Spelar ingen roll vad jag försöker klämma in mig i, ändå spretar ett par knappar här och där.
Till och med ”mamma” kläderna börjar bli försmå…
Skall bli så skönt att återgå till normal storlek igen, eller att kunna klä på sig utan att sitta som en stel tant på sängen ojande över bäcken smärtor…
Och att äntligen få krama om den lilla krabaten som lever jävel i mig! Snart!