Annons:
 

Om en låda fylld med luft skulle explodera eller spricka i vintergatan så försvinner luften. Detta beror på vakuumet i rymden. Men vart hamnar luften, andra sidan galaxen? /Viktor

– Rymden är inte helt tom, en typisk täthet mellan stjärnorna är ungefär en miljon molekyler per kubikmeter. Under vanligt atmosfärstryck på jorden innehåller luft ungefär 10^25 molekyler per kubikmeter (alltså en etta med 25 nollor efter), vilket är bra mycket högre. Det som skulle hända om en kubikmeter rumstempererad luft släpptes lös i rymden är att den skulle expandera tills den fyllde en sfär med 3000 km i diameter (vilket skulle ta typ 5–10 år), för att sedan fortsätta gå i omloppsbana kring vintergatan och mycket långsamt beblanda sig med övrig gas, säger Alexis Brandeker, astronom vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet.

7 Kommentarer

Är det sant att alla mobilsamtal spelas in eller avlyssnas? /Mobilen

– Nej, absolut inte! För att FRA ska få inhämta kommunikation måste den ha med en utländsk företeelse att göra, till exempel främmande makter, terroristorganisationer eller sådant som kan utgöra hot mot svenska soldater utomlands. Det är uttryckligen förbjudet för FRA att signalspana mot kommunikation mellan två personer som befinner sig inom Sveriges gränser. Detta gäller såväl e-post, sms som mobilsamtal, säger FRA. (Som inte vill sätta ut namnet på någon anställd utan bara FRA.)

– Säkerhetspolisen spelar inte in eller avlyssnar alla mobilsamtal i Sverige. Det är olagligt att spela in samtal som man inte själv medverkar i, säger Patrik Peter, pressekreterare, Säkerhetspolisen.

17 Kommentarer

Aluminium är otroligt energikrävande att framställa men extremt enkelt att återvinna. Vad är den största skillnaden i processerna? /CCJ

– För den primära tillverkningen krävs en omfattande elektrolystisk process där man reducerar fram metallen ur bauxit. När man väl framställt metallen krävs inte elektrolysprocessen, för att återvinna den behöver man bara smälta ner den. För det krävs bara omkring 5–10 procent av den energi som krävdes för att framställa motsvarande mängd ur bauxit, säger Rolf Sandström, professor i materialteknologi, avdelningen för materialteknologi, institutionen för materialvetenskap, KTH.

2 Kommentarer

Fråga Olaola borta lite

Hej,

jag är borta lite på en kurs. Jag kommer posta fler frågor och svar snart. Fortsätt fråga :)

/Ola

3 Kommentarer

Har hört att radio sänder sina program i ganska kass ljudkvalitet kvalitet via marknätet för att spara kraft och pengar. Är det nå´t liknande som ligger till grund då jag ser på TV och grafiken på mer kontrastutjämnade delar av det som visas faktiskt släpa

Sveriges Radio distribuerar sina kanaler på många olika sätt, exempelvis FM, DAB/DAB+, Internet och det digitala marknätet för tv. I det digitala marknätet sänder SR tre av sina kanaler och sändningen håller en hög broadcast-kvalitet (256 kbps MPEG1 Layer II). De lyssnare som har hört av sig till Teracom och SR har också varit mycket nöjda med den höga ljudkvalitén som finns på SR tjänster i det digitala marknätet.
När jag läser frågan om eftersläpningar i bild så låter det som om tittaren har en platt-tv (plasma eller LCD) och att problemen som beskrivs kan bero på eftersläpningar i bildbehandlingen och inte på något i utsändningskedjan. Det är relativt vanligt att tv-tillverkarna i sina fabriksinställningar har brusfilter och annan bildförbättrande funktioner tämligen högt påslagna, vilket är främst anpassat för analoga ”brusiga” tv-signaler. Dessa filter är ofta effektiva att använda om man tittar på analog kabel-tv. För att bli av med eftersläpningen när man tittar på digital-tv på en platt skärm kan en lösning vara att skruva ner dessa filter eller rent av stänga av dem helt. De senaste modellerna av platt-tv (plasma och LED-belyst LCD osv) med ex 200 Hz teknik har fått betydligt bättre bildbehandling (speciellt på sdtv-material) än äldre modeller. På dessa nya modeller är ofta eftersläpningar klart mindre påtagliga, säger Per Tullstedt, teknikexpert inom digital-tv på Teracom.

