Göteborgsposten presenterar idag två intressanta inlägg som avslöjar vindkraftsanhängare.

Björn Törnvall och Jonny Fagerström kan till exempel berätta att Göran Sidén och Jonny Hylander, som utger sig för att vara oberoende, vindkraftsvänliga forakare i själva verket sitter med fingrarna djupt ner i syltburken.

Egentligen är det väl märkligt att vindkraftsanhängare utan undantag också tycks vara kärnkraftshatare. Törnvall och Fagerström tar upp detta, liksom Ulf Lindblom.

Det är inte bara det att vindkraftsanhängarna jämt och ständigt uttrycker sitt hat mot kärnkraften. Deras angrepp är dessutom väldigt osakliga.

Kärnkraften beskrivs till exempel som otroligt farlig, fast statistiken visar att den är ett av de säkraste energislag vi har tillgängliga. Stora olyckor är oerhört sällsynta. Dödsfallen till följd av kärnkraftsolyckor är få. Det värsta haveriet i den civila kärnkraftens historia har bara kostat 55-60 människor livet, enligt IAEA och WHO, som tillsammans har undersökt följderna av härdsmältan i Tjernobyl.

Kärnkraftshatarna basunerar ut hur fruktansvärda följderna var av härdsmältorna i Fukushima. De tiger om de fruktansvärda följderna av den jordbävning och de tsunamis som orsakade härdsmältorna. Det händer till och med att de försöker antyda att alla dödsfallen i naturkatastrofen orsakades av härdsmältorna.

Fakta är att ingen har dött av radioaktiva utsläpp i Fukushima med omnejd. Två anställda på verket dog tydligen i en av explosionerna som blev följderna av skadorna på reaktorhärdarna. Jämför detta med ungefär 15000 döda som dödades av tsunamis.

Det är ingen naturlag att den som gillar vindkraft ska hata kärnkraft. Fast sambandet följer väl av att kärnkraften är ett stort hot mot vindkraften. Kärnkraften ger billigare el än vindkraft. Kärnkraft ger mycket säkrare elleveranser än vindkraft. Kärnkraft ger mindre miljöpåverkan än vindkraft. Bara när det gäller antal dödsfall per producerad GWh är vindkraften kanske lika bra som kärnkraften.

Vi har faktiskt ingen anledning att slösa bort pengar på usel vindkraft när vi kan få säkra elleveranser med kärnkraft. Byggandet av nya och moderna kärnreaktorer i Sverige borde starta genast!

Lise Nordins senaste strunt, som jag kommenterade tidigare, har nu också bemötts av nätverket Nuclear Power Yes Please.

Det finns inte så mycket att tillägga. Statistiken från IAEA visar till exempel att Nordin inte direkt har helt rätt när hon påstår att världens kärnkraft håller på att avvecklas.

Miljöflummare är ju personer som utger sig för att värna miljön fast de ständigt kommer med förslag som är dåliga för både miljö och människor. Lise Nordin är en typisk miljöflummare. Förmodligen är varenda miljöpartist miljöflummare.

Just i inställningen till vindkraft och kärnkraft syns skillnaden mellan riktiga miljövänner och miljöflummare extra tydligt. Riktiga miljövänner är för kärnkraft och mot vindkraft. Miljöflummare är för vindkraft och mot kärnkraft.

Vi riktiga miljövänner är inte för kärnkraft för att den är perfekt. Vi är för den för att människor behöver energi, för att den är säker, för att den kan ge kontinuerlig elleveranser med få avbrott och för att den kan göra det med relativt liten miljöpåverkan. För vindkraften är det tvärtom. Dess miljöpåverkan är stor, den är opålitlig och ger inga elleveranser som är värda besväret.

Miljöflummare som Lise Nordin har aldrig några sakargument för att sina påståenden. Hur skulle de kunna det? De lever ju i en fantastivärld och struntar i vetenskap, förnuft, sans, vett och ekonomiska realiteter. De struntar väl också i vilka hemska följder deras förslag skulle ha på människor och natur om förslagen genomfördes. Eller också begriper de och är i grunden människohatare som vill mänskligheten illa.

Värda att lyssna på och ta på allvar är miljöflummarna i alla fall inte.

Jag erkänner att jag inte begriper vad som pågår i Lise Nordins hjärna. Det verkar i alla fall inte vara någon tankeverksamhet som är förankrad i verkligheten. Vilket ju är allvarligt, eftersom hon är energipolitisk talesperson för Miljöpartiet, ett av riksdagspartierna. Ett parti som eventuellt, dessutom, skulle kunna ingå i en regering efter nästa val, om olyckan är framme.

Idag är hon igång igen.  Som så ofta tidigare, handlar det om hur hemsk kärnkraften är, enligt henne.

Som vanligt slirar hon betänkligt med fakta. Världen är på väg att avskaffa kärnkraften, hävdar hon. Det internationella organ som har till uppgift att samla in fakta och information om kärnkraft, IAEA, är av en annan åsikt. Där spås att kärnkraftens elproduktion kommer att öka de närmaste årtiondena. Statistiken säger att 62 reaktorer är under byggnad och 5 är avstängda för lång tid (och på obestämd framtid?). Fast dessa 5 är väl reaktorer som ägarna antagligen räknar med att starta igen. En klick på statistiken över permanenta stängningar visar att 40 reaktorer har tagits ur bruk sedan 2003, varav 13 ifjol. Av dessa 13, slogs 5 ut av tsunamis, som torde vara bekant. Partiella härdsmältor drabbade 3 av de 5, vilket var mumma för kärnkraftshatarna. Tittar vi däremot på fakta, ledde inte dessa 3 partiella härdsmältor till särskilt mycket skada, speciellt jämfört med vad jordbävningen och alla tsunamis ställde till med.

