En efterfrågad magbild på mig..
När man är gravid får man ”prova på” att vara en tjockis. Hur orkar och kan människor vara överviktiga undrar jag. Jag är van att kunna springa till bussen, knyta skosnören, bära tunga matkassar, gå upp i trappor, hoppa upp i sängen osv. Men nu är det redan otympligt och jag är bara i vecka 20…Jag förstår inte hur man kan tillåta sig själv att bli överviktig och vad det innebär. Nu är jag inte korkad och inte förstår att det är ett beroende men nu pratar jag inte om väldigt tjocka personer utan dem som har kanske 10-15kg övervikt. Jag har så svårt för människor som inte gör något åt sin situation, som blir apatiska och väntar på att nån som ska hjälpa dem att bli lyckliga. Om du inte är lycklig i dig själv kommer du aldrig bli det tillsammans med nån annan. Jag hade en tid i mitt liv när jag inte var lycklig utan jag jobbade och festade. Jag ville inte känna och tänka. Dövade mina känslor med alkohol och killar. Inte bra, men jag lärde mig något av det och jag började gå i terapi. Jag tog tag i mina problem och kom ut som en starkare, tryggare och lyckligare människa. Detta är det bästa jag har gjort! Jag tror inte jag skulle ha varit tillsammans med min man om jag inte gått i terapi faktiskt. Ingen skulle ha orkat leva med mig, inte ens jag själv. Jag skulle inte ha ”klarat av” att bli mamma under den tiden, jag var för egoistisk då…
Hej!
Måste få säga att det är inte samma sak att vara ”tjock” pga överviktig och graviditet. Jag är överviktig idag och har även varit gravid 2 ggr. Vid första graviditeten gick jag upp 8 kg totalt och hade gått ner 12 kg 3 dgr efter förlossningen. Vid den andra gick jag upp knappt 5 kg totalt och 5 dgr efter förlossningen hade jag gått ner 8 kg. Min övervikt idag ca 18 kg) beror på en inflammation som jag fick i sköldkörteln. Detta gjorde att min ämnesomsättning blev för långsam och då spelar det egentligen inte så stor roll vad man äter (lite måste man ju så klart tänka efter) eftersom det inte förbränns i rätt ”hastighet”.
När man är gravid så är det ju faktiskt något som ”tar emot” när man försöker böja sig, bäcken och ligament sätter också stopp ibland,genom att göra så man känner sig otymplig. När man är överviktig (som jag) så följer ju ”valkarna” med på ett annat sätt, mer medgörliga så att säga. Jag har inga problem att gå i trappor, bära kassar eller så pga övervikten men det var däremot svårare att göra dessa saker när jag var gravid. Hoppas du förstår hur jag menar.
Jag tycker det är så kul att ni ska få ett litet barn, äntligen. Njut av graviditeten så mycket du kan.
Så länge du lever på ett sunt sätt för dig och lillpojken så är ju allt ok, eller hur? Huvudsaken är ju att ni mår bra.
Tänk inte på sådana saker som det här inlägget handlar om. Alla (nästan) lever som dom själva vill (men jag håller med dig om att det är tragiskt att det finns människor som bara sitter och väntar på att någon annan ska lösa deras problem, det är synd om dom ).
Det här blev ett långt inlägg, hoppas ni får en mysig söndagskväll.
Kram Annette
Jo så är det ju men samtidigt så bär jag på en övervikt som gravid så jag får ju prova på hur det är och då kommer jag aldrig bli överviktig om jag då inte får en sjukdom tex som dig. Det jag vill säga är att man måste ”kämpa” för det man vill
och nästan ingenting kommer gratis till en. Det är sorgligt att läsa när människor, ofta kvinnor gör sig till ett offer och tror att
nån ska komma och rädda dem!
Tack, jag njuter för fullt att vara gravid & lycklig:)
Håller med dig om att man måste kämpa. Ingenting kommer egentligen gratis när det gäller livet. Fast ibland tror jag att det är viktigt att få kämpa (att inte göra sig till ”offer”)för när man når målet så mår man oftast så mycket bättre inom sig.
Ha en bra tisdag
Japp, kan bara hålla med dig om det! Jag skulle inte vilja leva ett liv som går på en tågräls, skit vad tråkigt.
Jag väger ca 15 kg för mycket och jag har inga problem att gå i trappor, knyta skosnören, springa till bussen, hoppa upp i sängen eller bära tungt. När jag var gravid var det däremot svårare/tyngre. Graviditet och övervikt är, trots allt, helt olika saker.
Inför nästa graviditet kommer jag dock se till att vara normalviktig
Nej det är det ju inte men det är lika på så sätt att man är otympligare och man är inte lika rörlig! Jag tror att många äter för två och unnar sig godsaker mer när de är gravida. Jag har haft ett enormt sockersug samtidigt som jag tänker på kosten eftersom barnet mår bra av det. Lagom är bäst i detta sammanhang:)