Livet flyter sakta vidare med en massa tankar snurrandes. Mycket att fundera på inför framtiden och jag kan ju inte påstå att min fibro mår bättre av allt som händer just nu + att hösten satt i med besked = värken blir ännu värre pga väderomslag och busväder.

En ljusglimt är i alla fall att jag och sambon kommer bättre överens igen och kan prata sansat om framtiden. Känns skönt.

Finns inte så mycket mer att berätta just nu, så jag säger hej för denna gången. Kramis till er alla som fortfarande troget besöker mej  (trots att jag själv mest sitter hemma och kurar utan att gå några bloggpromenader.) Det blir nog bättre både med bloggande och bloggpromenader när oron och tankarna skingras lite längre fram

GRATTIS PÅ 9-ÅRSDAGEN världens bästa storebror

Grattiskramar i massor från mamma och lillebror

Nu är det offentligt, så nu kan jag berätta här vad som hänt.

Jag och sambon ska separera! Min ring åkte av för ca 2 månader sen och idag (äntligen) tog han av sin också. Vad som hände och varför, tar jag en annan dag (åtminstone delar av det, tänker inte hänga ut varken mej eller sambon helt – jag har även barnen att ta hänsyn till). Men nu kanske alla lättare förstår varför jag inte varit och bloggat eller kommenterat på länge. All den lilla energi jag haft, har gått åt till att försöka orka vara under samma tak som honom och samtidigt orka vara en så bra mamma som möjligt.

För barnens skull kommer vi att bo ihop ett tag till, vi ska skiljas som vänner och för att klara det, måste vi först börja bygga upp vänskapen från grunden igen (den raserades helt under sommaren). Nu när vi äntligen kommit överens, hoppas jag vi ska kunna prata med varandra lättare igen (det verkar funka bättre redan ikväll efter att hans ring åkte av ). Vart och när jag flyttar, är inte bestämt än, vi tar en dag i taget och ska göra allt för att barnen ska få det som är bäst för dem! Det enda vi har bestämt är att barnen bor hos mej och han får träffa dem så ofta han och de vill! Vi kommer även umgås med varandra då och då för barnens skull. Har vi varit ett par i 10 år och en gång varit varandras bästa vänner, finns ingen anledning att hata varandra och göra barnen illa  (ja det låter säkert hemskt optimistiskt, men hänger det på mej, blir det så! Jag har en skilsmässa bak mej – dock utan barn -och vi är fortfarande vänner)

Japp det var allt jag hade att berätta i detta ”pressmeddelande”.

Kramis och tack till alla er som inte glömt bort mej trots min långa frånvaro och dåliga uppdateringar

(”Mia finn” – ska va schysst o inte skriva ut ditt riktiga namn – nu har du kanske din chans igen *ASG* ja jag vet att du är här och läser då och då – jag ser varifrån folk kommer som är här )

Känner att det är på tiden jag ger ett livstecken ifrån mej igen.

Jag har inte haft varken ork eller lust att blogga eller läsa o kommentera hos andra på länge. Mitt liv är väldigt turbulent just nu (alla som har mej på facebook känner nog till det vid detta laget)

Jag kommer inte gå in på det ytterligare här, eftersom jag – till skillnad mot fb – inte själv kan välja vilka som läser min blogg.

Men jag mår ok och barnen mår bra och det handlar inte om någon dödlig sjukdom eller nåt sånt.

Ska försöka bli bättre på att höra av mej till er som jag tidigare regelbundet besökte bloggar hos (samma personer som brukade kommentera här när jag skrev innan). Det kan ta en tid till innan jag känner att jag orkar med det, men jag dyker upp en vacker (elller varför inte regning) dag igen

Ps) för alla som ev undrar hur det går för mej och mina pengar från försäkringskassan, så är det nu uppe i förvaltningsrätten…… fortfarande inte ett enda öre sen oktober förra året – inte så konstigt kanske att hela livet brakar samman i en sån situation…..

Truth is, everybody is going to hurt you; you just gotta find the ones worth suffering for… and true friends really are worth suffering for and patiently waiting for ???

Tänker på er idag, pappa och ”mormor”. Idag var eran dag. Det är det fortfarande, men skillnaden är att jag inte kan ringa och säga grattis….

Ja jag är verkligen en usel bloggare! Jag har nog helt enkelt blivit för lat….

Det är lättare att bara skriva nån rad på facebook än att försöka få till ett helt inlägg, så om du vill få liiiite tätare uppdateringar, kan du lägga till mej på din vänlista på facebook.

Jag heter samma där som här - enklast så  

Nån som är sugen på en korv eller två?

 Tjing för nån av de yttersta i så fall….

Det blir inget av med Victorias och Daniels bröllop! Inställt i sista stund – precis som det brukar bli när det är något man verkligen sett fram emot.

Idag skulle vi in till stan och njuta av trängseln o kanske inte kunna se nåt, men åtminstone höra hovklappret från cortegen och känna festyran i stan. Men det satt Mr Fibro tvärstopp för. Han kallade för säkerhets skull in Herr Migrän som extra förstärkning - ifall min envishet skulle överglänsa hans försök att sabba denna dag….

Tur det sänds på tv och om migränen sätter stopp även för det, kan jag i värsta fall spela in och se det senare. För jag SKA se det – på ett eller annat sätt