Håkan Sundquist, professor i brobyggnad vid KTH i Stockholm svarar:
– När man beskriver en bro, brukar man främst titta på det material som används för att bära lasterna från trafiken i brons längdriktning. Sedan kan det ofta vara andra material som används för att åstadkomma den yta som man kör på. Detta material är oftast betong även om betongen i sin tur bärs av stålbalkar.

När man talar om en bros storlek brukar man mena längden hos det största fria spannet, inte brons totala längd.

Här kommer några exempel:
Den längsta stålbron i Sverige är Högakustenbron med en total längd av 1867 m och största spann 1210 m. För denna bro är även däcket av stål.
Den längsta bron helt i Sverige är Ölandsbron 6072 m och med största spann 130 m. Denna bro är helt i armerad betong.
Öresundsbron (som ju inte helt ligger i Sverige) har en total längd av 7845 m. Den är byggd i två olika delar kan man säga. Det stora spannet (högbrodelen) över fartygsrännan har en längd av 490 m och är nästan helt av stål liksom spannen närmast, även om däcket för bilarna är i betong. Längden av denna del är 1092 m. Resten av bron är vad man kallar en samverkansbro där betong och stål samverkar om att ta upp lasterna från väg- och järnvägstrafik.