Hur kommer det kom sig att vi fick den typ av två hål i väggen som vi har i Sverige, och i fall vi haft samma typ sen elektriciteten kom till vårt land. I England har man ju istället två kantiga pinnar på hankontakten, och i USA två ännu smalare kontaktdon

Annons:

Fråga Ola

Hur kommer det kom sig att vi fick den typ av två hål i väggen som vi har i Sverige, och i fall vi haft samma typ sen elektriciteten kom till vårt land. I England har man ju istället två kantiga pinnar på hankontakten, och i USA två ännu smalare kontaktdon

– ”Två hål i väggen” håller sakta på att försvinna i Sverige. Vid nya installationer ska det enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter installeras ”två hål i väggen och metallbleck”, där metallblecket är skyddsjord. Annars har kontakterna i stort sett lika ut sedan elektricitetens barndom. I England är det faktiskt tre pinnar på kontaken, där den lite längre pinnen är skyddsjord. England har för övrigt haft mängder av olika kontakter genom åren. I USA är det lika utveckling som här i Sverige. Äldre kontakter var tvåpoliga men sedan tillkom ett runt stift för skyddsjord. Spänningen kunde förr variera beroende på var man bodde. Det var vanligt med 110 V och på vissa ställen var det likspänning i uttagen, exempelvis i centrala Stockholm. Det ändrades gradvis till 220 V växelspänning som sedan blev till dagens 230 V, säger Henrik Olsson, elinspektör, Elsäkerhetsverket.

Mer om stickproppar och uttag på Wikipedia.

2 Kommentarer

Publicerat 2009-11-17 av Ola Jacobsen

2 Responses to Hur kommer det kom sig att vi fick den typ av två hål i väggen som vi har i Sverige, och i fall vi haft samma typ sen elektriciteten kom till vårt land. I England har man ju istället två kantiga pinnar på hankontakten, och i USA två ännu smalare kontaktdon

Minns fortfarande det stora strömavbrottet i Stockholm i slutet av 1950-talet. Vi hade 220V likström och våra lampor glödde på halvljus tack vare utjämningsbatterierna i det gamla elverket i Vasastan. Radion gick också svagt, men utsändningen från Radiotjänst kom inte igång förrän mycket provisoriskt och efter en timme; minns att hallåmannen började med: ”Jag vet inte hur många som kan höra det här…”

Skrivet av Paul Grundin 2010-01-12 vid 06:44 Svara

Författaren har fel. 110 Volt var inte alls vanligt i Sverige – åtminstone inte på landsbygden. Där var standarden 127 Volt innan 220 Volt tog över. Fortfarande när jag var barn hade många 127 Volt. På den bondgård där jag växte upp var vi på 1950-talet nästan ensamma om att ha 220 Volt eftersom vi hade egen transformator. Spänningen hemma hos oss låg nog egentligen högre än normen eftersom propparna städnigt gick.

Skrivet av Ingemar Andersson 2009-11-19 vid 08:19 Svara

Kommentera Avbryt svar

Annonser:

Fråga Ola