
.jpg)
Det är en mycket bra och relevant fråga. När man letar efter alternativ till gamla ”dåliga” tekniska lösningar så är det mycket viktigt att de nya inte är lika dåliga eller till och med sämre. Tanken med ett solkraftverk (solceller eller termiskt) är att absorbera så mycket energi från solljuset som möjligt och omvandla den energin till användbara energitjänster, antingen direktvärme eller som el. All energi som absorberas omvandlas förr eller senare till värme.
Tittar man på energiabsorptionen från solceller om de har 10 % effektivitet (lågt räknat) och de ska tillgodose hela jordens totala energibehov (cirka 500 EJ per år) så skulle de behöva absorbera 5000 EJ per år, det vill säga ha en genomsnittlig total solenergiabsorption på ca 160 TW (=16 TW/0.10). Den energin skulle bidra till att öka jordens temperatur om solcellerna placerades på fullständigt reflekterande ytor, till exempel snö.
I de områden där det ligger mycket snö är solinstrålningen dock sällan hög och stora solkraftsanläggningar inte heller särskilt lönsamma. Solceller placeras oftast på hustak, som redan absorberar det mesta solljuset innan även utan solceller, eller i ökenområden som faktiskt också absorberar det mesta ljuset. Sahara reflekterar i snitt ca en tredjedel av den instrålade energin, resten absorberas.
Den extra ”infångade” effekten från solkraftverken placerade i dessa regioner skulle då endast bli ca 50–60 TW.
Detta kan jämföras med den ökade energin som ”fångas” av den extra växthuseffekten från ökande koldioxidutsläpp. En dubbling av av koldioxidhalten, jämfört med förindustriella nivåer, skulle ge upphov till en så kallad ”radiative forcing” av cirka 4 W/m2, det vill säga lite drygt 2000 TW för hela jorden. Vi ligger redan mycket nära den nivån.
Uppvärmningen från direktverkande solenergi är alltså försvinnande liten jämfört med uppvärmningen från utsläpp av växthusgaser.
De markanvändningseffekter som skulle vara nödvändiga för storskaliga solenergiprojket är också ytterst små jämfört andra mänskliga system, så som skogsbruk, betesmarker och jordbruk. Cirka 5–10 % av Sahara skulle räcka för att förse hela jordens energibehov med solenergi, säger David Bryngelsson, forskningsassistent, avdelningen för fysisk resursteori, institutionen för Energi och miljö, Chalmers.