6 Kommentarer

Alla kraftverk avger värme till atmosfären. Jag undrar hur mycket värme som avges av solkraftverk? Om man till exempel lägger ut svarta skivor på isen på Sydpolen så smälter dom sig ner i isen. Solkrafverk kan med andra ord ensamt smälta polarisarna. Om ma

Det är en mycket bra och relevant fråga. När man letar efter alternativ till gamla ”dåliga” tekniska lösningar så är det mycket viktigt att de nya inte är lika dåliga eller till och med sämre. Tanken med ett solkraftverk (solceller eller termiskt) är att absorbera så mycket energi från solljuset som möjligt och omvandla den energin till användbara energitjänster, antingen direktvärme eller som el. All energi som absorberas omvandlas förr eller senare till värme.
Tittar man på energiabsorptionen från solceller om de har 10 % effektivitet (lågt räknat) och de ska tillgodose hela jordens totala energibehov (cirka 500 EJ per år) så skulle de behöva absorbera 5000 EJ per år, det vill säga ha en genomsnittlig total solenergiabsorption på ca 160 TW (=16 TW/0.10). Den energin skulle bidra till att öka jordens temperatur om solcellerna placerades på fullständigt reflekterande ytor, till exempel snö.
I de områden där det ligger mycket snö är solinstrålningen dock sällan hög och stora solkraftsanläggningar inte heller särskilt lönsamma. Solceller placeras oftast på hustak, som redan absorberar det mesta solljuset innan även utan solceller, eller i ökenområden som faktiskt också absorberar det mesta ljuset. Sahara reflekterar i snitt ca en tredjedel av den instrålade energin, resten absorberas.
Den extra ”infångade” effekten från solkraftverken placerade i dessa regioner skulle då endast bli ca 50–60 TW.
Detta kan jämföras med den ökade energin som ”fångas” av den extra växthuseffekten från ökande koldioxidutsläpp. En dubbling av av koldioxidhalten, jämfört med förindustriella nivåer, skulle ge upphov till en så kallad ”radiative forcing”  av cirka 4 W/m2, det vill säga lite drygt 2000 TW för hela jorden. Vi ligger redan mycket nära den nivån.
Uppvärmningen från direktverkande solenergi är alltså försvinnande liten jämfört med uppvärmningen från utsläpp av växthusgaser.
De markanvändningseffekter som skulle vara nödvändiga för storskaliga solenergiprojket är också ytterst små jämfört andra mänskliga system, så som skogsbruk, betesmarker och jordbruk. Cirka 5–10 % av Sahara skulle räcka för att förse hela jordens energibehov med solenergi, säger David Bryngelsson, forskningsassistent, avdelningen för fysisk resursteori, institutionen för Energi och miljö, Chalmers.

1 Kommentar

Jag funderar lite över Airbags. De sitter ju i de flesta bilar nu för tiden och räddar säkert massor av liv. Om man nu är med om en bilolycka och Airbagen utlöses med vilken kraft kan man beräkna att den slår en i ansiktet med? Tänkte mig att man bortser f

