Sverigedemokraternas stöd har under det senaste året nästan konstant legat över fyraprocentspärren.  Om det vore val idag skulle Sverigedemokraterna komma in i riksdagen. Inte nog med det, så som det ser ut i opinionsundersökningarna skulle de dessutom få en vågmästarroll. Sverigedemokraterna skulle alltså bli en maktfaktor i Sverige, inte bara ett betydelselöst Kalle Anka-parti – vilket är lite motsägelsefullt med tanke på politiken partiet förespråkar och åsikterna partiet står för (Arbetslösheten är muslimernas fel, bristerna i sjukvården är muslimernas fel, brottsligheten är muslimernas fel, den regniga sommaren är muslimernas fel, jag slog just i tån och det är muslimernas fel, när man köper ett bröd på ett fint bageri och sen kommer hem och upptäcker att det innehåller kummin – som är jätteäckligt – är det muslimernas fel.).

Palme sa att man bör kalla saker vid deras rätta namn. Det håller jag med om. Låt oss försöka göra det med Sverigedemokraterna.
Sverigedemokraterna är ett främlingsfientligt parti vars politik går stick i stäv med en av demokratins grundpelare, nämligen synen på alla människors lika värde. Sverigedemokraterna är fyllt till bredden (halvsanning; de lyckas faktiskt inte fylla många av sina platser i kommunfullmäktige runt om i landet) av hatfulla rasister, vars sätt att göra skillnad på folk och folk utan några större problem kan liknas vid de skillnader som de styrande i 1930-talets Berlin gjorde mellan folk och folk. Sverigedemokraterna ljuger och överdriver för att få fram sitt budskap och döljer sitt människohat genom skicklig retorik och ständiga upprepningar av en uppenbar lögn: “Vi är inte rasister”. Sverigedemokraterna förenklar svåra samhälleliga strukturer och reducerar viktiga, mångfacetterade och vitt skilda problem och frågor till att bara handla om en sak – invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet.
Sverigedemokraterna är demokratins baksida. De är priset vi får betala för att vi lever i ett samhälle där alla får komma till tals –  även de största idioterna.

Det fina med demokrati är att vi tillsammans kan göra skillnad och visa världen och varandra att vi inte tänker bada i Sverigedemokraternas gödselstack av rädsla, ignorans, okunskap, idioti och hat. Som medborgare i demokratin Sverige anser jag att det är ens förbannade plikt att inte vara så korkad, hatisk och opåläst att man röstar på Sverigedemokraterna.
Som medborgare i demokratin Sverige är det ens förbannade plikt att ta sig till vallokalen den 19 september och rösta mot rasism och oförståelse.

Krönika publicerad i Ergo.

Istället tar jag tag i en ny vecka.

Idag ska jag äta lunch med en vän, men varför skulle ni bry er om det lixom?

Sen tog jag upp boken ur väskan och funderade på att ta bort pappersomslaget så att folk i kollektivtrafiken och på skolan inte ser vad jag läser.

Slutligen rodnade jag i min ensamhet över hur våldsamt självmedvetet och löjligt det är att skämmas över att man läser Dan Brown.

…

Läste Dagens Nyheter (A-delen) på bussen till skolan.

Men…

Klockan elva idag blev jag färdig med tentan. Jag kommer förmodligen inte få ett särskilt högt betyg, men jag är nästintill 100 procent säker på att jag klarat den.

Dessutom…

Är det det löning idag, jag är helt ledig från skolan fram till på tisdag och har kommit ikapp med med allt som släpat efter under tentaplugget.

Till sist…

Vill jag bara klargöra att jag absolut inte var löjligt lättirriterad i det här inlägget. Jag står för vartenda ord.

Återkommer efter den så får vi se om jag fortfarande känner likadant.

Ni känner igen typen. Människor som plötsligt utbrister ”Världens bästa sak har hänt! Jag är så glad!!!!!!” i sina statusuppdateringar, men självklart inte berättar vad det är som har hänt. Ånej, så lätt ska det inte bli. De här uppmärksamhetstörstande jävla fjantarna förväntar sig nämligen att vi som råkar vara deras ”vänner” på Facebook ska vara så in i helvete nyfikna på vad som händer i deras patetiska ursäkter till liv att vi genast kastar oss över kommentatorsfältet och ber om en förklaring.

Är det inte oerhört självgott att förvänta sig att ens ”vänner” ska ägna sin tid åt att försöka luska vad det är man vill berätta, istället för att bara säga vad som har hänt?

Är det inte dags att rensa bort alla ”vänner” som statusuppdaterar på det här löjliga sättet?

Slut på meddelandet.

Jag är själv alldeles fantastiskt duktig på att inte göra de saker som jag borde göra. Jag sitter ofta i soffan istället för på biblioteket och läser hellre bloggar än kurslitteratur. Det har hänt – både en och tjugo gånger – att jag plötsligt blivit ”sjuk” på fredagsmorgonen och tagit långhelg.

Detta beror inte på att jag är en skön ta-dagen-som-den-kommer-hippie.

Det beror på att jag är en slö jävel.

Inte nu längre. Tacka tentastressen för det.

Vad är det för jävla verklighetsfrånvänd skitsak att säga?

För det första är det rent ljug. Alla människor som sagt detta till mig lever på ett sätt som kräver struktur och anpassning. Vare sig de pluggar eller jobbar är de bundna av planering, av deadlines eller av att de helt enkelt måste vara på plats A vid olika bestämda tidpunkter. Då tar man inte dagen som den kommer, man tar dagen så som den serveras till en.

För det andra är den livssynen bara ett fegt sätt att frånsäga sig ansvar. Det är lata människors sätt att ursäkta sin egen oförmåga att fullfölja sina förpliktelser, vare sig det är gentemot sig själva eller andra.

Att strunta i att gå till jobbet för att man är lite trött eller att skita i att plugga för att solen skiner innebär inte att man ”lever i nuet”.

Det innebär bara att man är oduglig.