– Vi kan inte borra så långt ner. Det djupaste som någonsin borrats är 13 kilometer. Det gjordes på Kolahalvön, men där är jorden hård, kall och gammal. På Island har de borrat ner i flytande lava på 2 kilometers djup men det blev ingen vulkan. Om trycket är så högt att det håller på att bli ett utbrott spelar det ingen roll om man borrar eller inte, säger Björn Lund, seismolog vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.

Den så kallade svarta lådan består i realiteten av två lådor som dessutom är orangefärgade för att synas bra. Den ena lådan, Cockpit Voice Recorder, registrerar ljud och den andra, Flight Data Recorder, flygdata.
I moderna flygplan registrerar dessa lådor många parametrar med olika tidsintervall. Eftersom dessa registreringar i många fall sker väldigt ofta och att det dessutom befinner sig minst ett tusental flygplan i luften samtidigt blir det mycket data att hantera. För att kunna använda sig av annan teknik, till exempel satelliter, måste man kunna visa att risken att förlora information är acceptabelt liten. En sådan ändring av teknik måste alltid gå genom en certifieringsprocess som är både krånglig och tidskrävande. I dagsläget är nog den ”svarta lådan” det bästa verifierade datalagringsmediet för flyget. Dessutom är det ovanligt att man inte hittar lådorna efter ett haveri.
Det är faktiskt så att en del data som används av flygbolagen redan idag sänds via satellit och tekniken går ju som bekant framåt. Jag är övertygad om att systemutvecklare konstant tittar på vad som är den effektivaste metoden att registrera och bevara data för att kunna finna orsaken till haverier, säger Bo Eriksson, flygteknisk specialist på Transportstyrelsen.

– Forskare har letat mycket efter sådana samband, utan att kunna befästa några. Det finns ingen korrelation mellan årstid och jordbävningar. Chile ligger ju dessutom på södra halvklotet och där är det ju sommar nu, säger Björn Lund, seismolog vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.

– Järn, som är huvudbeståndsdelen i stål, förekommer i två olika atomanordningar, det vill säga att atomerna är packade på olika sätt. Vid låga temperaturer ferrit och vid högre temperaturer austenit (ferriten återkommer i närheten av smältpunkten). Ferriten blir magnetisk under den så kallade Curie-temperaturen, som för rent järn är 770 C. Austeniten är omagnetisk ända till långt under rumstemperatur. Genom legeringstillsatser, till exempel nickel eller mangan, kan stålet göras till austenit även vid rumstemperatur och blir då omagnetiskt. Om det är detta som används i Kockums smygande ubåt vet jag dock inte, säger John Ågren, professor i metallografi vid KTH.

– Det är en propeller som driver en liten generator som driver duschmunstycket LED Shower, säger Lukas Löfgren, pressansvarig Teknikmagasinet.

Martin Lindgren, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, svarar:
– Det är laser och inte någon lysdiod. Det finns så kallade diodlasrar, med det är inte samma som lysdiod. Jag har inte någon praktisk erfarenhet av det som ”Uffe” beskriver, men det kan mycket väl vara så att man kan ändra uteffekten på det sättet som han beskriver – men man gör det på bekostnad av laserns livslängd och/eller tillförlitlighet. Man förstör ju en komponent som har en funktion.
Jag vill väldigt starkt uppmana att inte pyssla med det som ”Uffe” beskriver. Det är lätt hänt att olyckor sker, och när dom sker så kan det ge förödande konsekvenser. Det är helt enkelt en mycket dålig ide med tanke på strålsäkerheten.

Håkan Sundquist, professor i brobyggnad vid KTH i Stockholm svarar:
– När man beskriver en bro, brukar man främst titta på det material som används för att bära lasterna från trafiken i brons längdriktning. Sedan kan det ofta vara andra material som används för att åstadkomma den yta som man kör på. Detta material är oftast betong även om betongen i sin tur bärs av stålbalkar.

När man talar om en bros storlek brukar man mena längden hos det största fria spannet, inte brons totala längd.

Här kommer några exempel:
Den längsta stålbron i Sverige är Högakustenbron med en total längd av 1867 m och största spann 1210 m. För denna bro är även däcket av stål.
Den längsta bron helt i Sverige är Ölandsbron 6072 m och med största spann 130 m. Denna bro är helt i armerad betong.
Öresundsbron (som ju inte helt ligger i Sverige) har en total längd av 7845 m. Den är byggd i två olika delar kan man säga. Det stora spannet (högbrodelen) över fartygsrännan har en längd av 490 m och är nästan helt av stål liksom spannen närmast, även om däcket för bilarna är i betong. Längden av denna del är 1092 m. Resten av bron är vad man kallar en samverkansbro där betong och stål samverkar om att ta upp lasterna från väg- och järnvägstrafik.

Burj Khalifa, Dubai.

– 828 är förenligt i en högre stabilitet, det handlar om fullbordan. Lägger du åttorna ner så du får du evighetssymbolen. Ser man på talet är det också förenligt i en samhörighet. Förenligheten mellan himmel och jord. En öppning mellan himmel och jord kan man säga. Om man ska titta på siffran, vad den markerar, kan jag säga att de har tänkt till ordentligt. I Mellanöstern representerar åttan mycket starkare energi än här. Den står för makt och inkomster. Man kan säga att åttorna drar in de ekonomiska flödet, säger Eva Lundberg, numerolog.

– Kul att du frågar. Vi pratade precis om det på redaktionen. Det verkar finnas en bra minnesakronym: STLÖSWKÖ, Star Trek Långa Öron Star Wars Korta Öron,  säger Ola Jacobsen.

– ”Två hål i väggen” håller sakta på att försvinna i Sverige. Vid nya installationer ska det enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter installeras ”två hål i väggen och metallbleck”, där metallblecket är skyddsjord. Annars har kontakterna i stort sett lika ut sedan elektricitetens barndom. I England är det faktiskt tre pinnar på kontaken, där den lite längre pinnen är skyddsjord. England har för övrigt haft mängder av olika kontakter genom åren. I USA är det lika utveckling som här i Sverige. Äldre kontakter var tvåpoliga men sedan tillkom ett runt stift för skyddsjord. Spänningen kunde förr variera beroende på var man bodde. Det var vanligt med 110 V och på vissa ställen var det likspänning i uttagen, exempelvis i centrala Stockholm. Det ändrades gradvis till 220 V växelspänning som sedan blev till dagens 230  V, säger Henrik Olsson, elinspektör, Elsäkerhetsverket.

Mer om stickproppar och uttag på Wikipedia.