– Airbagen slår aldrig direkt mot ansiktet. Då har man gjort fel. Normalkollisionen på våra vägar är över på cirka 200 millisekunder, alltså en femtedels sekund. När du råkar ut för en kollision går bältesförsträckarna först. De drar in bältet med ganska hög kraft och drar dig till rätt position i sätet och positionerar bältet rätt på kroppen. Därefter börjar airbagen att utvecklas till den är helt fylld med gas. Sedan börjar du åka framåt. Bältet töjer sig då normalt 7–12 procent. Det är  kanske mer än folk tror och det sker för att du ska få en kontrollerad inbromsning. När bältet är uttöjt blir det  helt stumt. Då träder ett eftergivningssystem in. Man kan säga att det är resten av systemet som ger efter och åtsadkommer en kontrollerad uppbromsning av kroppen. Först nu landar du i airbagen. När du träffar den så fortsätter uppbromsningsprocessen genom att gasen i airbagen evakueras genom stora hål. När du kommer till sans efter krocken så kommer du upptäcka en tygtrasa i knät. Exakt vilken kraft som airbagen utvecklar när den blåses upp vet jag inte, det har vi inte undersökt. Däremot har vi mätt kraften som utvecklas mot huvudet  på dockan i en bakåtvänd bilbarnstol som är monterad direkt mot en aktiverad airbag till över 300 G. Jag vill framhålla att det är fem gånger säkrare att använda  bakåtvänd bilbarnstol än framåtvänd. Det viktiga är bara att man inte montera den mot en aktiverad airbag, säger Tommy Pettersson, laboratoriechef på  krockbanan, Statens väg- och transportforskningsinstitut,  VTI.

1 Kommentar

Jag undrar ifall en vanlig trådlös router som används inomhus utgör någon sorts hälsofara vad gäller strålning, då den står på hela tiden 24/7? /Matte

Det finns inga kända hälsorisker kopplade till strålning från trådlösa datornätverk. Både routern och datorns nätverkskort sänder radiovågor. Dessa är av ungefär samma typ och styrka, 0,1 watt, som används vid mobiltelefoni. Jämfört med mobiltelefoner exponeras dock användaren för betydligt mindre strålning. Det beror dels på att datorn och routern huvudsakligen sänder radiovågor när data överförs, dels på att apparaterna till skillnad från mobiltelefoner inte hålls direkt mot kroppen. Radiovågors styrka minskar mycket snabbt med avståndet till sändaren, säger Jimmy Estenberg, utredare på enheten för miljöövervakningen, avdelningen för strålskydd, Strålsäkerhetsmyndigheten.

6 Kommentarer

Bankerna tog ju fram det nya Chipsystemet för att göra skimming svårare (eller?) men ändå fick jag häromveckan hem brev om att mitt kort blivit skimmat. Hur mycket bättre blev det egentligen med Chipsystemet? /Butcher Bird

Det finns fortfarande en risk när man använder sitt kort i gamla system. Vissa handlare använder gamla apparater där skimming är genomförbart. Från årsskiftet kommer bankerna sätta press på handlarna att övergå till de nya chipläsarna. Vi kommer skriva in i avtalet om handlaren inte byter till nya apparaterna får de själva stå för kostnaden vid skimming. Vår förhoppning är att de ska byta till nya apparater.
Att handla på kortet utomlands innebär också en större risk, eftersom det är många utomlands som använder de gamla apparaterna där man måste dra kortet. Redan i dag sker de flesta skimmingfallen under utlandsresor, säger Helena Östman, informationschef, Nordea.

8 Kommentarer

Varför länkar man inte sol? /Tänk

Det fanns idéer om att samla ihop solljuset i rymden och omvandla det till radiovågor och skicka ner till jorden. Det var nog ett ganska vansinnigt projekt. Men om man kan jobba med elektricitet går det utmärkt. Då kan man omvandla solljus i öknarna till el och frakta det till konsumenterna. Det finns två sätt att göra det.
Det första sättet är med solceller. Det andra sättet är att koncentrera solljuset med speglar och koka upp vatten som man gör i kolkraftverk. I båda fallen får man omvandla elen till högre spänning för att kunna frakta den långa sträckor.
ABB gör redan detta i Kina där de skickar vattenkraftel 200 mil ut till östkusten. Det ska vara i drift under 2010, säger Gunnar Asplund, före detta utvecklingschef för högspänd likström, ABB.

1 Kommentar
Annonser: