då tillför vatten. Data från tidvattenmätarna visar att havsytan steg monotont under hela 1900-talet, trots att temperaturberäkningarna visar på decennielånga avbrott i uppvärmningen av atmosfären.
Det påstås ofta att de små örikena Maldiverna och Tuvalu är på väg att slukas av havet. Då är det ju intressant att se vad satellitmätningarna säger om havsnivåerna i närheten av var dessa två länder ligger.
Vi börjar med Maldiverna:
Eftersom det helt tydligt finns en årstidsvariation här, har jag anpassat en funktion som är en kombination av en rät linje och en harmonisk svängning med en period på ett år. Linjen har en lutning på 2,4 millimeter per år och svängningen en amplitud på 9,3 millimeter per år.
Ett forskarlag under ledning av Nils-Axel Mörner har besökt Maldiverna och letat bevis för hur havsytan har varierat där under århundrandena. De hävdar att havsytan vid Maldiverna föll mycket snabbt med ett par decimeter ungefär år 1970. Om den så sedan stiger med 2,4 millimeter per år, borde den i slutet av detta århundrade kunna vara på samma nivå som före 1970.
Och så Tuvalu då:
Här är en harmonisk svängning inte en lika bra approximation till årstidsvariationerna som för Maldiverna. Den linjära delen av funktionen har en lutning på 7,9 millimeter per år. Den stora dalen år 1998 beror på den kraftig El Niño som inträffade då. Tuvalu ligger nämligen i en del av världen där havsströmmarna från Sydamerika mot Australien och Indonesiean passerar. El Niño och La Niña är bland annat variationer i dessa havsströmmar.
Hur farligt är det då för Maldiverna och Tuvalu att havsytan stiger?
Dessa småriken består av korallöar, alltså korallrev som sticker upp ovanför havsytan. Uppskattningar av hur snabbt korallrev kan växa varierar mellan 0,6 till drygt 400 millimeter per år, beroende på förhållanden och plats. En tillväxt på flera centimeter per år borde inte vara något problem för det mesta. Även om dessa korallöar inte klarar av att växa ett dugg i framtiden, kommer det att ta flera hundra år innan de är helt dränkta, förutsatt att havsytan fortsätter att stiga i ungefär samma takt. Påståendena att Maldiverna och Tuvalu skulle vara på väg att slukas av havet verkar stå på minst sagt skakig grund. Å andra sidan visar befolkningsstatistik att dessa två länder hör till världens mest tätbefolkade. Kanske det är ett större problem än stigande havsnivåer?