Japan stänger i dagarna ner den sista av 54 reaktorer, påpekar Nordin. Helt rätt, i och för sig, men hon får det att verka som om de kommer att förbli avstängda. Något beslut om permanent avstängning finns inte! Meningen är att säkerheten på reaktorerna, i alla fall de som inte är för svårt skadade av jordbävning och tsunamis, ska ses över och sedan ska de startas igen. Japan behöver nämligen elen från dessa reaktorer. Som läget är nu, råder elransonering samtidigt som landet måste importera stora mängder olja för att köra sina oljeeldade kraftverk. Om Nordin vore miljövän skulle hon vara oroad över detta och hoppas att de japanska kärnkraftverken kan tas i drift så fort som möjligt. Men nu är hon ingen miljövän, utan en miljöflummare.

Vidare påstår hon att den förnybara energin i världen växer fortare än kärnkraft och kolkraft tillsammans.

Vad har då IEA att säga om det? IEA, som inte ska förväxlas med IAEA, samlar in fakta, statistik och information om världens energianvändning och -produktion. Den senaste tillgängliga statistiken är tydligen från 2009. Jag får det till att biobränslen, geotermik, olika former av solenergi, vind och tidvatten tillsammans stod för 578653 GWh elektricitet detta år. Vilket var 2,87 % av all elproduktion.

Visst ska vattenkraft också räknas in bland de förnybara energislagen. Med sina 16,5 % av världens elproduktion är den dessutom det största, förnybara energislaget. I princip är väl miljöflummarna emot utbyggnad av vattenkraft också? Åtminstone har några av dem uttryckt ilska mot ett stort vattenkraftsprojekt i Indien.

Hur som helst finns det inte hur många floder som helst att dämma upp och använda för elproduktion. Där finns en övre gräns. Likaså finns en övre gräns för hur mycket biobränslen som går att använda, innan världens skogar och livsmedelsproduktion börjar fara illa. Kvar är då geotermisk energi, vindkraft och solenergi, där maxtaket för utbyggnad borde vara långt borta. Dessa som alltså står för en bråkdel av de 2,87 procenten totalt för de förnybara. Vilket verkar troligast: Att det med omedelbar verkan går att avveckla sol och vind? Eller att det omedelbart går att avveckla kärnkraften, som står för 13,3 % av elproduktionen?

Jag förmodar att det förnuftiga svaret här skiljer sig från miljöflummarnas svar?

Sol och vind har kunnat växa snabbt för att de startade från noll. De har inte nått upp till några nivåer som är nödvändiga. De kan utan vidare fasas ut. Kärnkraften behövs däremot.

Om så sol och vind ökar med 50 % varje år, tar det 12 år innan de når upp till kärnkraftens nuvarande nivå. Och vid det laget har kärnkraften ökat, enligt IAEA:s prognoser. Finns det ens ekonomiska förutsättningar för att sol och vind ska kunna växa med 50 % per år? Finns där tillräckligt med material och plats? Hur skulle världen se om en sådan tillväxt blev verklighet? Solpaneler och vindsnurror nästan överallt kanske? Hur miljövänligt är det?

För övrigt så förekommer inte klimatutsläpp någonstans i världen. Klimat är medelväder över en lång tid, vanligen minst 30 år. Några klimatutsläpp som behöver minskas finns alltså inte.

Fast antagligen menar Nordin utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Det finns ingenting som tyder på att sådana utsläpp måste börja minska inom en överskådlig framtid. Några negativa effekter av sådana utsläpp har inte kunnat påvisas, förutom att marknära ozon ställer till besvär för djur och växter.

Vill vi drastisk minska koldioxidutsläppen utan att orsaka en enorm energibrist i världen, är dessutom en storskalig utbyggnad av kärnkraften den enda möjligheten.

Nordin ägnar sig naturligtvis också åt det för miljöflummare så typiska hyckleriet. Hon tycker inte om att skattebetalarna får stå för konsekvenserna av en härdsmälta. Fast det är bara när det gäller just kärnkraft hon tycker det är illa att skattebetalarna står för kostnaden för en stor olycka. Om en vattenkraftsdamm brister, till exempel, får det sannolikt förödande konsekvenser. Kostnaderna får sannolikt skattebetalarna stå för. Varför invänder inte Nordin mot det? Borde hon inte kräva att vattenkraften avvecklas?

Stora olyckor kan inträffa med andra typer av elproduktion också, men det saknar betydelse för Sveriges del. I Sverige kommer ju det mesta av elen från kärn- och vattenkraft.

Elproduktion är så viktigt för samhället att staten antagligen bör ta ansvar för sådant som att betala för följderna av stora olyckor. Sådana är ju trots allt oerhört osannolika. Vattenkraftsdammar brister sällan. Kärnreaktorer drabbas sällan av olyckor som leder till farliga halter av radioaktivitet. Små olyckor är desto vanligare, som att vindkraftverk havererar. Där är dock följderna små och ägarna får själva stå för kostnaderna.

Lise Nordin är ett bra exempel på varför de andra riksdagspartierna bör strunta i Miljöpartiet. Och varför väljarna vid nästa val bör se till att vi slipper se partiet i Sveriges riksdag mer.