Maria Wetterstrand har lämnat posten som Miljöpartiets språkrör, men fortsätter tydligen att försöka lägga sig i politiken i alla fall. Och i sann miljöpartistanda tycker hon att det är bara att strunta i vetenskapen och upprepa samma felaktiga påståenden som vanligt.

Det blir till exempel inte mer sant för att det upprepas gång på gång att klimatförändringar leder till mer extremväder. Det är ju till och med absurt att påstå att alla klimatförändringar leder till mer extremväder. Det finns alltså aldrig någonsin någon form av klimatförändringar som leder till mindre extremväder?

En gång i tiden löd påståendet att global uppvärmning leder till mer extremväder. Det var inte mer sant det, men i alla fall inte lika vettlöst som att påstå att (alla) klimatförändringar leder till mer extremväder. Fast det är inte särskilt gångbart längre, när det är helt klart att den globala uppvärmningen har tagit en lång paus och att det är oklart när den kommer att starta igen. Och om det kanske kommer en lång period av global avkylning först.

Som exempel på detta ökande extremväder kommer i alla fall Wetterstrand med ett påstående jag inte har sett tidigare: Att Australiens ekonomi och jordbruksproduktion förstördes av extremväder. Hon säger inte exakt när, bara att det var häromåret. Vilket ju gör att det verkar sammanfalla med den globala finanskrisen som drabbade alla länder i världen. Försöker kanske Wetterstrand egentligen hävda att finanskrisen orsakades av extremväder? I alla länder samtidigt?

Vad gäller Australiens jordbruksproduktion, finns till exempel statistik för flera år för veteproduktionen på Wikipedia. Just för Australien varierar produktionen rejält, nästan år från år. Det är inte så konstigt, för nederbörden i Australien styrs helt av ENSO, alltså havströmmar och vindar i södra Stilla Havet, Då och då avviker dessa åt ena eller andra hållet då det inträffar El Niño eller La Niña. Detta har ingenting med utsläpp av växthusgaser att göra, och därmed har inte heller variationerna i Australiens jordbruksproduktion med utsläppen av växthusgaser att göra.

Det blir heller inte mer sant för att det upprepas gång på gång att Maldiverna riskerar att slukas av stigande hav. Jag förmodar att det är helt otänkbart att Wetterstrand och andra klimathotsstroende skulle ta och sätta sig in i hur korallrev och korallöar fungerar? För om det gjorde det, skulle de ju tvingas erkänna att det inte finns någon saklig grund alls att hävda att korallöar kommer att slukas av stigande hav.

Miljöaktivister gillar att påpeka att världens länder i dagens värld använder ändliga resurser för ekonomisk tillväxt. Mer eller mindre klart uttalar de sedan uppfattningen att detta naturligtvis inte kan fortsätta. Vi måste lägga om samhället och utvecklingen.

Vi måste inte alls lägga om, om dessa ändliga resurser räcker oerhört lång tid! Det vill miljöaktivisterna inte låtsas om. Nästan aldrig gör de några analyser av hur länge dessa ändliga resurser kan tänkas räcka. Det är väl bara för fossila bränslen och fosfor de gör sådana analyser, och då bara för att dessa verkligen är resurser som kan förväntas sina inom en tidsrymd som är överblickbar för människor.

Miljöaktivisterna räknar heller nästa aldrig med att världen faktiskt utvecklas och att det är långt ifrån säkert att vi måste återvända till urgamla tekniker, som vindkraft, för att ersätta de fossila bränslena när dessa börjar att sina.

Vem kunde för hundra år sedan förutsäga hur världen skulle se ut nu? Vem kunde förutsäga datorer, Internet, mobiltelefoner, raketer, kärnkraft, och allt som vi anser vara naturliga inslag i dagens värld? Knappast någon. Enstaka personer kunde i och för sig vara och nosa på något enstaka framsteg, men ingen förutsåg i närheten av allt.

Varför ska vi då tro att vi kan förutsäga hur världen kommer att se ut om hundra år? Kanske finns då energislag som vi inte ens kan drömma om idag. Kanske har vi flyttat ut till andra himlakroppar. Kanske, kanske, kanske. Spekulera kan vi, men inte göra några vettiga förutsägelser. Ändå försöker miljöaktivisterna bedöma framtiden efter dagens teknologi och samhällen.

Det är ju en av de viktigaste anledningarna till att de flesta miljöorganisationer idag är ett hot mot mänskligheten, mot miljön och mot naturen. Lyssna inte på dem, är det bästa rådet att ge till världens makthavare.